Börsen-arkiv - Sida 2 av 3

Momentum trading

Momentum betyder rörelse. I ”Momentum trading” försöker man finna aktier som rör sig avsevärt i en viss riktning, understödd av hög volym och försöker att komma in i denna starkt accelerande rörelse för att åka med momentumtåget till dess att man når önskvärd vinst. Problemet är att risknivån är hög. Det är lätt att göra missbedömningar.

Naturligtvis har man nytta av att känna till nyhetsflödet och fundamental analys för att ana de reaktioner som kan väntas. Men vanligen har man stöd i sin uppfattning av teknisk analys.

Den som agerar utifrån ”Momentum trading” behöver inte vara daytrader, eftersom att det finns en vetenskapligt dokumentared eftersläpningseffekt i kursrörelser. Den effekten kan pågå i dagar, och då lämpar sig ”Swing trading” bättre än ”daytrading” d.v.s. man kan behålla sina positioner ett par dagar.

Fundamentalanalysen kan med fördel nyttjas till att bedöma hur stor summa som skall satsas. Ett undervärderat bolag har förutsättningarna på sin sida, medan ett högt värderat bolag är riskfyllt.

Den som ägnar sig åt momentumtradig satsar ofta på många små vinster, oftast bara spreaden (skillnaden mellan köp- och säljkurs), s.k. scalping. Scalping innebär att man agerar tvärtemot stopplossregeln. Den som agerar utifrån scalping agerar utifrån ”vinststopploss” istället för ”försluststopploss”.
Det är både svårt och riskabelt. Det innebär att en enda kurskorrigering på flera procent kan radera vinsten av 10 scalpingvinster.

Momentum fungerar bäst i en stadigt stigande marknad. När börsen sjunker, ligger still eller studsar upp och ned är det ingen bra taktik.

Slut på återhämtningen

Oron för en ny snar konjunkturnedgång växer på marknaden. En bidragande orsak kan vara att risken för överhettning har ökat i Kina.

Under finanskrisens svartaste dagar hösten 2008 jämfördes ofta krisen med depressionåren på 1930-talet. I dag kan man konstatera att återhämtningen har varit mycket snabbare (se figur 1 till 3) framför allt som en följd av att politiker och centralbanker har varit snabbt ute med stora finans- och penningpolitiska stimulanser.

Men kan denna snabba återhämtning som setts 2009 vara stabil? Kan konjunkturkurvan hålla fast vid V -formen eller inväntar vi ett bakslag, det vill säga blir det ett W-format.

En färsk enkät med investerare på obligationsmarknaden, som Handelsbankens analytiker har låtit göra, visar att pessimismen nu börjar sprida sig. I november var det 29 procent som trodde på en V-formad återhämtning. Nu är andelen nästan halverad till 15 procent.

Däremot är det nu mer än var fjärde, 26 procent, som tror på ett W-format konjunkturförlopp, mot 15 procent för ett halvår sedan.

Den ökade osäkerheten om konjunkturen kan också avläsas på råvarumarknaderna. I februari sjönk Swedbanks råvaruindex med 3,6 procent, med metallpriserna i spetsen. Bankens analytiker förklarar prisfallet med en ökad oro för hack i det kinesiska maskineriet.

Risken för överhettning i den kinesiska ekonomin blir nämligen allt större. I februari ökade inflationen och huspriserna kraftigt. Samtidigt visar emellertid signalerna från den politiska ledningen i Peking på en stor tvekan inför att kyla ned konjunkturen, enligt Handelsbankens makroanalytiker.

aktiemarknaden

industriproduktionen

världshandeln

Strukturerade produkter

Sparprodukter som innehåller två eller flera olika delar av sparande eller investeringar kallas vanligtvis för strukturerade produkter. Strukturerade produkter är således ett samlingsnamn för ett antal olika produkter, men men oftast avses olika former av indexobligationer, där den vanligaste är aktieindexobligationen.

Kortfattat kan en indexobligation sägas vara en kombination av en obligation och en option. Avkastningens storlek beror på utvecklingen av underliggande tillgångars prisutveckling. Indexobligationens nominella belopp är fast och ska återbetalas vid löptidens utgång (obligationsdelen), och genom denna konstruktion får indexobligationen en begränsad förlustrisk, under förutsättning att utgivaren av obligationen inte går i konkurs. Indexobligationer förekommer under många olika namn, såsom aktieindexobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer och valutakorgsobligationer, beroende på vilket underliggande tillgångsslag som avgör avkastningen. Avkastningen som investeraren får på återbetalningsdagen beräknas med hänsyn till utvecklingen i ett finansiellt index eller en korg av värdepapper, som kan bestå av aktier, obligationer, valutor eller andra tillgångar som handlas på någon finansiell marknad.

En annan form av strukturerade produkter är omvända konvertibler, som enklast kan beskrivas som ett mellanting mellan en ränte- och aktieplacering.

