Tomt på kontot

Det finns flera händelser som kan göra att man helt plötsligt står utan några pengar på kontot. Det vanligaste är nog att man t.ex. blir sjuk eller arbetslös och ersättning från t.ex. försäkringskassan blir försenad eller uteblir.

Det finns dock en hel del saker man kan göra i det akuta skedet för att klara av en sådan situation, men det finns framförallt några saker man kan göra gör för att drastiskt minska risken att man ska hamna där.

Om vi tittar på förebyggande åtgärder så är a och o att bygga upp en sparbuffert. Ett konto där man sätter av en summa varje månad och att en del av denna summan inte är bunden i t.ex. fonder eller bundet sparande.

Då kan man låna från sitt sparkonto i den akuta situationen och när ersättningen kommer eller man åter får en inkomst så sätter man tillbaka pengar på sparkontot. Det gäller dock att inte ta för vana att tömma bufferten varje gång det börjar kännas lite tomt på lönekontot några dagar innan lön, utan då är det bättre att man drar ner på kostnaderna några dagar tills lönen kommer.

Om man det blir tomt på både sparkontot och lönekontot så gäller det att ha framförhållning inför en sådan situation. Det är mycket lättare att få fram lite extra pengar om man har någon vecka på sig än om man står med tomt kylskåp och tomt konto och det dröjer innan man får pengar på kontot.

Om man märker att pengarna inte kommer att räcka till nästa lön eller insättning så börja med att titta vad du har hemma som du kan sälja. Om du har någon vecka på dig behöver du inte ha press att sälja till första möjliga köpare utan kan få lite mer betalt för dina saker.  Får du inte in pengar kan det vara ide att kontakta de som man ska betala till och se om det går att skjuta fram förfallodatum för en faktura, eller dela upp den på ett par betalningstillfällen. Det brukar gå bra om det är någon enstaka gång. Gör det dock inte till en vana. Nästa steg om det inte finns mer att sälja kan vara att låna från någon närstående. Om du verkligen vet att det kommer pengar ett visst datum kan man också låna från banken eller något kreditinstitut men eftersom man antagligen inte är särskilt kreditvärdig i en sådan situation blir det ofta dyra räntor. Om  man äger sitt boende och har lite framförhållning kan man dock se om det går att låna mer med fastigheten som säkerhet vilket ger mycket lägre ränta än t.ex. ett snabbt sms-lån.

Man kan också se om det går att få lite extrainkomster. Att panta returglas kan ge några välbehövliga kronor direkt, medans andra former av extrainkomster ofta tar lite längre tid att få, så som sagt, framförhållning och en sparbuffert är a och o.

 

Spara på att göra egen fudge

Detta är en beräkning i serien kring prisskillnader mellan hemlagat/hembakat och färdigköpt. Priserna varierar naturligtvis över tid, men generellt följer både priset på ingredienserna och den färdiglagade produkten den allmänna inflationen så beräkningen kan anses stämma över tid. Om man har möjlighet att köpa antingen den färdiga produkten eller någon huvudingrediens till kraftigt rabatterat pris påverkar det naturligtvis beräkningen.
Ingen kostnad för arbetet har beräknats utan man får själv avgöra om den beräknade tidsåtgången och kontrollen över ingredienserna som man får när man lagar själv är värt prisskillnaden.

Fördelen med att göra sitt eget godis är inte bara att man får full kontroll på vad godiset innehåller, utan även att man kan spara en hel del på att göra sitt godis själv.

Fudge

Ingredienser

  • 2 dl vispgrädde   (3 dl kostar 15kr och 2 dl kostar därmed ca 10kr)
  • 3 dl (300g) strösocker   (2kg kostar ca24 kr och 3 dl kostar därmed ca 3,5kr)
  • 50 g smör (500g kostar ca 45kr och 50 g kostar därmed ca 4,5kr)
  • 0.5 dl (20g) kakao (200g kostar 25kr och 20g kostar därmed 2,5kr)
  • 1 msk (15g) vaniljsocker  (150 g kostar 15kr och 15 g kostar därmed 1,5kr)

 

