Sparkonto

Man pratar ofta om att investeringar på börsen slår sparande på räntekonto över tid, vilket stämmer. Men investeringar på börsen är volatila och svänger mycket i värde även om man placerar i indexfonder och ännu mer om man placerar i enskilda aktier.

Om planerar att använda pengarna de närmaste åren är det därför en bra ide att ha dem på räntekonto för att inte riskera att de har minskat i värde när man ska använda pengarna.

Storbankerna ger dock ofta låg eller ingen ränta på sina konton i förhållande till den ränta man kan få hos nischbankerna. Just nu kan man t.ex. få 3,1% ränta hos Multitide bank. På samma sätt som hos storbankerna så omfattas pengarna av insättningsgarantin.

Öppna konto hos Multitude bank och få ränta på dina sparpengar.

Gör inte månadsinsättningar till ditt ISK utan sätt in pengar kvartalsvis

Att spara i aktier eller fonder på ett investeringssparkonto (ISK) är en bra idé skattemässigt om man räknar med en värdeökning på sitt kapital.

Med ett investeringssparkonto betalar man ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar. Däremot kan man inte göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar man en schablonskatt på hela kapitalet varje år. Schablonskatten baseras på statslåneräntan och var t.ex. 2020 0,375 % av kapitalet.

Kapitalunderlaget räknas fram som ett genomsnitt av värdet på ditt konto i början av varje kvartal, dvs den 1 januari, 1 april, 1 juli och 1 oktober, plus de insättningar du gör under året. Dessa värden läggs alltså ihop och divideras med fyra.

Det betyder att det är fördelaktigt att sätta in pengar i början på varje kvartal hellre än att sätta in varje månad, eller att sätta in pengar på ditt ISK i mitten eller slutet av ett kvartal.

Visserligen blir inte skillnaden så jättestor men genom att t.ex. sätta av det man för över varje månad i januari, februari och mars på t.ex. ett sparkonto eller räntekonto.

Investeringar som över tid ger en avkastning på 1,5% eller lägre lönar sig inte att ha på ett ISK-konto så om man sparar i räntor (räntefonder etc.) bör man ha dessa på ett traditionellt konto.

Investera i det som motsvarar dina stora utgiftsposter

Många funderar över hur de ska investera sitt kapital. Och svaret på den frågan blir naturligtvis vad man har för syfte med sin investering.

En strategi kan vara att titta på vad man har för stora utgiftsposter i sin budget och investera i sådant som ökar i värde om priset på motsvarande varor går upp.

Om man t.ex. pendlar långa sträckor med bil, kommer utgifterna öka ganska kraftigt om bensinpriset stiger kraftigt. Då kan man investera i något som ökar i värde om oljepriset går upp.

Är maten den stora utgiftsposten i familjen kan man investera i råvaror som vete eller majs.

Det kan vara svårt att hitta enkla sätt att investera i olika tillgångsslag, men ofta finns det fonder eller liknande som följer ett visst tillgångsslag.

Reser man ofta utomlands eller handlar mycket från utlandet kanske man vill investera i utländska fonder som ökar mer i värde jämfört med svenska fonder om den svenska kronan försvagas, eller så kanske man helt enkelt vill investera i utländsk valuta t.ex. dollar eller euro.

Slutligen kan sägas att det kanske kan vara en bra ide för alla att ha en del av sina tillgångar i silver eller guld. För om ekonomin kollapsar totalt och pengarna förlorar sitt värde är det stor sannolikhet att det förutom reala tillgångar som bostäder, verktyg och mat, kommer vara silver och guld som kan användas för värdeöverföring.

Miljonär innan 30

Även om det inte är särskilt vanligt så finns det en hel del som tidigt börjar spara en stor del av sin lön eller annan inkomst för att spara ihop ett så stort kapital att man kan leva på avkastning från aktier med utdelning eller liknande.

En del satsar t.o.m. på att kunna pensionera sig vid 30.  Men även om det är ett mål så är det få som lägger sig på sofflocket resten av livet, men det man eftersträvar är friheten att kunna göra det man vill.

Dock gör man en hel del antaganden som man naturligtvis inte kan vara säker på. Man förutsätter att det ekonomiska systemet kommer att vara någelunda stabilt under överskådlig framtid utan extrem inflation eller liknande och att pengarna som vi använder dem idag behåller sitt värde.

Man får också göra en hel del uppoffringar som att t.ex. leva extremt billigt och man kan fråga sig om det inte verkar lättare att hitta en anställning som man verkligen trivs med eller istället för att spara ihop ett extremt stort kapital, jobba med multipla inkomster varav de flesta är passiva men inte helt och hållet kommer från avkastning av kapital.

