A-kassa och inkomstförsäkring vid arbetslöshet

 

 

I september 2015 höjdes taket för a-kassan  från 18 700 kr till 25025 kr d.v.s. den lönenivå man kan ha för att få ut 80% av lönen från a-kassan vid arbetslöshet.  I samband med det höjdes också grundersättningen från 320 kronor till 365 kronor om dagen.

Innan det hade taket inte höjts sedan 2002 vilket innebar att endast var tionde arbetslös fick ut 80 procent av lönen  de hade innan de förlorade jobbet från a-kassan.

Om 80 procent av alla löntagare i Sverige ska ha minst 80 procent ersättning från a-kassa skulle man behöva höja taket till omkring 28 000 kronor i månaden. Därför finns det fortfarande ett behov hos den som har hög lön och höga fasta utgifter, t.ex. en hög hyra eller höga bostadslån att komplettera med ytterligare en inkomstförsäkring.

Det kan man antingen göra genom ett fackförbund som erbjuder inkomstförsäkringar, men även privata försäkringsbolag erbjuder inkomstförsäkringar. Man kan jämföra olika alternativ till inkomstförsäkring på www.rättinkomstförsäkring.se

Men den största ekonomiska risken kanske inte bland de  110 000–120 000 som är arbetslösa och  har a-kassa, eftersom de flesta klarar att skära ner på utgifterna så att man klarar sig på en mindre summa varje månad,  utan bland resten av de ca 400 000 som är arbetslösa och som inte har rätt till ersättning från a-kassan.

Många av de som har ett jobb väljer också att stå utanför a-kassan. Då gäller det att ha ett buffertsparande så att man klarar sig några månader utan inkomst, eller att man har bisysslor som kan ge en inkomst även om man skulle bli av med sin huvudsakliga sysselsättning.

 

Extra pengar med svenska försvarets utlandsstyrka (utlandsmission)

Den som är utbildad inom sjukvård eller inom försvaret kan tjäna en rejäl extraslant genom att delta i Svenska försvarets utlandstyrka under en period, vanligtvis ett halvår. Förutom grundlönen får man ett Missionstillägg på ca 11 500 kr och ett utlandstillägg på 3 000 kr

Bl.a. är det en ständig brist på kompetent medicinsk personal vilket gör att lönerna på dessa placeringar också är mycket höga.
En specialistläkare kan tjäna en bra bit över 100 000 kronor per månad i grundlön.

Anledningen till läkarbristen är antagligen den halvårslånga tjänstgöringen.
En erfaren läkare har vanligtvis familj och karriär i Sverige att tänka på och det är då en lång tid att vara borta sex månader även om det ger några hundratusen extra på bankkontot när man kommer tillbaka.

Läkare är den högst betalda yrkesgruppen av alla i den svenska styrkan och tjänar nästan dubbelt så mycket som juristerna som kan tjäna mellan 50 000 och 60 000 kr Därefter kommer prästerna med 45 000 och sjuksköterskorna med 40 – 42 tusen kronor i månaden.

En skyttesoldat får vanligtvis mellan 20 – 25 000 kronor i månaden i grundlön.

Men enligt Officersförbundet orsakar de stora löneskillnaderna ingen osämja bland manskapet i Afghanistan.

För soldaterna så är det ju helt avgörande att det finns fungerande sjukvård och är mån om att den bästa vården finns på plats om något skulle hända.

Grundlön kr/mån

Specialistläkare
120 000

Läkare
95 000

Jurist
55 000

Präst
45 000

Sjuksköterska
41 000

Militärpolis
34 000

Chef fordonsunderhåll
29 500

1:e kock
26 900

Förare
25 000

Spanare
25 000

Minsöksoldat
37 700

IT-säkerhetschef
36 700

Förrådsman
21 500

Skyttesoldat
21 500

Lönetillägg (gäller alla)
Missionstillägg: 11 500
Utlandstillägg: 3 000

Högre ränta genom att låna ut till privatpersoner eller företag genom crowdlending

I och med bankers och kreditinstituts höga marginaler har det växt fram en marknad för privatlån direkt mellan privatpersoner.

Savelend
Savelend kan man som investerare välja att låna ut pengar till snabblån (1000 – 5000kr)  under 30 dagar med möjlighet till förlängning eller privatlån med kreditprövning där mellan 15 000 – 50 000 kr lånas ut under 6 – 60 månader. Savelend tillhandahåller en smidig plattform för låneförmedling som på ett enkelt sätt ger privatpersoner möjligheten att investera i lån med olika risknivåer och löptid.

Som långivare kan man låna ut valfritt belopp och får amorteringar och ränta varje månad som kan tas ut eller återinvesteras till nya låntagare.

På savelend lånar man inte ut till någon enskild låntagare utan lånet sprids  mellan flera låntagare för att sprida riskerna. Savelend Sweden Ab är ett svenskt aktiebolag med organisationsnummer Org.nr: 556933-0961 och säte i Sverige.