Den omvända konvertibeln är knuten till en eller flera underliggande aktier eller index och ger en hög fast ränta. Om de underliggande aktierna eller index utvecklas positivt återbetalas det placerade beloppet plus den fasta avkastningen, men vid en negativ utveckling för de underliggande aktierna återfår man antingen aktier, i stället för det investerade beloppet, eller investerat belopp minskat med aktiernas procentuella nedgång. Den höga fasta kupongen får man oavsett utvecklingen av underliggande aktier, och omvända konvertibler passar främst placerare som tror på en modest uppgång på aktiemarknaden.

Hedgefondsobligationer är mycket snarlika indexobligationer, men de är kopplade till en diversifierad fond av hedgefonder, i vilken kapitalet är garanterat, med syfte att ge stabil avkastning till låg risk. Syntetisk hedgefonds-exponering är kortfattat beskrivet en kapitalgaranterad obligation, där avkastningen är knuten till en särskild hedgefondsstrategi för att ge investeraren tillgång till en avancerad placeringsstrategi till lägre kostnader än vid direktplaceringar i hedgefonder.

Livförsäkringsobligationer (mortalitetsobligationer) bygger på att kunder som tecknat en livförsäkring ser den som för dyr och därför säljer den till en mäklare som sedan säljer den vidare till exempelvis en bank. Banken samlar ihop livförsäkringarna och värdepapperiserar dem, det vill säga omvandlar dem till en obligation, som säljs till investerare.

Det finns i huvudsak två typer av obligationer: kupongobligationer och nollkupongsobligationer, där den förstnämnda lämnar en årlig avkastning (”kupong”).
Obligationsdelen i en indexobligation består dock alltid av en så kallad nollkupongsobligation, vilket innebär att den inte ger någon löpande avkastning (ränta). I stället handlas denna obligation till ett så kallat diskonterat värde (underkurs), och placeraren får ett förutbestämt belopp på slutdagen, det vill säga obligationens nominella belopp. Avkastningen är förutbestämd och förändras inte under löptiden. Ju högre marknadsräntan är, och ju längre löptid som obligationen har, desto mindre kostar den att köpa.

När man konstruerar en indexobligation vill man gärna att räntan ska vara hög, för de pengar som ”blir över” efter att obligationen inhandlats används nämligen till att köpa in nästa byggsten i denna strukturerade produkt, nämligen optionen. Ju fler optioner som kan köpas, desto bättre avkastning kan erbjudas och desto mer attraktiv blir produkten för de potentiella placerarna.

Den andra huvudsakliga byggstenen är optionen. En option är ett värdepapper som ger innehavaren möjligheten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en viss tillgång till ett visst pris. Den tillgång som optionen avser kallas för underliggande tillgång och kan bestå av aktier, valutor, råvaror, obligationer eller olika marknadsindex, och utvecklingen på denna underliggande tillgång styr vilken avkastning indexobligationen ger.

I Sverige handlas framför allt med fyra kategorier av optioner: standardiserade optioner via Stockholmsbörsen, OTC-optioner som är en skräddarsydd lösning mellan två parter och som inte handlas på en öppen marknad, teckningsoptioner som ges ut av företag och som avser det egna bolagets aktier och till sist warranter, som ges ut av banker och större finansinstitut och som ofta har en löptid överstigande ett år.

Vid konstruktionen av indexobligationer används nästan uteslutande skräddarsydda OTC-optioner för att utgivaren ska kunna matcha löptiden för obligationen och optionen på bästa sätt. Vissa av de svenska storbankerna upphandlar dessa optioner via anbudsförfarande, medan vissa anlitar enbart sina interna avdelningar.

En viktig komponent som styr vilken avkastning en indexobligation ger är deltagandegraden, eller uppräkningsfaktorn, som utgivaren fastställer vid emissionen eftersom denna faktor anger hur stor del av avkastningen i den underliggande tillgången som placeraren får ta del av. Ju högre uppräkningsfaktorn är, desto högre blir avkastningen – under förutsättning att den underliggande tillgången utvecklas positivt.

Som vi beskrivit ovan är räntenivån och löptiden två mycket viktiga faktorer för nivån på deltagandegraden, eftersom de påverkar hur mycket kapital som kan användas till att köpa in optioner. Även den underliggande tillgångens volatilitet (svängningar) är viktiga för storleken på uppräkningsfaktorn, emedan optioner (allt annat lika) är dyrare att köpa när volatiliteten på marknaden är hög.

Nu tillhör det nästan sällsyntheterna att en indexobligation inte ges ut med reducerad kapitalgaranti, det vill säga för att åstadkomma en mer attraktiv uppräkningsfaktor ges produkten ut med en överkurs. Om överkursen är 10 procent och det nominella beloppet är 10 000 kronor betalar man sålunda 11 000 kronor för att komma i åtnjutande av en högre uppräkningsfaktor. Men vid en ogynnsam utveckling får man då tillbaka bara 10 000 kronor och förlorar det man betalat i överkurs.

