Misslyckat konstprojekt blev lyckad pr-kupp

När Anna Odell gjorde sitt s.k. konstprojekt att fejka en mental störning anade hon kanske inte att fallet skulle bli uppmärksammat i hela mediasverige. Eller så gjorde hon det. Hur som helst har det nu lett till att hennes namn och utseende är känt av de flesta i Sverige, då de flesta tidningar och andra medier har skrivit om fallet, för att inte tala om hur omdebatterat det har blivitinternet. Som konstverk är det naturligtvis ett totalt misslyckande då det varken är konstnärligt gjort eller har något med konst att göra. Men som pr-kupp är det en fenomenal framgång. Nu tror jag inte Anna hade räknat med detta utan att det mest råkade bli så. Men faktum är att hon nu är ett känt namn vilket innebär att vad hon än företar sig i framtiden kommer det att väcka mer uppmärksamhet än om hon varit vilken anonym konstfackselev som helst. Oavsett om hon ställer ut halvtaskiga landskapsmålningar eller några abstrakta installationer kommer det att finnas goda chanser till uppmärksamhet och därmed möjlighet till framgång.  Och allt detta till priset av 2500kr, vilket visade sig bli domen i form av 50 dagsböter a 50kr.  Och inte ens det, då konstfack startat en insamling för att betala dagsböterna åt henne. Det är bara att gratulera till ett misslyckat konstprojekt och en antagligen oavsiktligt lyckad pr-kupp.

Det lönar sig att amortera

Under en tid har bankerna lånat ut lån till bostäder som varit helt amorteringsfria.  Anledningen till detta är att naturligtvis att de vill tjäna så mycket pengar som möjligt genom att ha så stora lån ute som möjligt. De mindre nogräknade bostadsköparna har kanske också varit nöjda. Speciellt på senare år då många har tagit stora lån med väldigt liten egen insats. Men ett räkneexempel visar att det är en dålig affär att inte amortera på lånet.
Två par köper var sitt hus för en miljon. Det ena paret, par A, amorterar på 30 år, det andra, par B, på 90 år, vilket skrämmande nog är normal amorteringtakt nu för tiden. De bor i huset i 40 år, dvs tills de är pensionärer. Ränta 5%

Efter 40 år har par A betalat 1 775 000 SEK till banken och äger nu sitt skuldfria hus.

Efter 40 år har par B betalat 2 567 000 SEK till banken och har en skuld kvar på 566 667 SEK.

Par A, som har amorterar snabbare, har alltså totalt betalat mindre till banken. Det är alltså billigare att amortera, fast de betalat 2778:- SEK varje månad. Om de dessutom fortsätter att spara 935:- SEK varje månad när skulden är borta efter 30 år, så sparar de ihop 112 000:- SEK, om de inte får någon ränta. 935:- SEK är nämligen vad par B amorterar varje månad.

Så vilka får trevligast pension? De som de tio sista åren hade fritt fram att spara pengar, och inte har någon skuld på huset, eller de som inte fått utrymme att spara och har en skuld kvar?

Skilnaden mellan par A och par B är 2 567 000 + 566 667 – 1 775 000 – 112 000 = 1 317 766 SEK.
Visserligen har par B haft möjlighet att spara till en buffert varje månad istället för att amortera. Låt oss säga att de sparade 2 778 – 935 = 1843 SEK i månaden. Det blir 884 640 SEK. Par A är alltså fortfarande rikare än par B, och utan någon risk i sparandet. För att jämförelsen skall bli korrekt så skall i så fall även par A spara 2778:- i månaden efter de amorterat klart, istället för 935:-, och då har de 333 360:- på banken.

Ännu bättre är det naturligtvis att spara ihop hela eller största delen av kostnaden för det man ska köpa. För att betala på lånen kostar trots allt en hel del i längden.

Nyföretagandet är lågt i Sverige. Men nästan hälften av svenskarna, 49 procent, kan tänka sig att starta eget.  det visar en studie gjord på 1200 personer mellan 25 och 65 år. Det är tanken på att förverkliga sig själv som lockar. Det är anmärkningsvärt med tanke på att andra undersökningar har visat att intresset för företagande och entreprenörskap är störst bland ungdomar. Och de under 25 är inte ens med i denna undersökning.

Kvinnor vill enligt undersökningen starta eget inom handel eller hälso- och sjukvård, medan männen drömmer om något inom bygg-, hantverks- eller databranschen.

