Så mycket kan de stora sociala medier profilerna tjäna

Data från analysföretaget Captiv8 visar på att personer med många följare på sociala medier som youtube, facebook, instagram och snapchat kan tjäna stora pengar bara på ett enskilt sponsrat inlägg.

Redan de som har 100 000 följare kan tjäna en hel del pengar på bara ett sponsrat inlägg och de som har flera miljoner följare kan  tjäna miljonbelopp på en enda kampanj.

Så här mycket kan en influencer i snitt tjäna på en kampanj med sponsrade inlägg om de har mellan 100 000 och 500 000 följare:
YouTube: 110 000 kr
Facebook: 55 000 kr
Instagram: 44 000 kr
Snapchat: 44 000 kr

Så här mycket kan en influencer i snitt tjäna för en kampanj med sponsrade inlägg om de har över 7 miljoner följare:
YouTube: 2,65 miljoner kronor
Facebook: 1,65 mkr
Instagram: 1,25 mkr
Snapchat: 1,25 mkr

Siffrorna ska naturligtvis ta med en stor nypa salt, eftersom det varierar mycket från individ till individ, bl.a. vad anledningen till att personen har så många följare är. En del har många följare just för att de är förebilder, medans andra kanske bara är personer som uppmärkammas för sina skandaler eller vulgära beteende och sådana personer vill många företag abslut inte förknippas med.

Det kan också variera mycket med nisch och region.

Anledningen till att annonsörerna är beredda att betala så mycket är för möjligheten att kopplas ihop med en inflytelserik person och att man får upprepad exponering mot målgruppen. Det gör att de kan tänkas lita mer på reklam i social media än traditionell marknadsföring.

 

Olagligt att inte ta emot kontanter på sjukhus

 

Enligt Riksbankslagen är ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”. Den här regeln kan dock avtalas bort så länge man upplyser kunden om det. Det gör att banker, affärer, restauranger och andra företag kan använda sig av vilket eller vilka betalningsmedel de vill.

enda undantaget är sjukhusvård, vilket slogs fast i en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2015. I domen skriver man att landstinget måste erbjuda patienter möjligheten att betala med kontanter.

 

Medborgarlön (basinkomst) en villkorslös grundinkomst

Diskussionen om basinkomst eller medborgarlön d.v.s. en villkorslös grundinkomst för medborgarna i en stat är mycket gammal. Den framfördes redan i Thomas Mores ”Utopia” för 500 år sedan.

Medborgarlönen är tänkt att ersätta alla andra bidrag t.ex. socialbidrag, erbetslöshetsersättning, sjukpenning osv.

Att ersättningen ligger kvar oavsett om man har jobb eller inte brukar  ses som en av grundpremisserna för ett system med basinkomst.

Begränsade försök med basinkomst har gjorts i en rad länder bl.a.  USA och Namibia.

Nu genomförs också mindre försök i Finland och även i den nederländska staden Utrecht. Försöket i Nederländerna omfattar  bara 250 personer  som ska få motsvarande 960 euro i månaden. Även i den kanadensiska delstaten Ontario är ett projekt kring medborgarlön på gång.

I försöket i Finland  ingår 2.000 slumpmässigt utvalda arbetslösa personer som tidigare fått arbetslöshetsersättning av FPA, finlands motsvarighet till försäkringskassan. Basinkomstnivån på 560 euro i månaden, ungefär 5.500 kronor, motsvarar ungefär de finländska grundtrygghetsförmånerna i dag, efter skatt. Basinkomsten kommer inte trappas ner även om försökspersonerna får en anställning.

Tanken är att få klarhet i  huruvida sysselsättningsgraden för den försöksgrupp som får basinkomst avviker från sysselsättningsgraden för den kontrollgrupp som följer det nuvarande systemet och se ifall basinkomst kan minska fattigdom och social utslagning, minska byråkratin kring sociala bidrag och uppmuntra till att söka jobb.

 

 

I somras folkomröstade Schweiz om att införa medborgarlön men där blev det ett nej.

Argumenten för basinkomst är av såväl ekonomisk som politisk och filosofisk karaktär.

Det vanligaste argumentet är att alla medborgare har rätt att få sina basbehov uppfyllda samt att administrationen kring bidragsbedömningar och utbetalningar skulle minska kraftigt och att medborgarlön skulle  kunna eliminera risken för extrem fattigdom utan att motverka en flexibel arbetsmarknad.

En moralisk invändning mot basinkomst är att den som får ekonomiskt bidrag från staten bör bidra med något själv samt att det skulle minska individers motivation att ta ett arbete.