En indexobligation kan mycket väl vara en förnuftig investering, men det är vikigt att du tar hänsyn till följande punkter för att göra en bra affär:
Se till att du förstår produkten. Många har komplicerade upplägg, och utgivarna kan vara dåliga på att förklara hur villkoren slår vid olika utfall. Den lägre risken i en aktieindexobligation kostar i form av lägre potentiell avkastning, vilket gör att det krävs en kraftig tillväxt för ett bra slutresultat. Välj därför gärna indexobligationer med inriktning på tillväxtmarknader. Var medveten om att en löptid på fem år är en lång tidsperiod och att det kan vara svårt att sälja produkten till ett bra pris om du vill sälja den före förfallodagen.

Om du betalar överkurs får du en större del av den eventuella uppgången på den underliggande tillgången, men i gengäld ökar din risk. Jämför uppräkningsfaktorn mellan olika aktieindexobligationer, och var medveten om de avkastningstak som kan begränsa resultatet. Studera hur slutkursen beräknas, eftersom detta förfarande ofta skiljer sig åt mellan olika obligationer. Var medveten om att kurtaget med stor sannolikhet är bara en del av den verkliga kostnaden för produkten.

Till sist är det angeläget att du funderar på hur sannolikt det är att den marknad du valt verkligen sjunker i värde under indexobligationens livslängd om denna uppgår till fem år? Bestäm dig för om denna trygghet är värd priset eller om du i själva verket låser in ditt kapital – med risken att få onödigt låg avkastning.

Tjäna pengar på sjunkande eller stigande elpriser

Kraftiga prisökningar på el ger dyrare elräkningar. Men det går att tjäna pengar även när elpriset stiger även om man inte äger något kärnkraftverk eller vindkraftverk. Det kan man göra via elcertifikat t.ex. via handelsbanken. Bankens nya elcertifikat med hävstångseffekt gör att du kan tjäna pengar när elpriset stiger. Eller när det sjunker om du vill spekulera i nedgång.

Detta då certifiktatet finns både som ”bull” och ”bear”, där ”bull” stiger med elpriset medan ”bear” stiger när elpriset faller. Båda certifikaten handlas på Stockholmsbörsen.

Handelsbankens elcertifikat följer förändringen på de kvartalskontrakt som handlas på den nordiska elbörsen Nordpool. När elpriset stiger kommer bankens bullcertifikat att gå upp dubbelt så mycket som den procentuella ökningen på kvartalskontrakten.

Samtidigt kommer värdet på elcertifikaten att minska i dubbelt så hög takt som kvartalskontrakten när priset på el sjunker. Under 2009 steg Handelsbankens elindex med 7,8 procent, vilket skulle ha resulterat i en avkastning på 15,6 procent för den som har köpt bullcertifikatet, och tvärtom för bearcertifikatet.

Anthony Boltons investeringsfilosofi

Anthony Bolton föddes i London den 7 mars 1950. Hans far var advokat och hans mor hemmafru. Sin universitetsutbildning gjorde han på Cambridge Trinity College, där han blev ingenjör 1971. Genom vänner till familjen fick han kort därefter plats som aspirant hos Keyser Ullmann, en liten bank mitt i Londons finansiella distrikt. Där började Anthony sin karriär som assistent åt en fondchef som investerade i små och medelstora företag, ofta med fokus på uppköpskandidater.

Fonden hade tre anställda, varav en arbetade med bara teknisk analys, vilket var ovanligt på den tiden. Den tekniske analytikern Arthur Abrahams var en sympatisk brittisk gentleman, vars huvudsakliga intressen i livet var teknisk analys och att samla på viktoriansk konst. Mötet med Abrahams satte sina spår, och Anthony Bolton har trots sin inriktning som värdeinvesterare använt sig av teknisk analys under hela sin karriär. ”Framgångsrik investering är en blandning av olika strategier”, förklarar han.

Efter några år gick Anthony Bolton vidare till Schlesinger 1976, en liten okänd sydafrikansk bank specialiserad på aktiefonder. Men fler hade ögonen på Anthony, och år 1979 värvade Bill Byrnes honom till Fidelity – och nu inleds Anthony Boltons fantastiska historik.

Som ansvarig för Fidelitys Special Situations Fund mellan 1979 och 2007 levererade han under 28 år en avkastning på i medeltal nästan 20 procent per år. Det är en unik prestation, som under denna tid förvandlade en investering på 10 000 kronor till nästan 1,5 miljoner kronor. Enligt teorin om effektiva marknader ska detta helt enkelt inte vara möjligt. Dessutom nådde Bolton dessa resultat utan finansiell hävstång – ingen belåning och inga derivat.