Så en väg bort från den höga arbetslösheten är att göra det enklare och lönsammare att jobba som egen företagare så att skillnaden mellan att vara en medelmåttigt framgångsrik företagare och ha en anställning eller få bidrag minskar. För även om viljan och ambitionen finns där så är det få som tar steget om beräkningar visar att de skulle tjäna 12000kr i månaden som egna företagare. Men kan få 15000 kr i månaden i bidrag.

Socialbidragstagare gömmer pengar i madrassen

Med fler arbetslösa som inte är med i a-kassan blir det fler som uppfyller inkomstkravet för att få socialbidrag eller underhållstöd som det också heter. Men till skillnad från t.ex. ersättning från a-kassan så får man endast ha begränsade tillgångar för att få underhållsstöd. Man får t.ex. inte ha en större summa pengar på banken, äga en fastighet eller inneha andra dyra inventarier.

Så det många gör är att gömma undan sådana tillgångar. Man kan t.ex. skriva bilen eller fastigheten på en vän eller släkting. Ta ut pengar från bankkontot och gömma undan eller t.o.m. tömma lägenheten på prylar när det kommer en kontroll säger en f.d. bidragstagare.

Enligt kommunerna har socialbidragskostnaderna ökat med 13 procent, eller 1,2 miljarder kronor, det första halvåret 2009. Några har till och med fördubblat utgifterna, skriver Kommunalarbetaren på nätet.

Därför kan börsen sjunka djupare än vårens botten

Börsen brukar normalt bottna 3-6 månader före konjunkturen. Så behöver det dock inte bli denna gång.

Många spanar efter slutet på den amerikanska recessionen. Med några ljusglimtar i makrostatistiken under de senaste månaderna har allt fler recessionsslutet i sikte. För börsen har det inneburit att rekordpessimism på kort tid förbytts i förbluffande stor optimism.

Många bedömare ser slutet på den amerikanska lågkonjunkturen under andra halvåret i år. Så sent som i helgen var Goldman Sachs ekonomer ute med en ny prognos om att USA återvänder till positiv tillväxt i det tredje kvartalet i år. Samtidigt visar en undersökning bland institutionella placerare från Citigroup att tredje kvartalet är kvartalet då flest tror att USA lämnar lågkonjunkturen bakom sig.

Anta att USA-ekonomin vänder under tredje kvartalet. Om börsen gör som den brukar och bottnar 3-6 månader före borde börsen bottnat någon gång under första halvåret. Därför tror många att det var botten vi såg i början av mars 09.

Dock talar mycket för att utvecklingen framöver med stor sannolikhet blir negativ. Det finns nämligen faktorer som talar för att värdet av att finna slutet på den amerikanska recessionen inte är så stort denna gång – precis som det var vid lågkonjunkturen efter millennieskiftet. Då bottnade USA-börserna tillfälligt i mitten av september 2001 och steg snabbt med drygt 20 procent till början av december. USA lämnade recessionen i november. Den slutliga börsbotten kom dock först i oktober 2002 – ett år senare – efter ett ras på 34 procent från decembertoppen.

Att börsen bottnade så sent berodde sannolikt på att värderingen, ur ett långsiktigt perspektiv, var mycket hög i september 2001. I oktober 2002 var värderingen lägre, men ändå oattraktiv ur ett långsiktigt perspektiv.

 

I dag har vi lägre värdering på aktiemarknaden än 2001. Ur ett långsiktigt perspektiv är den emellertid långt ifrån fantastisk. OCh den är baserad på siffror som kanske inte kommer att uppfyllas. Efter 2002 tog sig företagens vinster på några år till nya rekordnivåer. I dag vågar inte ens de mest inbitna optimisterna tala om en så snabb återhämtning.

Goldman Sachs ser en mycket svag återhämtning med deflation, arbetslöshet som fortsätter upp och mycket låg tillväxt. Inte undra på det när skuldsättningen är skyhög och kreditmarknaden tuff.

Med en värdering kring det långsiktiga snittet och – i bästa fall – en svag återhämtning från andra halvåret är det svårt att se hur detta ska vara startskottet på nästa stora uppgångsfas på börsen. Nya bottnar kan knappast uteslutas om läget förvärras. Man ska komma ihåg att det är en bra bit ner till värderingsnivåerna från lågkonjunkturerna på 1970- och 1980-talet.