Marknadsplats för företagsobligationer på räntetorget

Småbolagslistan aktietorget har startat en ny marknadsplats för företagsobligationer, riktad till privatpersoner.

 Produkten ger spararen högre ränta än ett traditionellt sparkonto och risken är lägre än att investera i t.ex. aktier.
För bolagen är detta ett sätt att finansiera sig utanför bankerna och utan att ge ut nya aktier.

 Tekniken och regelverket för marknadsplatsen finns på plats och flera bolag är på väg att notera sig på räntetorget.

Anledningen till att marknaden för företagsobligationer varit begränsad för privatpersoner är att  minsta handelspost legat på kring 1 miljon kronor. Räntetorget vänder sig till mindre investerare och bolag. Tanken är att obligationerna ska handlas i mindre poster, preliminärt om 10.000 kronor.

Bolag som vill finansiera sig med obligationer behöver inte heller låna upp så stora belopp. Lägsta gränsen blir preliminärt 1 miljon kronor.

Räntetorget är öppet för alla bolag. Men det krävs att man följer noteringsavtalet som  liknar kraven för notering på Aktietorget. Bolagen får betala samma månadsavgift som för en notering på Aktietorget, 12.500 kronor plus moms. Spararna får å andra sidan betala samma courtage som vid en vanlig aktieaffär på marknadsplatsen.

Peter Gönczi, VD för räntetorget poängterar att kommande ändringarna i värdepapperslagstiftningen (MiFID II) kommer i praktiken innebära att även ränteinstrument måste handlas på en marknadsplats.

De bolag som ger ut obligationerna ska i princip informera marknaden på samma sätt som bolag vars aktier är noterade för att långivare ska kunnna följa företagets utveckling och bedöma riskerna. Obligationerna kommer värderas av ett oberoende ratingföretag.

På samma sätt som en marknadsplats för aktier fungerar Räntetorget som en andrahandsmarknad där obligationsägarna kan sälja sina innehav under obligationens löptid.

En annan fördel är att rent formellt kan man ha dessa produkter i ett investeringssparkonto vilket ger lägre skatt på räntan jämfört med 30 procent som man annars har som privatperson.

Spara i företagslån genom företagsobligationsfonder eller räntefonder

Marknaden för företagsobligationer växer i takt med att bankerna får allt strängare krav på högre kapitaltäckningskrav. Företagsobligationer är skuldbrev som ges ut av företag i behov av att låna pengar. I lågkonjunktur är räntan på företagsobligationer som högst då risken för konkurs är som störst och om man är lite riskvillig kan man få en avkastning på ca 10% per år.

För att minska risken kan man blanda företagsobligationer med skuldbrev utgivna av staten eller bostadsinstitut. Om man dessutom vill undvika valutarisker ska man se till att välja en fond som enbart handlas i svenska kronor.

Ju längre löptid skuldebreven har, desto mer riskabla är de. När ränteläget är lågt är korta löptider att föredra då de påverkas mindre av stigande räntor. Stigande marknadsränta sänker värdet på obligationerna, vars avkastningsränta blir mindre värd.

Man brukar mäta den riskjusterade avkastningen med den s.k. sharpkvoten. Sharpkvoten räknas ut som avkastningen utöver den riskfria räntan dividerad med risken mätt i standardavikelse.  En hög avkastning till låg risk innebär således en hög sharpkvot.

Exempel på räntefonder med låg risk är AMF räntefond kort, SPP peningmarknadfond eller Lannebo Likviditet.

Exempel på räntefonder med högre risk och högre potentiell avkastning är Evli European high yield, Baring High Yield Bond A eller Invesco Euro Corporate Bond A

Vill man som privatperson investera i företagsobligationer för enskilda företag kan man investera i räntebevis.