Med en sats smet får man ca 500g färdig fudge till priset av ca 22kr eller 4,4 kr per hekto. Utöver det tillkommer priset för bakplåtspapper och el på maximalt ytterligare någon krona och tidsåtgången är ca 30 minuter. Priset på färdig fudge i affären varierar men kan vara 6,9kr per hekto vilket innebär att ingredienserna till den hemmalagade fudgen kostar ca 2/3 av den färdigköpta eller man sparar 11 kr på att laga en sats fudge jämfört med att köpa färdiga.
Om man vill göra fudge med någon speciell smak tillkommer dock smaktillsats som t.ex. lakritspulver

Utförande:

Rör ihop grädde och strösocker och koka upp. Rör regelbundet medans det kokar.
Smörj eller klä en form ca 15×20 cm med bakplåtspapper.

Sänk värmen och fortsätt koka till smeten är 122°C. Om du inte har passande termometer kan du kontrollera temperaturen genom att göra kulprovet. Droppa lite av smeten i ett glas kallt vatten. Om kulan som bildas på botten har en fin konsistens som man vill ha som slutresultat har det kokat färdigt.

Ta av kastrullen från värmen och rör ner smör, kakao och vaniljsocker tills smöret smält.

Häll smeten i formen. Låt stelna. Ställ gärna kallt så går det fortare.

Ta upp den stela massan från smörpappret och lägg på en skärbräda.

Skär i bitar. Lägg bitarna i en burk och förvara i kylskåp.

Receptfritt billigast på internet

Det kan vara stor prisskillnad på receptfria läkemedel som t.ex. värktabletter och allergimediciner.

Dels skillnad i pris mellan olika apotekskedjor och dels så kan priset skilja inom en kedja beroende på om man köper i nätbutiken eller köper i butik.

Ofta kan det skilja ca 50% mellan det dyraste och det billigaste alternativet av samma produkt.

Apotea är den aktör som inte har någon fysisk butik och det är svårt att hitta någon aktör som har ett lägre pris än apotea på en motsvarande produkt.

Apotek Hjärtat, apoteket och kronans apotek har överlag lägre pris på receptfria läkemedel i sina nätbutiker än i sina fysiska butiker. Deras motivering är att online-handeln har mindre omkostnader men den främsta anledningen är antagligen att det är lättare att jämföra priser online och för näthandeln skiljer sig ofta inte priset mellan dessa aktörer och apotea eller apomera på de vanligaste produkerna.

Apoteksgruppen består av franchiseföretagare, men man har rekommenderade priser som är samma som man har i sin nätbutik. Man kan i dagsläget också bara beställa online för att hämta ut i närmaste apoteksgruppsbutik.

Ett exempel är nezeril nässprej som för närvarande kostar 27 kronor på apotea,  och de flesta andra apotekskedjors nätbutiker, 33kr på apomera, men 42 kronor i de flesta apoteks fysiska butiker,  45 kronor hos apoteksgruppen och dyrast är Lloyds apotek som tar 47 kronor både i nätbutik och fysisk butik.

Ett annat exempel är allergitabletten Clarityn. En ask med 14 tabletter kostar 69kr i apotek hjärtats och kronans apoteks nätbutiker, 66kr hos apomera, 71kr på apotea,  92,50 hos apoteket samt i hjärtats och kronans fysiska butiker, 95kr hos apoteksgruppen och 99kr hos Lloyds apotek.

Apotea apomera och apotek hjärtat har fri frakt i hela Sverige medans apoteket och kronans apotek endast har fri frakt för sina medlemmar. Apoteket har också fri frakt om man beställer för över 295kr. Annars är frakten 29kr och hos apotek kronan är frakten 19kr om man inte är medlem.

Om man inte har extremt bråttom kan det alltså löna sig att beställa receptfri medicin online.  Om man går med i refunder får man dessutom några procents återbäring på sitt köp och kan spara ännu mer.

 

 

 

 

Hyr eller hyr ut prylar

Det går att spara mycket pengar på att hyra prylar och verktyg som man inte använder så ofta samtidigt som den som har ett verktyg kan tjäna lite extra på att hyra ut detta. Det finns ett flertal siter som förmedlar prylar för uthyrning:

hygglo.se Tjänst för uthyrning av prylar man inte använder så ofta.

grannsaker.se gratistjänst för grannar som vill hyra saker av varandra. Startades i skåne.

delbar.se Gratistjänst för att hyra saker av andra. Startades i umeå.

