Att ge dricks eller inte, eller hur mycket dricks ska man ge i Sverige?

Bakgrunden till dricks i Sverige.

Fram till 1920-talet fick inte serveringspersonal och hotellstädare i Sverige lön. Städarna kunde till och med få betala för att jobba, och hålla med egen städutrustning. Allt enligt Hotell- och restaurangfackets goda samtycke. Man räknade istället med att serverings- och städpersonal skulle tjäna sina pengar i form av dricks. Kockar däremot hade vanlig lön, dock en väldigt låg lön.

Rika amerikaner som hade råd att resa till Europa efter inbördeskriget tog sedan med sig vanan från Europa till USA. Att ge dricks var dock länge kontroversiellt. Det underströk klasskillnader enligt kritiker och vissa delstater stiftade till och med lagar för att förbjuda dricks, men började sedan utnyttjas av restaurangägare som ett argument för lägre löner till serveringspersonalen i USA.

Det finns även länder där dricks kan uppfattas som en förolämpning, t.ex. i Kina och Japan. Där är dricks ovanligt och kan i vissa fall ses som en förolämpning.

1938 skedde en övergripande förändring i Sverige då en serveringsavgift lades på notan. Restaurangpersonalen fick därmed lön och dricksen behövdes inte längre.

1988 avskaffades serviceavgiften på notan och bakades in i priset på maten och drycken. Med den minskade kontanthanteringen har också argumentet att avrunda upp till närmaste tiotal eller hundralapp tappat sin funktion.

I många andra länder, USA t.ex. är det fortfarande så att serveringspersonalen väntas få en stor del av sin inkomst genom dricks och inte skulle tjäna särskilt mycket utan dricks. Men även i andra länder går man ifrån systemet med dricks. New Yorks Times kända matkritiker Pete Wells säger i en krönika att dricks är irrationellt, föråldrat, ineffektivt, förvirrande, missbruksbefrämjande och diskriminerande.

Med uppsvinget för restaurangbranschen och ett ökat resande är det dock många som tror att man förväntas ge dricks även i Sverige.

Men det finns problem med ett sådant upplägg också. Det naturliga är ju att förutsätta att anställd personal har skäliga löner. De som ger dricks ger normalt inte heller dricks på andra ställen t.ex. snabbmatsrestauranger pizzerior, personalmatsalar, mataffärer eller vårdpersonal eller städare för den delen. Det är ett föråldrat ersättningssystem. Dricks är ett förnedrande sätt att tänka på människor. Branschen måste istället ta sitt ansvar anser Per Persson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket (HRF). Susanne Blom, också ombudsman på Hotell- och restaurangfacket ser också flera problem med dricksen. Dels att den göder ett system med ofta svarta pengar, dels att den används som argument av arbetsgivaren för att hålla nere lönerna. Och själv ger hon just därför aldrig dricks på krogen.

Många företag tycker att hanteringen av dricks är krånglig, säger branschutvecklingschefen på branschorganisationen Visita.

Skatteverket kategoriserar dricks som lön. Om dricksen hanteras av restaurangen ska arbetsgivaravgifter betalas, men om restaurangen inte blandas in kommer man runt det. Dricksen är heller inte momspliktig. Den anställde måste dock ta upp dricks i sin deklaration. Det är dock inte ovanligt att personal inom restaurangbranschen låter bli att skatta för sin dricks. Med ökad korthantering blir det dock lättare att spåra dricksen och Conny Svensson på Skatteverket säger i ett uttalande till SvD 2016 att man kommer att ha ökat fokus på beskattning av dricks i framtiden.

Spara på försäkringar

 

Försäkringar är ovärderliga när de väl kommer till användning. Men många betalar för mycket för sina försäkringar och det kan vara svårt att jämföra försäkringar mellan bolag eftersom olika saker kan ingå i en försäkring som heter likadant t.ex. en hemförsäkring eller olycksfallsförsäkring, men det kan ändå vara värt att jämföra olika försäkringsbolag.

Jämför olika försäkringsbolag enkelt med insplanet.

 

Några saker kan man dock tänka på för att få ner sina kostnader för försäkringar.
Ett tips är att samla så många försäkringar som möjligt i samma bolag. Då kan man ofta få mängdrabatt. Försäkringsbolaget ser också att du t.ex. inte har några skador via övriga försäkringar när du behöver använda en försäkring.

Vidare är det bra att utnyttja kollektivförsäkringar som man ibland kan teckna genom t.ex. sitt fackförbund. Eftersom försäkringsbolaget tecknar försäkring med ett större antal personer i kollektiv är kostnaden ofta lägre än om man skulle teckna motsvarande försäkring själv eftersom försäkringsbolaget kan ge mängdrabatt samt att risken för försäkringsbolaget minskar i ett större kollektiv.

Tänk dock på att alltid vara ärlig i kontakten med försäkringsbolaget. Om det framkommer att du lämnat felaktiga uppgifter kan försäkringsersättningen minska eller helt utgå. De stora försäkringsbolagen delar också viss information för att minska risken för försäkringsbedrägerier så om du har haft en skada i ett bolag kan det hända att det är känt för andra bolag under en period av 10 år från skadan.

Slutligen kan man säga att det ofta kostar onödigt mycket att överförsäkra sig. Att ta extra försäkringar för enskilda elektronikprylar kostar ofta mer än det smakar och att försäkra sig mot enskilda diagnoser eller sjukdomar är inte heller särskilt ofta en bra affär utan det är isåfall bättre att utöka sitt generella skydd i hemförsäkringen eller sjukförsäkringen.