Vad kostar det att försörja ett barn

 Man brukar inte fundera så mycket kring ekonomi när man bestämmer om man vill ha barn eller inte, eller hur många barn man vill ha. Men det kan vara intressant att fråga sig vad det kostar att uppfostra ett barn under 18 år.

I en uträkning från Swedbank har man räknat ut att de nödvändigaste kostnaderna för ett barn från födseln till 18-årsdagen ligger på ca 859.000 kronor. Då har man räknat med mat och förbrukningsvaror men även kostnad för barnomsorg samt inkomstbortfallet vid föräldraledighet.

Räknar man även med fritidsaktiviteter, fickpengar, presenter, kostnaden för ett extra rum och kostnaden för en större bil ökar kostnaden för ett barn till 1.565.000 kronor fram tills att de blir myndiga.

Men naturligtvis kan man räkna på olika sätt. Man behöver inte köpa allting nytt, och visst kan man behöva större boende och bil när man får barn, men inte så att man behöver byta upp sig i storlek för varje barn man får.

Konsumentverket har räknat ut att en medeldyr basutrustning för ett barn t.ex barnvagn, barnsäng etc kostar ca 20.000 kronor om allt köps nytt. Då ingår inte kläder och leksaker. Genom att köpa begagnat kan man ofta komma ner i häften av den summan och om man kan ärva från tidigare barn eller från släktingar så blir det naturligtvis ännu billigare.

De löpande kostnaderna för sådant som mat, kläder och blöjor beräknas till 22.000 kronor för det första året, men även här går det att komma billigare undan om man t.ex använder tygblöjor eller använder tips från fyndtips.se för att komma billigare undan.

Att räkna med inkomstbortfall under föräldraledigheten är inte heller självklart. Faktum är ju att man som föräldrar får pengar för att vara hemma med sitt barn, sammanlagt 390 dagar på sjukpenningnivå  (ca 80% av SGI upp till ett tak på 37.333 kronor i månaden vilket ger en högsta ersättning på 29.010 kronor i månaden.) och 90 dagar på lägstanivån 180 kronor per dag.  Av dagarna på sjukpenningnivå är 90 dagar per förälder knutna till var och en och fryser inne om de inte tas ut.

Många arbetsgivare eller fackföreningars kollektivavtal betalar dessutom ut extra pengar till föräldralediga. Ersättningen brukar vara runt 10 procent av lönen i ett antal månader.

 

Dessutom får man barnbidrag för sitt barn. 1250kr från den 1 mars 2018.   Bidraget betalas ut automatiskt från månaden efter den månad barnet föddes och delas mellan föräldrarna om de har gemensam vårdnad. Föräldrar till fler barn än ett får dessutom flerbarnstillägg.

 

Tomt på kontot

Det finns flera händelser som kan göra att man helt plötsligt står utan några pengar på kontot. Det vanligaste är nog att man t.ex. blir sjuk eller arbetslös och ersättning från t.ex. försäkringskassan blir försenad eller uteblir.

Det finns dock en hel del saker man kan göra i det akuta skedet för att klara av en sådan situation, men det finns framförallt några saker man kan göra gör för att drastiskt minska risken att man ska hamna där.

Om vi tittar på förebyggande åtgärder så är a och o att bygga upp en sparbuffert. Ett konto där man sätter av en summa varje månad och att en del av denna summan inte är bunden i t.ex. fonder eller bundet sparande.

Då kan man låna från sitt sparkonto i den akuta situationen och när ersättningen kommer eller man åter får en inkomst så sätter man tillbaka pengar på sparkontot. Det gäller dock att inte ta för vana att tömma bufferten varje gång det börjar kännas lite tomt på lönekontot några dagar innan lön, utan då är det bättre att man drar ner på kostnaderna några dagar tills lönen kommer.

Om man det blir tomt på både sparkontot och lönekontot så gäller det att ha framförhållning inför en sådan situation. Det är mycket lättare att få fram lite extra pengar om man har någon vecka på sig än om man står med tomt kylskåp och tomt konto och det dröjer innan man får pengar på kontot.