 

Gratis frukt

Livet är inte rättvist. En del har frukt i överflöd medans andra inte har något alls.

aktavara.org/fruktformedlingen förmedlar kontakten mellan de som har fallfrukt eller annan trädgårdsskörd man inte kan ta vara på och de som gärna tar hand om detta.

Tjäna pengar på samåkning

Man kan spara mycket på att samåka istället för att åka ensam i sin bil.  Eller dela ägandet av bilen med andra om man inte använder den så ofta.

Du hittar samåkningskompisar för regelbunden samåkning eller engångsturer på skjutsgruppen.se (finns även som app)

På bilpoolen.nu (aktiv i stockholm och göteborg) kan du gå med i en bilpool och dela på en bil med andra.

Tjäna på att kompostera och sopsortera

Den som komposterar sitt hushållsavfall själv får framförallt fin matjord som man kan använda i trädgårdslandet, blomrabatten, blomkrukorna eller växthuset, men man kan också spara in på sophämtningsavgiften i många kommuner om man sopsorterar noggrant och komposterar själv.

Dels kan man klara sig med ett mindre kärl för sophämtning, vilket brukar kosta mindre, och om man är riktigt noggrann med källsorteringen, samt komposterar, räcker det med färre tömningar av tunnan. Att ha tömning en gång per månad borde inte vara problem ens för en barnfamilj, åtminstone om man inte har blöjbarn med okomposterabara blöjor.

Men faktum är att de allra flesta av oss kan vara noggrannare med källsorteringen. Ofta hamnar även sorterbart material i soporna. Om man sköljer noggrant och ibland separerar förpackningarna om de består av flera material går det mesta att sortera och lämna till återvinningen istället för att kastas i soptunnan.

Man har faktiskt en skyldighet som hushåll att sortera ut förpackningar från hushållsavfallet. Enligt 28§ i förordningen 2006:1273 om producentansvar för förpackningar står det: ”Hushåll och andra förbrukare ska sortera ut förpackningar från insamlingssystem som producenterna eller kommunen tillhandahåller för sådant avfall.

 

Risgrynsgröt från grunden eller färdigköpt. Vilket blir billigast?

Man kan spara mycket pengar på att laga maten från grunden, istället för att köpa halvfabrikat eller färdigmat.  Ofta blir maten också godare och nyttigare, eftersom färdigmat och halvfabrikat ofta har mycket salt, konserveringsmedel och andra tillsatser.  Men det skiljer sig en del åt beroende på vad det handlar om för mat.   Naturligtvis beror det också på om man kan hitta extrapriser eller inte som avgör hur mycket man sparar, men råvarorna som man lagar mat från grunden med är ofta råvaror som håller länge och kan köpas i storpack och sparas hemma i skafferiet.

Detta är en beräkning i serien kring prisskillnader mellan hemlagat/hembakat och färdigköpt. Priserna varierar naturligtvis över tid, men generellt följer både priset på ingredienserna och den färdiglagade produkten den allmänna inflationen så beräkningen kan anses stämma över tid. Om man har möjlighet att köpa antingen den färdiga produkten eller någon huvudingrediens till kraftigt rabatterat pris påverkar det naturligtvis beräkningen.
Ingen kostnad för arbetet har beräknats utan man får själv avgöra om den beräknade tidsåtgången och kontrollen över ingredienserna som man får när man lagar själv är värt prisskillnaden.

Här kommer ett exempel på hur mycket man kan spara på genom att laga risgrynsgröt själv jämfört med att köpa färdig gröt i en pås-korv.

Risgröt 3 påsar a 500g  ordinarie pris 7.90kr per styck. Extrapris 5.90kr per styck

D.v.s. för 1,5kg färdig risgrynsgröt hamnade priset på mellan 18-24 kr beroende på om man köpte på extrapris eller inte.

 

För att laga risgrynsgröt från grunden köpte jag.