Den nedre gränsen för att låna ut pengar är 500 kr och det finns ingen övre gräns för insättning. Hur mycket ränta man får beror på hur stor del som är utlånat och om låntagarna väljer att förlänga lånen, kreditförluster etc, men savelend räknar med att omsätta det insatta kapitalet en till två gånger per år och en långivare kan räkna med ca 10-15% i avkastning på insatt kapital efter att ha räknat bort eventuella kreditförluster.

Lendify
lendify är en P2P lånplattform. Privatpersoner kan låna till en ränta mellan 2,95% – 17,00% och målavkastningen för utlånare efter kreditförluster är mellan 2,5 – 8 %

Prosper
Även prosper är en låneplattform med lån på mellan 3-5 år och man räknar med en genomsnittlig avkastning till utlånare på 6,84 % i snitt.

Lendingclub
Lendingclub är en stor aktör i USA och är börsnoterat i USA. Den historiska avkastningen för utlånare har varit mellan 5 och 7,3 procent.

Fundmill
Fundmill har lån på mellan 1 – 2 år och är konservativa i kreditbedömning av låntagare samt sprider investerade pengar över flera lån. Om en låntagare inte betalar tillbaka på sitt lån skickas ärendet till inkasso och slutligen går ärendet till Kronofogden.

Brocc
Administrerar lån mellan privatpersoner. Genomsnittlig avkastning till utlånare är 6,9%
brocc.se

Mintos
Det finns även internationella aktörer t.ex. mintos, vilket både kan öka riskerna och möjligheterna.

Andra bolag som har liknande tjänster på gång är northmill och bynk

Den som vill låna ut till företag kan istället vända sig till kameo eller toborrow

Kameo
kameo kan du investera i fastighetslån och företagslån och kan få mellan 5 – 15 % ränta.

Toborrow
Hos toborrow kan du själv välja ränta och risknivå och får betalningar kvartalsvis.

Tjäna pengar på din matblogg

Det finns ett smidigt sätt att tjäna pengar för dig som har en matblogg med mytaste blogg.  Dels kan man tjäna  pengar på länkar och sponsrade inlägg.  Antingen får du betalt per klick på länkarna eller välj bland erbjudanden från olika sponsorer och erhåll en fast summa vid varje publicerat inlägg.

Genom att visa annonser från myTaste for blogs i din blogg kan du också vara med och dela på annonspengarna som annonsören betalar. som fylls på varje vecka. Hur potten fördelas baseras på antalet annonsvisningar. Ju fler annonser och ju fler läsare, desto högre ersättning.

Tjänsten tillhandahålls av mytaste och är ett bra sätt för den som lägger ner mycket tid på sin matblogg och vill ha lite ersättning för det jobb man lägger ner.  Att blogga om mat kan vara ganska tidskrävande eftersom man gärna ska ha unika välgjorda recept för att locka många nya läsare,  men matlagning är å andra sidan ett intresse som många har och som i princip alla ägnar en ganska stor del av den lediga tiden åt.

taste

 

Dyrt att vara fattig

Det är dyrt att vara fattig. Det mest påtagliga är kanske att den som är fattig, eller som har låg inkomst får betala högre ränta på lån. Man blir alltså hänvisad till dyra blancolån medans den som har tillgångar kan använda t.ex. ett hus, bil eller andra värdeföremål som säkerhet vilket ger en lägre ränta.

De flesta har visserligen något värdeföremål som de kan pantsätta t.ex. på en pantbank för att få pengar i handen, men även här kan det vara relativt hög ränta och om man inte har pengarna att betala tillbaka inom en avtalad tid säljs föremålet av pantbanken.

Hushåll som har det knapert ställt spenderar också mer pengar på förbrukningsvaror med lång hållbarhet t.ex. toalettpapper än vad rika gör. Det visar en studie vid Ross school of business vid Michigans universitet.

Låginkomsthushåll spenderar mer antagligen mer på denna typ av varor eftersom de inte har råd att köpa storpack, vilket skulle spara pengar över tid.

Dessutom görs inköpen när behovet uppstår, vilket innebär att köparna inte kan spara pengar genom att utnyttja reor och erbjudanden. Till skillnad från de mer välbärgade hushållen som kanske köper ett storpack när det är billigt.

Men antagligen hänger sambandet även ihop på ett annat sätt. Att en av orsakerna till skillnaden mellan rika och fattiga beror just på konsumtionsvanor.  De som inte är intresserade av att hushålla med pengarna har mindre pengar kvar än en som är ekonomisk och sparsam. Och sedan uppstår en negativ respektive en positiv spiral där den fattiga till slut inte har möjlighet att göra val som skulle vara ekonomiskt gynnsamma.

Det verkar också handla om en persons grundläggande inställning till pengar och andra resurser. Många studier har gjorts kring hur personer som vunnit stora summor pengar på lotterier och liknande har ändrat sina vanor och livsstil, och det har visat sig att den stora majoriteten inom ett år efter vinsten har återgått till sina tidigare levnadsvanor och levnadsnivå. De har helt enkelt förbrukat pengarna istället för att investera eller skapa sig ett nytt liv.