Eller bygga upp sitt liv utifrån inkomster i tre olika stadier och minska ner den mittersta aktiva inkomsten utifrån vilken möjlighet det finns till det.

En av de profiler som varit mest uthållig i sitt sparande och också lyckats hålla sin blogg levande om sitt sparsamma liv i över tio år är miljonar innan 30 , en visserligen anonym bloggare men som ändå relativt frikostigt delar med sig av sina tankar och sin sparanderesa. Och nu är det bara dagar kvar innan han äntligen ska säga upp sig ifrån sitt jobb och därmed förhoppningsvis bara behöva jobba tre månader till i sitt liv.

Några andra som pensionerat sig tidigt är Mikael Syding och Ludvig Sunström som tillsammans gör podden 25 minuter där de delar tips om utveckling, utbildning och karriär.  De har pensionerat sig från framgångsrikt hedgefondförvaltande men till skillnad från miljonären som nämnts i stycket ovan har de inte levt extremt snålt utan istället genom tur eller skicklighet tidigt i livet haft stora inkomster och hoppat av i tid.

Och nu kan de jobba med projekt som de ser som intressanta som att göra podden och skriva böcker t.ex. För dessa killar med bakgrund inom finansvärlden tvivlar lite mer på vårat ekonomiska system och våra valutor utan egentligt bakomliggande värde.

 

Lönsamt med hållbara fonder

Det kan löna sig att spara hållbart. En undersökning från pensionsmyndigheten visade att hållbara fonder genererat bättre avkastning än fonder som låter bli att beakta dessa frågor.

Under 2016 ökade utbudet bland hållbara fondalternativ kraftigt. Under 2017 kommer också SWESIF (Sveriges forum för hållbara investeringar i finansbranschen) att lansera en ny version av hållbarhetsprofil med syfte att förenkla informationen om hur fondbolagen arbetar med hållbarhet. Det ligger också ett förslag ute på remiss om svanenmärkta fonder.

Anledningen kan naturligtvis vara att det funnits en efterfrågan efter hållbara fonder och att de då stigit i värde eftersom fler valt den produkten vilket gynnat aktierna som ingår i dessa fonder, men mycket tyder på att hållbara företag också är ekonomiskt lönsamma på sikt.

Och i det långa loppet måste alla livskraftiga företag i någon mening vara hållbara så kanske märkningen inte kommer att behövas med tiden utan att de miljöförstörande företagen går under av sig själva om ingen väljer deras produkter.

Hitta bästa sparräntan

De flesta banker erbjuder i dagsläget ingen eller mycket låg ränta på både lönekonto och sparkonto. Men det går att hitta sätt att få ränta på sina pengar. Med sidan financer sparkonto kan du jämföra olika sparalternativ och se vilken ränta du kan få. Man listar då inte bara traditionella bankkonton utan även andra sätt att få avkastning på sina pengar. Både aktörer med insättningsgaranti och utan finns med och med olika bindningstid så det gäller att kolla upp vilka villkor man vill låna ut sina pengar till.

Just nu ligger 4spar med den högsta räntan, en tjänst som investerar i den nordeuropeiska konsumentkreditmarknaden och utlovar en effektiv ränta på 10% per år med en bindningstid på tre år, dock utan insättningsgaranti, och man hittar många andra alternativ för att få ränta på sina pengar.

Man kan enkelt ange önskat sparbelopp och bindningstid och få förslag vilka alternativ som ger bäst ränta.

Vad är droit de suite – följeavgift (konstnärsavgift)

Enligt lagen om upphovsrätt (Sverige: 1960:729) samt EG-direktiv (2001/84/EG) tillkommer en avgift vid vidareförsäljning av konstverk och brukskonstverk en s.k. följerätt eller följdrätt (droite de suite) även kallad konstnärsavgift. Den är en upphovsrättslig ersättning till konstnären (upphovsmannen) under dennes livstid och därefter till dennes arvingar under sjuttio år efter det år då konstnären avled.att

Det är den organisation som konstnären är med i som kan ansöka om att det ska utgå konstnärsavgift vid en försäljning.

Beloppet är 5 % av klubbat pris vid försäljningspris under 50 000 euro och procentandelen minskar sedan ner till 0,25% vid en försäljning på 5 000 000 Euro och följerätten kan då maximalt uppgå till 12 500 euro.

Om konstverket kostar mindre än 1/20 prisbasbelopp d.v.s. mindre än 2215kr utgår ingen konstnärsavgift.