Men den vanligaste kritiken är  att basinkomst är för dyrt. Det beror naturligtvis på vilken nivå den ligger på, men det finns de som menar att den blir ekonomiskt ogenomförbar även om den läggs på en så låg nivå att den i praktiken blir meningslös.

Det finns följaktligen partier både till höger och till vänster som förespråkar basinkomst. På Island förordar t.ex. framgångsrika Piratpartiet basinkomst.

 

10 beteenden som kan göra dig rik

sammanställt dollarmiljonärernas bästa knep för att nå rikedom.
Här ser du en sammanställning över världens dollarmiljonärers bästa tips för att nå rikedom.

1. Hitta flera olika inkomster

Ett sätt att tjäna mer är att hitta olika sätt att tjäna pengar. En undersökning av Thomas Corley bland personer som själva skapat sig sin förmögenhet visade att majoriteten av dessa hade minst tre olika intäktströmmar.
De vanligaste sidoinkomsterna var uthyrning av bostad, investeringar i aktiemarknaden eller att vara delägare i en företagsverksamhet.
Slutsatsen som drogs var att man bör ha minst tre, men gärna ännu fler, intjäningssätt för att lyckas uppnå rikedom.

2. Fokusera på intjäning

Fokusera på att hela tiden försöka öka din inkomst genom till exempel lönepåslag och bonusar.

3. Spara en del av det du tjänar

Sätt in en del av det du tjänar varje månad, t.ex. 10% på ett konto som du inte får röra och använd inte pengarna, inte ens i nödfall. Detta medföra att du kommer anpassa dig till att klara dig utan dessa pengar för dina vardagliga levnadskostnader samt att du fokuserar på att öka din intjäning.

4. Var handlingskraftig

Undvik att fatta beslut när du är trött. Se till att inte behöva fatta beslut om triviala saker så att du behåller skärpan när det är beslut du

5. Visa inte upp din rikedom

Lägg inte tid och pengar på att visa hur rik du är. Lägg ned tiden på att jobba istället, så blir du känd för din arbetsmoral istället för sakerna du köper. Något som också kommer belöna dig i slutändan.

6. Investera i dig själv

Se till att du ständigt utvecklas och lär dig nya saker. Läs åtminstone 30 minuter per dag, lyssna på relevanta podcasts och skaffa dig en mentor.

7. Jobba inte enbart för en arbetsgivare

De flesta rika människorna har nått dit genom att driva eget istället för att vara anställda på ett ställe.

8. Sätt upp mål och visualisera att du når dem

För att bli rikare måste du ha ett klart mål och sedan en specifik plan för hur du ska uppnå det målet. Pengarna kommer inte bara dyka upp utan du måste faktiskt arbeta för att uppnå rikedomen och veta varför du vill uppnå det målet.
Miljonären T. Harv Eker säger i ett uttalande: ”Den största anledningen till att folk inte uppnår det de vill är att de inte vet vad de vill.

9. Börja umgås med folk som du ser upp till

Omge dig med talangfullt och drivet folk som delar dina värderingar och din vision. Flera smarta och kreativa hjärnor är betydligt bättre än en ensam. Dessutom blir vi som de människorna som vi omger oss med, vilket förklarar varför rika personer har en förmåga att umgås med andra rika.

Att umgås med mer framgångsrika personer har den fördelen att du kan komma att utveckla ditt sätt att tänka och sätta rejäl fart på dina inkomster. Miljonärer tänker annorlunda än medelklassen om pengar, vilket medför att det finns mycket att tjäna på genom att umgås med andra som har detta tänk.

10. Sikta högt

Den som siktar mot stjärnorna kanske iallfall når till trädtopparna. Sikta gärna högre än din första tanke så är det lättare att nå iallfall en bra bit mot ditt högt satta mål.

Med tillgångar på över 20 000kr tillhör du den rikaste halvan av befolkningen

Cirka 500.000 kronor skulle varje människa äga, om de globala tillgångarna fördelades jämnt mellan alla vuxna i världen.

Institutet definierar tillgångar som värdet av fastigheter, sparade pengar och aktier minus skulderna.

Men i verkligheten äger världens rikaste 10 procent nästan 90 procent av tillgångarna.

Det räcker med tillgångar på över 20.000 kronor för att äga mer än halva jordens befolkning.

Den som äger tillgångar över motsvarande 660.000 kronor tillhör de rikaste 10% av befolkningen. Och den som äger mer än motsvarande cirka 6,9 miljoner kronor tillhör den rikaste procenten i världen.