Anthony Bolton är helt koncentrerad på investeringar i aktier och erkänner att han känner sig obekväm med att investera utifrån makroekonomisk utveckling eller faktorer som råvarupriser. Här har man som investerare ofta svårt att nå bättre insikt än någon annan, menar han.

Men om man i stället tittar på ett enskilt litet företag kommer det till slut ett tillfälle då man kan komma ut från ett möte med ledningen och säga till sig själv: ”Just nu vet förmodligen jag mer om det här företaget än någon annan.” Med andra ord, ju mindre ett företag är beroende av makrofaktorer, desto bättre är investeringen. Ett räntekänsligt företag är till exempel en sämre investering än ett företag som inte är räntekänsligt.

Låt oss titta mer i detalj på hur Anthony Bolton har lyckats leverera en sådan överavkastning under så lång tid. Hur har han gjort? Det snabba svaret lyder: Genom hårt arbete och att leta efter undervärderade och förbisedda aktier – samt genom att inte följa strömmen. Anthony Bolton delar in sina investeringar i fem huvudsakliga grupper:

1. Vändningskandidater
2. Företag med dold tillväxt
3. Bottenfiske i utvalda industrier
4. Företag med dolda värden i balansräkningen
5. Uppköpskandidater

Vändningskandidater är den viktigaste gruppen, det vill säga företag som haft problem men som står inför en vändning. Ofta fokuserar marknaden för mycket på företagets historiska problem och mindre på att det lyckats vända utvecklingen och står inför en stark utveckling.
– Dessa typer av företag har varit mina största och bästa investeringar genom åren, berättar Anthony Bolton för mig. En bra investering i ett vändningsföretag involverar nästan alltid en ny ledning, omstruktureringar och ny finansiering.

Nästa grupp investeringar är företag med dold, missförstådd eller förbisedd tillväxt. Som exempel nämner Anthony Bolton irländska banker, som under många år var lägre värderade än övriga europeiska banker, trots Irlands starka tillväxt.

Den tredje investeringsfilosofin bygger på att man letar bland de 20 procent lägst värderade företagen i en viss bransch. I en perfekt fungerande marknad ska dessa företag ha en motiverat låg värdering på grund av olika problem med lönsamhet, tillväxt eller andra orsaker. Men ibland missar marknaden detaljer – eller gör felbedömningar. Genom att noggrant titta på varje företag kan man hitta felprissättningar.

Samma inställning gäller för den fjärde gruppen av investeringar. Fokusera på företagens balansräkningar och leta efter dolda, förbisedda eller missförstådda värden, såsom fastigheter, produktportföljer eller starka varumärken.

Slutligen, i den femte och sista gruppen, letar Anthony Bolton bland företag som kan beskrivas som uppköpskandidater, ett arv han har med sig från sitt första jobb som aspirant hos Keyser Ullmann. I branscher som står inför omstruktureringar, eller konsolidering, letar han upp de företag som har störst sannolikhet att bli uppköpta. Även strukturen i aktieägandet väger in, om företaget till exempel saknar en stark huvudägare. Premien vid ett eventuellt uppköp ger en rejäl uppvärdering i den här typen av investeringar.

Första steget efter det att Anthony Bolton har hittat intressanta företag och möjliga investeringar är att träffa ledningen.

När Anthony Bolton väl har hittat ett företag som inte är alltför -populärt och ska bedöma hur attraktivt det är att investera i utgår han vanligtvis från sex punkter:

1. Företagets affärsmodell. Den ska vara lättbegriplig samt ha något slags konkurrensöverlägsenhet och helst inte vara beroende av makrofaktorer. Anthony Bolton föredrar, liksom Warren Buffett, enkla affärsmodeller.
2. Företagsledningen. De viktigaste egenskaperna är integritet och öppenhet.
3. Den finansiella situationen. Leta efter starka kassaflöden, och undvik företag med svaga balansräkningar. När Anthony Bolton ser tillbaka på sina misstag har det nästan alltid varit investeringar i företag med svaga balansräkningar.
4. Värderingen ska vara så låg som möjligt. Genom att investera i lågt värderade företag har du automatiskt en säkerhetsmarginal.
5. Företag som kan tänkas bli uppköpta är särskilt intressanta.
6. Teknisk analys ger en fingervisning om trendbrott samt underlättar att ta förluster.

Ett ovanligt inslag i Anthony Boltons investeringsfilosofi är, som nämnts, användandet av teknisk analys. Ofta går en skarp gräns mellan värdeinvesterare, som tittar på skillnader mellan pris och värde i investeringen, och korttidshandlare som följer hur marknader trendar eller pendlar mellan överköpta och översålda lägen.

Men Anthony är inte främmande för någon investeringsfilosofi så länge den visar sig fungera. Teknisk analys är ett utmärkt verktyg för att tajma investeringar och för att få bekräftelse på att till exempel ett vändningsföretag har uppvisat ett trendbrott. Bland alla tekniska indikatorer föredrar han RSI (ett index för relativ styrka), men han är öppen: ”Hitta ett system som fungerar för dig och håll dig till det.” Dock använder han inte teknisk analys så mycket på de små och medelstora företagen i fondens portfölj utan huvudsakligen på de större bolagen.
Eftersom det ofta kan ta lång tid innan marknaden uppvärderar missförstådda och undervärderade företag är teknisk analys ett hjälpmedel för att identifiera dessa tidpunkter när det börjar ske. Det finns paralleller till Kristoffer Stensrud, som i sin investeringsfilosofi pratar om utlösande faktorer, något i företaget eller omvärlden som aktiverar en omvärdering. Det räcker inte med att man investerar i undervärderade företag – då kan man få vänta länge på en uppgång.

Vad är en vinnande mental inställning som investerare, och hur ser en framgångsrik personlighet ut? Anthony Bolton ger några enkla förslag. ”Tänk själv”, lyder det första rådet. Det är också viktigt att man tycker om – samt vågar – gå emot strömmen. För att bli riktigt bra gäller det dessutom att man känner till sina egna brister.

– Vet du om att du är en nervös typ så se helt enkelt till att du inte har för hög risk i dina investeringar. Har du för hög risk är det troligt att du agerar förhastat i oroliga tider, säger han.

Rätt temperament kan därför vara betydligt viktigare än en skarp hjärna, menar Anthony. En annan sak, som kanske kan tyckas självklar men som ofta många framgångsrika investerare nämner, är sunt förnuft. Ekot av Warren Buffett är tydligt. Men så har Anthony Bolton också blivit kallad för ”en brittisk Buffett”. Faktum är att Anthony Bolton rekommenderar blivande investerare att läsa allt om och av Warren Buffett.
Starka känslor hör inte ihop med investeringar.

– Jag är inte en speciellt känslosam person, berättar Anthony. Känslomänniskor har nog svårt för att bli skickliga investerare. Ödmjukhet, stark vilja samt en förmåga att ständigt kunna inse att man har fel är också viktiga inslag i en framgångsrik investerares personlighet. En alltför envis personlighet kan dock hindra att man ständigt omprövar sin syn på en viss investering. En professionell investerares arbete består minst lika mycket av att undvika katastrofer som att hitta vinnare. Att vara alltför cynisk kan dock vara ett hinder, man måste kunna se möjligheter. ”Träffar du rätt tre gånger av fem i den här branschen gör du rätt.”

Emellanåt kan Anthony Bolton förenkla sin syn på en investering ytterligare och helt enkelt bara ställa sig själv en mycket enkel fråga: ”Hur stor är sannolikheten för att det här företaget finns kvar om tio år och samtidigt har ett högre värde?

Anthony Bolton är en utpräglad motvallsperson (”contrarian” på engelska) – en som inte gör som alla andra. I rakt nedstigande led från John M. Keynes (”om alla gillar ett företag är det för dyrt”) via Benjamin Graham (”aktiemarknaden är mer en rösträknare än en våg”) och Warren Buffett investerar Anthony Bolton helst inte i de företag som alla andra investerar i. ”Han uttrycker det, precis som Buffett: ”Jag gillar företag som inte är populära.”

Vad anser Anthony Bolton om börsläget i dag? Trots att han är förundrad över den kraftiga nedgången och problemen i många branscher tror han ändå att det värsta ligger bakom oss och att en ny uppgångsfas har inletts.

Anthonys passion för investeringar har gjort att arbetet upptagit en stor del av hans liv, men han har också hunnit med att odla ett stort intresse för musik och nämner Benjamin Britten (1913–1976, brittisk tonsättare, dirigent och pianist) som största influens. Han tycker också mycket om att resa. Anthony Bolton lever i dag i Midhurst, West Sussex, med sin fru. Han har tre barn, två söner och en dotter. Han har i dag axlat rollen som mentor hos Fidelity och delar med sig av lärdomar och erfarenheter från ett framgångsrikt liv som fondförvaltare till en ny generation investerare.

Regelbunden inkomst med utdelningsaktier

En strategi vid investering i aktier är att investera i företag som ger hög direktavkastning och som har haft en bra utdelningstillväxt. Aktieutdelning innebär alltså att företaget istället för att återinvestera hela bolagets vinst, delar ut en del av vinsten till aktieägarna.

Om man som investerare dessutom återinvesterar utdelningarna genom att köpa nya aktier kommer aktieinkomsterna att stiga exponentiellt.
Efter att ha återinvesterat utdelningen så har man fler antal aktier och därmed kommer nästa utdelning öka automatisk. Om man dessutom investerar i företag som har en ökande utdelningstillväxt så kommer effekten bli större. Om summan som delas ut är liten kan det naturligtvis vara ide att vänta med att återinvestera tills man har ett lite större belopp för att undvika onödigt höga courtageavgifter.