Crowdfunding scam och bedrägerier

Att satsa pengar genom crowdfunding har blivit populärt och branschen omsätter allt mer.   2014 omsatte branschen globalt  16 miljarder dollar och 2015  över 34 miljarder dollar, enligt aktuella prognoser från amerikans­ka Massolution. Men med det kommer också lycksökarna och bedragarna. Så det gäller att se upp var man placerar sina pengar.

 

I USA införde man den 1 maj 2016 nya hårdare regler som ska hindra bedragare att plocka åt lura till sin pengar via crowdfundingsajterna. Och det behöver  inte handla om rena bedrägerier. Det kan handla om att en entreprenör lämnar ett vilseledande uttalande eller helt enkelt överskattar sin förmåga och inte kan leverera det som utlovas med tillgängligt kapital.

Juristen Sara Hanks grundade år 2012 Crowdcheck, som  jobbar med andelsbaserad crowdfunding, det vill säga investeringar i utbyte mot aktier eller andelar i företagen och hjälper professionella investerare att kolla upp trovärdigheten inom olika projekt.

Det första bedrägerifallet som avslutats i en domstol i USA var det med Erik Chevalier som på Kickstarter sökt pengar till sitt nya brädspel ”The doom that came to Atlantic City”, som enligt uppgift utvecklats av två fram­stående personer på området. Han lyckades få 1 246 personer att bidra med sammanlagt 122 000 dollar, cirka 1 miljon kronor. Som ersättning hade han lovat sina ”backers” att få det nya unika spelet.
Men projektet lades ner utan att investerarna fick något spel eller pengarna återbetalda eftersom pengarna gått åt till hans privata levnads­omkostnader. Distriktsdomstolen i Oregon dömde honom att betala 111 794 dollar i skadestånd. Pengar som han dock inte hade kvar.

En annan känd bluffmakare inom crowdfunding är Joseph ”Joey” Gabaldon som medvetetet lurade ett 90-tal investerare på nästan 50 miljoner kronor med sitt olje- och gas­bolaget Ascenergy som han grundat och var vd för men investeringarna gick inte in i bolaget, utan användes till hans privata levnadsomkostnader vilket ledde till att han blev åtalad i distriktsdomstolen i Nevada.

Ett annat exempel är Jen Hintz som med sin fibrofiberkampanj drog in 26 000 dollar, motsvarande cirka 220 000 kronor, på Kickstarter. Men i stället för att färga garn har hon använt pengarna till sin privata flytt från North Carolina till Massachusetts och uppdateringarna till finansiärerna har upphört. Nu har FTC åtalat henne för bedrägeri.

Ett annat exempel är den svenska laserrakhyveln Skarp, som slagit svenskt crowdfundingrekord på Kickstarter.
Över 20 000 personer satsade totalt 4 miljoner kronor på uppfinningen som svensken Morgan Gustavsson stod bakom, men någon rakhyvel finns inte att se. Även kampanjen för minidrönaren Zano på Kickstarter blev en katastrof. Efter att ha tagit in 3,5 miljoner dollar från tusentals personer, har de bara kunna leverera ett fåtal.

Även rena välgörenhetsprojekt kan handla om bedrägeri. En av de största siterna för stödinsamlingarna är Gofundme. Här har Leatha Kaye Slauson vädjat om pengar till sin femåriga dotters kamp mot en obotlig cancer. Det var inte första gången hon samlade in pengar till sin sjuka dotter som i sjäva verket inte var sjuk alls. Leatha blev dömd till fängelse och myndigheterna vädjar att donationerna till hennes kampanj ska upphöra.

Sajter som Kickscammed, Gofraudme och Android Police är en hjälp både för privatpersoner och myndigheter för att hitta oseriösa aktörer.

Tjäna pengar på egenproducerad solel eller vindkraft

 

De senaste åren har priserna på solceller sjunkit avsevärt, vilket betyder att det kan löna sig att montera solceller på taket och bli mikroproducent.

Mikroproduktion innebär att elkunder producerar egen elmed hjälp av små anläggningar, men fortfarande mindre än man förbrukar under kalenderåret.   Vidare får anläggningen högst ha en effekt på 43,5 kilowatt (kW) som inmatningseffekt och din huvudsäkring får högst vara 63 Ampere (A).

Solcellsbidrag

Sedan årsskiftet 2018 kan man söka stöd för 30 procent av kostnaderna för installation av solceller. ( Tidigare 20 procent av kostnaden för privatpersoner och 30 procent för företag.)  Ett problem har varit att det varit lång kö för att erhålla bidrag men i  december 2015 beslutade riksdagen om att avsätta 225 miljoner för stödet under 2016 och som en del i budgetpropositionen för 2018 höjde man den avsatta summan och avsätter drygt 900 miljoner kronor per år under perioden 2018–2020 till investeringsstöd för solceller. (Tidigare 390 miljoner per år för åren 017-2019).
Stödets utformning och ansökningsförfarande ska även ses över, i syfte att förenklas. Den som installerar solceller i den fastighet man är folkbokförd och som inte har tålamod att vänta på solcellsbidrag kan välja att istället göra rot-avdrag för installationskostnaden, men man kan inte kombinera rotavdrag med solcellsbidrag.

 Solceller producerar mest energi under sommarhalvåret då solinstrålningen är som störst och för att få ut maximalt med el ska anläggningen stå i så bra väderstreck och höjdvinkel som möjligt. Vindkraftverk däremot producerar oftast mest energi på vinterhalvåret då det blåser som mest, men är otympligare och mer störande än solceller.

Skattereduktion vid mikroproduktion av förnyelsebar energi
Om du inte själv förbrukar all el du producerar med dina solceller har du, under vissa förutsättningar, från och med den 1 januari 2015 rätt att få skattereduktion för detta.
Skattereduktionen du har möjlighet att få är 60 öre per kilowattimme (kWh) för all el som matas in till elnätet, dock max 18 000 kronor per år. Båda fysiska och juridiska personer kan få skattereduktion.
Underlaget för skattereduktionen är antalet kilowattimmar du matat in i anslutningspunkten under ett kalenderår (d.v.s. den totala överskottsel du producerat), dock högst så många kilowattimmar som du tagit ut (d.v.s. totala antalet kilowattimmar du köpt från elhandelsföretaget) i anslutningspunkten under samma kalenderår och dessutom högst 30 000 kilowattimmar per år.

Själva skattereduktionen är 60 öre per kilowattimme. Eftersom underlaget högst kan uppgå till 30 000 kilowattimmar är den högsta skattereduktion en person kan få 18 000 kronor per år.

 

Allmänna tekniska krav
Din mikroproduktionsanläggning måste vara CE-märkt och fast ansluten till elnätet.
Man ska också göra en föranmälan till elnätsägaren och meddela att man avser ansluta solceller eller liknande för mikroproduktion.
En mikroproduktionsanläggning kan kräva bygglov, så kontakta din kommun för att ta reda på vad som gäller.

Installation
När din mikroproduktionsanläggning är installerad skall den behöriga elinstallatören skicka in en Färdiganmälan till elnätsägaren.
Därefter kommer din elmätare att bytas till en modell som klarar av att mäta både uttag av el och inmatning till elnätet. Som elkund har du redan ett uttagsabonnemang och som elproducent kommer du utöver det att få ett inmatningsabonnemang.

Teckna avtal med din elhandlare
För att sälja ditt eventuella överskott måste du också teckna ett avtal med din elhandlare. Elbolagen är skyldiga att ta emot mikroproducenters överskottsel, men det är inte reglerat vilken ersättningsnivå som ska ges, så det kan löna sig att jämföra vad olika elbolag betalar för överskottselen.
I dagsläget måste man också vara momsregistrerad och betala moms för den ersättning man får och  informera sin elhandlare om sitt momsregistreringsnummer. Läs mer om detta hos skatteverket.
  Regeringen har dock lagt fram  ett förslag om att mikroproducenter (och andra näringsidkare som omsätter mindre än 30 000kr per år) från 1 januari 2017 ska momsbefrias.

Sälja elcertifikat
När man producerar el från solenergi, vindkraft, geotermisk energi, vågenergi, viss vattenkraft  och vissa biobränslen,tjänar man också in elcertifikat.
Efterfrågan på elcertifikaten skapas genom en lagstadgad skyldighet för elleverantörer av el från icke förnyelsebara energikällor och vissa elanvändare att inneha elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning respektive elanvändning utifrån den i lagen fastställda kvoten.

Försäljningen kan ske direkt mellan köpare och säljare, via elmäklare eller via elhandlare. Säljare och  köpare bestämmer om försäljningen av elcertifikat ska ske genom enstaka större affärer eller  löpande månadsvis.  Vid löpande försäljning finns det möjlighet att skaffa automatisk överföring i kontoföringssystemet Cesar som administreras av energimyndigheten.  Det innebär att elcertifikaten överförs löpande enligt det du och din köpare har kommit överens om vilket minskar det administrativa arbetet vid försäljningen.

Den största ekonomiska vinsten med elproduktion i mikroformat är alltså, skattereduktion på den mängd el du säljer samt att du får egenproducerad el till din fastighet. Då minskar avgiften till  din elhandlare, men även kostnaden till elnätsägaren, eftersom även elnätsavgiften baseras på hur mycket el man förbrukar. Detta i kombination med solcellsbidraget gör att det kan vara en riktigt bra investering med solceller på taket.