Om man märker att pengarna inte kommer att räcka till nästa lön eller insättning så börja med att titta vad du har hemma som du kan sälja. Om du har någon vecka på dig behöver du inte ha press att sälja till första möjliga köpare utan kan få lite mer betalt för dina saker.  Får du inte in pengar kan det vara ide att kontakta de som man ska betala till och se om det går att skjuta fram förfallodatum för en faktura, eller dela upp den på ett par betalningstillfällen. Det brukar gå bra om det är någon enstaka gång. Gör det dock inte till en vana. Nästa steg om det inte finns mer att sälja kan vara att låna från någon närstående. Om du verkligen vet att det kommer pengar ett visst datum kan man också låna från banken eller något kreditinstitut men eftersom man antagligen inte är särskilt kreditvärdig i en sådan situation blir det ofta dyra räntor. Om  man äger sitt boende och har lite framförhållning kan man dock se om det går att låna mer med fastigheten som säkerhet vilket ger mycket lägre ränta än t.ex. ett snabbt sms-lån.

Man kan också se om det går att få lite extrainkomster. Att panta returglas kan ge några välbehövliga kronor direkt, medans andra former av extrainkomster ofta tar lite längre tid att få, så som sagt, framförhållning och en sparbuffert är a och o.

 

Spara på att göra egen fudge

Detta är en beräkning i serien kring prisskillnader mellan hemlagat/hembakat och färdigköpt. Priserna varierar naturligtvis över tid, men generellt följer både priset på ingredienserna och den färdiglagade produkten den allmänna inflationen så beräkningen kan anses stämma över tid. Om man har möjlighet att köpa antingen den färdiga produkten eller någon huvudingrediens till kraftigt rabatterat pris påverkar det naturligtvis beräkningen.
Ingen kostnad för arbetet har beräknats utan man får själv avgöra om den beräknade tidsåtgången och kontrollen över ingredienserna som man får när man lagar själv är värt prisskillnaden.

Fördelen med att göra sitt eget godis är inte bara att man får full kontroll på vad godiset innehåller, utan även att man kan spara en hel del på att göra sitt godis själv.

Fudge

Ingredienser

  • 2 dl vispgrädde   (3 dl kostar 15kr och 2 dl kostar därmed ca 10kr)
  • 3 dl (300g) strösocker   (2kg kostar ca24 kr och 3 dl kostar därmed ca 3,5kr)
  • 50 g smör (500g kostar ca 45kr och 50 g kostar därmed ca 4,5kr)
  • 0.5 dl (20g) kakao (200g kostar 25kr och 20g kostar därmed 2,5kr)
  • 1 msk (15g) vaniljsocker  (150 g kostar 15kr och 15 g kostar därmed 1,5kr)

 

Med en sats smet får man ca 500g färdig fudge till priset av ca 22kr eller 4,4 kr per hekto. Utöver det tillkommer priset för bakplåtspapper och el på maximalt ytterligare någon krona och tidsåtgången är ca 30 minuter. Priset på färdig fudge i affären varierar men kan vara 6,9kr per hekto vilket innebär att ingredienserna till den hemmalagade fudgen kostar ca 2/3 av den färdigköpta eller man sparar 11 kr på att laga en sats fudge jämfört med att köpa färdiga.
Om man vill göra fudge med någon speciell smak tillkommer dock smaktillsats som t.ex. lakritspulver

Utförande:

Rör ihop grädde och strösocker och koka upp. Rör regelbundet medans det kokar.
Smörj eller klä en form ca 15×20 cm med bakplåtspapper.

Sänk värmen och fortsätt koka till smeten är 122°C. Om du inte har passande termometer kan du kontrollera temperaturen genom att göra kulprovet. Droppa lite av smeten i ett glas kallt vatten. Om kulan som bildas på botten har en fin konsistens som man vill ha som slutresultat har det kokat färdigt.

Ta av kastrullen från värmen och rör ner smör, kakao och vaniljsocker tills smöret smält.

Häll smeten i formen. Låt stelna. Ställ gärna kallt så går det fortare.

Ta upp den stela massan från smörpappret och lägg på en skärbräda.

Skär i bitar. Lägg bitarna i en burk och förvara i kylskåp.