Till skillnad från att investera i aktier som man tror kommer att ha en kommande värdeökning där man först får tillgång till pengarna vid en försäljning, så ger utdelningarna ett löpande kassaflöde, d.v.s. regelbundna utbetalningar, en form av passiv inkomst, eller pengar som kan återinvesteras i samma eller andra investeringar.

En annan fördel med utdelningsaktier är att de företag som betalar ut stabila växande utdelningar lockar många investerare och fondförvaltare som söker lite säkrare vinster och trygghet. Därför är det en säkrare investering med lite lägre risk än många andra aktier.

Man mäter hur stor del av en investering som man får tillbaka varje år genom att ange direktavkastningen. Om man köpt aktier i ett företag för 1000kr och får 50kr i årlig utdelning så är direktavkastningen 5%.

Hög och stabil direktavkastning kan ses som en kvalitetsstämpel eftersom det indikerar att en god balansräkning och att bolaget tror på en god framtida intjäningsförmåga.

En bra utdelningsaktie måste ha stabilt kassaflöde och balansräkning. Utdelningstillväxt och utdelningsandel är ett bra tecken om man vill hitta ett bra bolag. Man brukar säga att ”utdelningen ljuger inte”. Eftersom utdelningar är pengar som betalas ut till aktieägare vilket gör att det inte går att manipulera lika lätt som vinster och andra finansiella siffror. Det vill säga pappers vinster kan lura men verkliga kontanter går inte förfalska.

Det är lättare vara långsiktigt – Fokusering på den årliga- och kvartalsutdelningarna gör att man värderar utdelningsaktier. Eftersom man tänker mer som företagsägare och inte som kortsiktig spekulant. Vilket gör att man inte faller för kortsiktig tänkande. Utdelningsaktier kan behållas under lång tid vilket gör att man inte behöver betala regelbundet courtage som man måste göra om man köper och säljer aktier ofta.

Utdelningsinvestering ger stor avkastningen över en längre period. Många som har investerat för 30-40 år sedan har fått lika mycket eller mer varje år genom utdelningar, än vad de har investerat.

En vanlig frågeställning är ju om företag verkligen ska dela ut till aktieägarna?

Teoretisk så är det alltid bättre om bolaget kan klara att förvalta vinsterna själva istället att dela ut till aktieägarna. Eftersom då slipper man utdelningsbeskattningen och samtidigt finns det bra anledning varför man har valt att investera i företaget som förmodligen har högra avkastning på eget kapital.

Till exempel Warren Buffet investerar främst i bolag som inte delar ut till aktieägarna och de bolag där Warren Buffet är en aktiv ägare delar heller inte ut till aktieägarna, utan återinvesterar vinsten själva.

Ett motargument till detta är att företaget bör fokusera på det de är duktiga på, sin egen verksamhet och inte att förvalta vinsterna för aktieägarna. Risken är också stort att pengarna förvaltas mediokert under en längre tid.
Om det är ett mindre bolag som behöver kapitalet för att växa kan det naturligtvis vara motiverat att dela ut väldigt lite eller nästan ingenting av vinsten, men dessa bolag har också betydligt högre risk.

En fördel med utdelningsaktier är att du vet när du får dina utbetalningar. De flesta svenska aktier betalar ut en gång per år, men det finns amerikanska aktier som betalar ut varje månad. Genom att kombinera olika aktier kan man få regelbundna utdelningar under året. Här finns en utdelningskalender där man kan se när olika aktier ger utdelning.

Boken ”The single Best Investment” handlar om aktieutdelning och framför allt fördelen med utdelningstillväxten. Boken är skriven av författaren Lovell Miller.

Det är viktigt att titta på utdelningshistoriken och utdelningstillväxt innan du köper en aktie. Även om man vill ha en hög utdelning så vill man inte att alltför stor andel av bolagets vinst avsätts till utdelning eftersom risken då finns att bolaget tvingas sänka utdelningen i framtiden om resultatet blir sämre. En utdelning på mellan 30-70 procent kan vara motiverat.

Det kan också vara intressant att titta på bolagets kassaflöde. Kassaflödet visar summan av bolagets in- och utbetalningar under en viss tid. Det man bör kontrollera är att bolaget har större kassaflöden efter investeringar än vad bolaget ger i utdelning.

Genom att titta på balansräkningen kan man också se hur stor del av bolagets tillgångar som har finansierats med lån respektive med eget kapital. Minst 30 procent av bolagets tillgångar bör vara finansierade med eget kapital, d.v.s. en soliditet på 30%. En svag soliditet ökar risken att bolagets pengar tar slut och man kan då behöva minska eller helt ta bort utdelningen i framtiden.

Här kan du läsa om fler saker som är viktigt att tänka på vid köp av utdelningsaktier.

Försäkring mot boprisfall

Snart kan man kunna försäkra sig mot prisfall i sitt bostadsområde. Och i framtiden kommer man även kunna spekulera i en fallande bostadsmarknad.

Det är försäkringsbolaget Valueguard som i samarbete med KTH och Stockholmsbörsen tagit fram ett nytt boprisindex. Till detta index kopplas en rad produkter. Till exempel kommer oroliga bostadköpare kunna köpa en försäkring som ger ekonomisk kompensation om värdet på bostäder där du bor faller mellan ditt köp- och säljtillfälle.

Så småningom kommer man även kunna köpa olika former av derivat och därmed kunna spekulera i en fallande bostadsmarknad, precis som man i dag kan spela på en fallande aktiekurs genom att köpa säljoptioner.

Det nya boprisindexet kommer heta ”Nasdaq OMX Valueguard KTH Housing Index” ( HOX ).

Warren Buffets analysmetod

Warren Buffet har genom aktie och företagsinvesteringar blivit en av usa:s rikaste personer. Redan 1997 avslöjades en del av hans investeringsstrategi av ex.hustrun Mary Buffet och en börsanalytiker i boken ”Buffettology”. Flera andra böcker har skrivits bl.a. ”The warren buffet way” av Robert Hagstrom Jr.

Men Buffets strategi är inte så uppseendeväckande som man skulle kunna tro, utan handlar mycket om sunt förnuft. Hans rättesnören kan sammanfattas med:

Köp aktier i företag där så stor del av vinsten som möjligt återinvesteras i rörelsen. Begränsad utdelning till aktieägarna alltså. På så sätt ökar bolaget det egna kapitalet bäst.
Bolagets förmögenhet, det egna kapitalet, ska ha ökat med minst 400% (15% per år) under de senaste 10 åren.
Bolagets produkter ska ha en unik ställning hos kunderna, något som Buffet kallar konsumentmonopol. D.v.s. kända varumärken som säljs under både hög och lågkonjunktur.
Företaget ska kunna höja sina priser i takt med inflationen. På så sätt skapas det förutsättningar för en säker vinsttillväxt.
Undvik bolag som påverkas av yttre marknadsförändringar. T.ex. skogsindustrin (massapriser). gruvor och stålindustrin (råvarupriser), fastighet och byggbolag (fastighetspriser). Dessa företag kan oavsett skicklig företagsledning och en utmärkt affärside få sina rörelser sönderslagna p.g.a. svängningar på andra marknader.
Undvik det du inte förstår dig på t.ex. förhoppningsbolag eller bolag med kort historik.
Köp bara aktier i bolag med en företagsledning som visat att den kan förvalta sina produkter på ett vinstgivande sätt. D.v.s. bolaget ska ha haft en jämn vinstutveckling de senaste 10 åren med hög avkastning på det egna kapitalet.
Köp bara aktier i bolag med låg skuldsättning (Hög soliditet).
Bolaget ska öka sin förmögenhet och vinst i jämn takt, även under lågkonjunktur.
Bolaget ska bara syssla med verksamhet inom sitt kompetensområde.
Handla när aktien är billig. P/E-talet ska ligga lägre än det gjort de senaste 10 åren i genomsnitt.
Behåll dina aktier länge.

Om ett företag uppfyller Buffets grundkriterier är det dags att beräkna om de är köpvärda idag och om de tillhör vinnarna om tio år.

Steg 1.
Så rikt är ditt företag om tio år.
1. Leta upp bolagets förmögenhet för tio år sedan under rubriken ”eget kapital” i årsredovisningen.
2. Leta upp årets förmögenhet under samma rubrik.
3. Dividera årets värde med värdet för tio år sedan.
4. Du får då fram den siffra som visar hur mycket bolagets förmögenhet ökat på tio år.
5. Multiplicera sedan denna siffra med årets eget kapital och du får fram bolagets beräknade förmögenhet om tio år.

Steg 2.
Företagets vinst om tio år.
1. Leta upp rubriken ”Avkastning på eget kapital” de senaste tio åren i årsredovisningen. Lägg ihop (addera) dessa sifrror och dela med tio. Du får då fram den genomsnittliga avkastningen på bolagets förmögenhet om tio år.
2. Multiplicera den siffran med den siffran du fick fram i steg 1, nämligen bolagets förmögenhet om tio år.
3. Du har nu fått fram bolagets förväntade vinst om tio år, under förutsättning att det kommer växa lika mycket de kommande tio åren som det gjort under de senaste tio åren.
4. Nu ska du räkna ut företagets vinst per aktie. Leta upp hur många aktier som finns totalt i bolaget (står ofta längst bak i årsredovisningen) Dividera bolagets förväntade vinst om tio år med detta tal.
5. Den siffran du fått fram är företagets vinst per aktie om tio år.

Steg 3.
Beräknad aktiekurs om tio år.
1. Leta upp bolagets P/E-tal de senaste tio åren.
2. Lägg ihop (addera) dessa P/E tal och dela summan med tio.
3. Den siffran du får fram är företagets genomsnittliga P/E-tal de senaste tio åren.
4. Multiplicera sedan denna siffra med vinsten per aktie om tio år som du fick fram i föregående steg.
5. Du har nu fått fram bolagets beräknade aktiekurs om tio år.

