Presstödet motverkar sitt syfte och förhindrar konkurrens

Presstöd är ett ekonomiskt bidrag från staten till tidningar, främst dagspress.

Syftet sägs vara att främja mångfald och konkurrens inom dagspressen.

Presstödet är uppdelat på direkt presstöd respektive driftsstöd.

Riksdagen beslutade för första gången om direkta ekonomiska bidrag till pressen 1965. Presstödet gavs då till de politiska partiernas opionsbildande verksamhet, och partierna fick själva vidarebefordra pengarna till sina respektive tidningar.

 Efter några år omarbetades systemet till fasta regler och en statlig myndighet som fördelar stödet. Stödet finns i två former:

 Direkt presstöd respektive driftsstöd Driftsstöd går till tidningar som är andratidningar på utgivningsorten (som har högst 30 % spridning på utgivningsorten).

De krav som ska vara uppfyllda för att få presstöd är en upplaga på minst 2000 exemplar, huvudsaklig spridning genom prenumerationer, och tidningen får inte gå med vinst.

Det var tidigare aviserat att regeringen kraftigt skulle minska ner på presstödet, men nu har de ändrat sig i den frågan. Riktigt illa. Presstödet är lika förlegat som public service och tv-avgiften.

Det uppfyller inte sitt syfte, utan i bästa fall uppfyller det syftet att upprätthålla ett oligopol av en orts tidningsutgivning,

men då många lokaltidningar ges ut av samma utgivare lyckas man inte heller med detta, utan presstödet hindrar instället

uppstickare att existera, samt subventionerar en förlegad distributionsform av nyheter. Och detta betalar varje svensk över 50kr per år för i form av skatter.

Dock är det ju uppenbart att presstödet hämmar konkurrensen och det lär inte dröja länge (eller ja med den byråkratin lär det ju dröja länge iallafall) men presstödet kan se sina dagar räknade då det

pågår en dialog mellan Kultur-departementet och EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens.