Köp tjänster privat och slipp momsen

Om du köper tjänster från privatpersoner som gör enstaka jobb och inte kan anses ha näringsverksamhet kan du komma betydligt billigare undan än om du snlitat ett företag.

Det kan t.ex. handla om byggjobb, läxhjälp eller trädgårdsarbete.

Betalar du under 1000kr till en person under ett år behöver du inte betala skatt. Betalar du mellan 1000kr och 9999kr är grundregeln att den du anlitar själv ska betala in inkomstskatt och arbetsgivaravgift. Du ska lämna en förenklad arbetsgivardeklaration till Skatteverket (skv 4805). Vid högre belopp än 9999kr ska du betala arbetsgivaravgift och dra preliminär inkomstskatt. Mer info i Skatteverkets broschyr SKV 448.

Om du t.ex. anlitar en 20-årig student som inte kan anses ha näringsverksamhet för att bygga en altan och gör upp om ett pris på 20 000kr. När jobbet är klart och du betalar denne 20 000kr skickar du samtidigt in en förenklad arbetsgivardeklaration (skv 4805) där du räknar ut arbetsgivaravgiften. I detta fallet blir den 6284kr (2019). Här fyller du också i hur stor del av ersättningen som berättigar till Rut eller rot-avdrag. Rut och rotavdraget är normalt 50 procent av arbetskostnaden. Anlitar du en privatperson får du istället rot- eller rot-avdrag med vad du betalar i arbetsgivaravgift. Dock kan man inte göra rut- eller rot-avdrag om du anlitar någon närstående. Du betalar in arbetsgivaravgiften och får ett avdrag på ev. Rut eller rot vid nästa deklaration.

Den som utför arbetet betalar vanlig löneskatt på inkomsten han får från dig men om det är en student som inte tjänar så mycket är inkomstskatten väldigt låg. Dessutom är inkomsten pensionsgrundande. Även pensionärer har låg skatt på arbetsinkomster och även pensionärer som har bostadstillägg kan tjäna upp till 24000kr om året utan att bostadstillägget påverkas.

Kolla också upp att den som utför arbetet är försäkrad mot t.ex. olycksfall. Man ska också tänka på att man inte har samma konsumentskydd när man köper tjänster av en privatperson t.ex. har man inte samma möjlighet att reklamera arbetet.

Ökad konkurrens på bolånemarknaden

Konkurrensen på bolånemarknaden ökar.

Förutom de traditionella bankerna så har ytterligare sex startupbolag fått tillstånd från Finansinspektionen att ge ut bostadskrediter.

Stabelo
Stabelo har lånat ut över 3 miljarder kronor under sitt första halvår av aktiv verksamhet efter att de kom igång i april 2018. Bolaget erbjuder en rörlig ränta på 1,24 procent vid en bindningstid på tre månader, något under statliga SBAB vars tremånadersränta ligger på 1,32 procent. Nischbanken Avanza äger 30% av aktierna i Stabelo och hjälper till att distribuera lånen till konsumenter. Finansieringen har skett genom en fond för pensionsbolag och andra institutionella investerare.
Samarbetet med Avanza har också hjälpt till att skapa förtroende för Stabelo hos både bolånekunder och investerare. Flera finansiärer har redan fått avkastning på sina första investeringar och valt att fylla på med ytterligare kapital i fonden.

Hypoteket
Hypoteket, med Schibsted som delägare, har även de full fart på utlåningen och ett starkt varumärke i ryggen. Bolaget har sedan början av 2018 ett bolåneerbjudande på 1,28 procent med tre månaders bindningstid.

Borgo
Borgo grundades av några avhoppare från Avanza och lanseras under början av 2019. Exakt hur erbjudandet ska se ut vill bolaget inte berätta, men till en början kommer det bara att jobba med kunder som vill flytta sina bolån.
Borgo har bl.a. en investering från betaljätten Klarna i ryggen och Borgo fick under 2019 Finansinspektionens tillstånd att ge ut bolån.

Youple
Startupen Youple lanserar under våren 2019 ett bolånepaket i samarbete med en ännu hemlig etablerad aktör som också kommer att stå för delar av finansieringen.
Erbjudandet innefattar även möjligheten att låna till en kontantinsats och riktar sig enbart till personer under 35 som vill köpa sin första bostad.
Grundare är Diviesh Vithlani, som tidigare har varit chef på Swedbank.

Enkla
Enkla är den bolåneutmanare som fått mest uppmärksamhet i media då manvar tidigt ute och lovade marknadens lägsta ränta på 0,95 procent. Bolaget är grundat av grundat av Alexander Widegren med uppbackning av NFT Ventures.
Bolaget saknade dock finansiering och stötte dessutom på patrull hos Finansinspektionen som nu har åtgärdats. Kvar att lösa är dock finansieringen av obligationsprogrammet som ska möjliggöra utlåningen.

Svensk Hypotekspension
Svensk Hypotekspension har också licens för bolån och har specialiserat sig på bostadslån till pensionärer.

Sannolikheten för att det blir ännu fler bolåneutmanare är hög. Ytterligare fem startupbolag har under 2018 ansökt om att få ge ut bostadskrediter.
Den stora utmaningen för bolåneutmanarna blir sedan kapitalanskaffningen.

Men även om det handlar om mycket pengar så är det fortfarande en liten del av marknaden som hanteras av de nischade bolåneutlånarna. Marknadsledande Swedbanks bolånevolymer till hushållen uppgick till exempel till 789 miljarder kronor vid slutet av 2018.

Ett problem för bolagen är också att säkra finansiering för själva bolånen. Våren 2019 meddelade t.ex. Alma Bolån att man ger upp, bl.a. för att man haft svårt att hitta finansiärer som vill låna ut till såpass låg avkastning.

Ge dricks eller inte i Sverige

Rekomendationen från Hotell- och restaurangfacket (HRF) är att inte ge dricks i Sverige.

Även  branschorganisationen Visita uppger att många företag tycker att hanteringen av dricks är krånglig.

Fram till 1920-talet fick inte serveringspersonal och hotellstädare i Sverige lön. Städarna kunde till och med få betala för att jobba, och hålla med egen städutrustning. Allt enligt Hotell- och restaurangfackets goda samtycke. Man räknade istället med att serverings- och städpersonal skulle tjäna sina pengar i form av dricks. Kockar däremot hade vanlig lön, dock en väldigt låg lön.

1938 skedde en övergripande förändring i Sverige då en serveringsavgift lades på notan. Restaurangpersonalen fick därmed lön och dricksen behövdes inte längre.

1988 avskaffades serviceavgiften på notan och bakades in i priset på maten och drycken. Servitriserna får alltså i dagsläget marknadsmässig lön och är inte beroende av dricks.

Kvarlevan av dricks gör dock att serveringspersonal kan ha svårt att förhandla om lönen med sin arbetsgivare eftersom möjligheten att få dricks kan ses som ett sätt för arbetsgivaren att hålla nere lönen.

Dricks frestar också till att inte redovisa dricksen som en inkomst vilket innebär ett skattebrott.
Skatteverket kategoriserar dricks som lön. Om dricksen hanteras av restaurangen ska arbetsgivaravgifter betalas, men om restaurangen inte blandas in kommer man runt det. Dricksen är heller inte momspliktig. Den anställde måste alltså själv  ta upp dricksen i sin deklaration för att inte göra sig skyldig till skattebrott.

Dricks är ett förnedrande sätt att tänka på människor anser Per Persson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket (HRF). Susanne Blom, också ombudsman på Hotell- och restaurangfacket ser också flera problem med dricksen. Dels att den göder ett system med ofta svarta pengar. Själv ger hon just därför aldrig dricks på krogen.

 

 

 

 

Farligt med lönedag

Antalet dödsfall bland ökar markant på lönedagen. Speciellt bland unga och fattiga.
Det visar en studie gjord bland alla offentliganställda mellan åren 1995-2000.
Andelen som dör när de får lön ökar med 23 procent, oavsett på vilken veckodag lönen betalas ut.
Forskarna tror att löneutbetalningen leder till en ökning av hälsofarlig konsumtion och aktivitet.
Hjärtproblem och stroke är de vanligaste lönedagsrelaterade dödsorsakerna.
Mönstret är extra tydligt bland låginkomsttagare och personer i åldern 18 – 35 år.

Studien gjordes av institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Den 25:e smäller det..?