Världens bästa aktie

Ofta får den som håller på med aktie frågan vilken aktie som är ”bäst”? Frågan är naturligtvis omöjlig att svara på eftersom det beror på vad man menar med en bra aktie, vilket tidsperspektiv man tittar på, och vad man har för avsikt att göra med aktien etc. men oftast menar den antagligen ganska okunniga frågeställaren att en bra aktie är en aktie som ökar extremt mycket i värde under en längre tidsperiod, så att man kan köpa den och ta hem en ordentlig vinst nästan oavsett när man säljer. Om man istället tittar på vad en aktie är, en andel av ett företag, så borde det inte finnas några sådana aktier om inte börsen är ett pyramidspel. Visst kan ett företag öka ofantligt i värde, men inga träd växer till himlen utan någon gång kommer säkerligen företaget möta motgångar i form av misslyckade affärer eller konkurrens från bättre anpassade aktörer.

Men om vi återgår till frågan i frågeställarens perspektiv så skulle man idag skulle kunna svara svenska handelsbanken. Handelsbanken noterades år 1900 och hade då en nettovinst på 1 miljon kronor och ett börsvärde på ca 6 Mkr vilket skulle motsvara ett p/e-tal på 6. Handelsbanken har aldrig gjort fusioner men väl ett antal köp som oftast betalats med egna medel. En jämförelse med dagens börsvärde ger en uppgång på 1,9 miljoner procent eller med knappt 10 procent om året i genomnsnitt. Då är inte de oftast generösa utdelningarna inräknade. En annan kandidat skulle kunna vara schweiziska Nestlé som gick till börsen redan 1873 under namnet Anglo Swiss Condensed Milk Company. Uppgången sedan 1900-talets början kan beräknas till 980 000 procent. Om man tycker att 100 år är för lång period att titta på kanske man istället skulle svara Berkshire Hathaway som en av världens ”bästa” aktier. Sedan 1964 har aktien Berkshire Hathaway haft en kursuppgång på 362 300 procent.

Att aktier har kunnat ha en sådan dramatisk ökning i värde beror på en dramatisk förändring av aktiers värde. Tidigare var aktier en källa till avkastning. Aktieutdelningen var ett alternativ till ränta och det var historiska vinster som var intressanta. Det är en stor skillnad mot dagens värderingsmodeller som bygger på framtida vinster eller t.o.m. kassaflöden som ju inte alls hör till aktieägarna.

Även om de flesta aktier inte ökat lika mycket som dessa aktier så har värderingen av aktier ständigt ökat. Det betyder att aktier som varit noterade länge generellt har haft en kursuppgång som varit större än företagets värdeökning och nya aktier som noteras säljs till en kurs som ligger mycket högre i förhållande till företagets värdering eller förväntade vinst än vad företag gjordes som introducerades för 50 eller 100 år sedan. Det innebär att aktier inte kan väntas ha samma värdeökning de kommande 100 åren. Såvida inte börsen är ett pyramidspel och bubblan inte har hunnit punkteras innan dess. Och då menar jag inte korrigeringarna som varit vid 2000-talets it-krash eller 2008 års finanskrash utan korrigeringar som värderar aktier efter substans på en nivå som när handelsbanken introducerades i början på 1900-talet.

Misslyckat konstprojekt blev lyckad pr-kupp

När Anna Odell gjorde sitt s.k. konstprojekt att fejka en mental störning anade hon kanske inte att fallet skulle bli uppmärksammat i hela mediasverige. Eller så gjorde hon det. Hur som helst har det nu lett till att hennes namn och utseende är känt av de flesta i Sverige, då de flesta tidningar och andra medier har skrivit om fallet, för att inte tala om hur omdebatterat det har blivit på internet. Som konstverk är det naturligtvis ett totalt misslyckande då det varken är konstnärligt gjort eller har något med konst att göra. Men som pr-kupp är det en fenomenal framgång. Nu tror jag inte Anna hade räknat med detta utan att det mest råkade bli så. Men faktum är att hon nu är ett känt namn vilket innebär att vad hon än företar sig i framtiden kommer det att väcka mer uppmärksamhet än om hon varit vilken anonym konstfackselev som helst. Oavsett om hon ställer ut halvtaskiga landskapsmålningar eller några abstrakta installationer kommer det att finnas goda chanser till uppmärksamhet och därmed möjlighet till framgång. Och allt detta till priset av 2500kr, vilket visade sig bli domen i form av 50 dagsböter a 50kr. Och inte ens det, då konstfack startat en insamling för att betala dagsböterna åt henne. Det är bara att gratulera till ett misslyckat konstprojekt och en antagligen oavsiktligt lyckad pr-kupp.