Arboriris 1kg  32 kr
Mjölk 1l  11kr

Och för att göra 1,5kg gröt gick det åt ca 3 dl eller 250g ris och 1 l mjölk.  Vilket skulle kosta 8 +  12 kr = 19kr. Dessutom ca 1kr för övriga tillbehör som smörklick, salt och förbrukad el, vilket innebär att det kostar ca 20 kr att laga 1,5kg risgrynsgröt från grunden.

Vi kan alltså se att för risgrynsgröt skiljer priset inte särskilt mycket om man köper färdig gröt eller lagar den från grunden.  Om man inte hittar råvarorna på extrapris, men man hittar färdig gröt till riktigt lågt pris kan det t.o.m. bli billigare att köpa färdiggröten.  I vårat exempel har vi dock valt den billigaste varianten av färdiggröt. Den hemgjorda risgrynsgröten på arboriris blir riktigt lyxig så för att få en korrekt jämförelse kvalitetsmässigt bör man snarare jämföra med den dyraste färdiggröten och då blir det istället lite billigare att laga risgrynsgröten själv.

Så i det här fallet blir det nog tiden som avgör om man väljer att laga gröten själv eller köpa färdiggröt.

Bäst pris på hotellrummet om man bokar ca en månad i förväg

Priset på hotellrum kan variera ganska mycket.

Ett och samma hotellrum kan kosta olika mycket, naturligtvis beroende på vilken tid på året eller vilken veckodag man bokar. Allt utifrån efterfrågan.  Man kan också få rabatter genom kundklubbar eller rabattsidor. Men det kan också spela rolla hur långt i förväg man bokar.

Den som vill boka ett hotellrum till mest förmånligt pris bör inte vara ute för tidigt, men inte heller för sent.

 Undersökningar har visat att man får mest för pengarna om man bokar sitt hotellrum en månad före avresa. Att boka sitt hotellrum tidigare än så kan ofta bli dyrare.

Variationen är naturligtvis stor och den bästa tidpunkten varierar också beroende på vilket land man bokar hotell i.

När man reser till Storbritannien är priserna som lägst om man bokar 4-5 veckor i förväg. För hotell i Spanien bör man boka 4-7 veckor i förväg för att få det bästa priset, i Italien  3-6 veckor,  Tyskland  3-4 veckor  och Frankrike 2-5 veckor.

Sedan kan man naturligtvis ha tur att hitta sista minutenerbjudanden som är ännu billigare, men ofta behöver man då vara med i någon erbjudandeklubb för att få del av dessa erbjudanden. Hotellen vill ofta inte erbjuda sista minuten priser, även om de har många rum kvar, för att inte riskera att fler väntar med att boka rum i förväg.

 

Superspararna – kanal 5

Superspararna var en serie som gick på kanal 5 sommaren 2014.

Inspelningarna gjordes redan 2012 och var tänkt att lanseras under namnet ”gratis är gott”, men sändningen skjöts alltså upp och programmet bytte namn till superspararna.

Särskilt många unika och användbara sparknep kan man dock inte räkna med att få. De tips som ges är antingen självklara sätt att spara, eller undvika att slösa, (leta extrapriser, tillverka egna produkter etc.), eller inte alls användbara. En del spartips tar upp alltför mycket tid i förhållande till vad man sparar, medan andra snarare handlar om att snylta på an

Serien blir istället någon slags freakshow där deltagarna ofta försätts i pinsamma situationer p.g.a. sitt sparande eller snålhet. Och det är nog det som gör att tittarna ändå lockas att se lite mer; Vilka situationer ska deltagarna försätta sig i nästa gång.

Men som sagt, särskilt många konkreta användabara spartips ges inte, åtminstone inte till de som redan är någelunda sparsamma.

I forum på nätet disskuteras också hur mycket av innehållet som är scriptat, d.v.s. hur mycket produktionsbolaget pushat deltagarna till att göra pinsamma saker framför kameran.

Deltagarna är heller inte sparsamma alltigenom, utan de kan ha vissa sätt att spara in pengar på, men sedan har de andra dyra vanor, och är inte alls sparsamma på det andra områden. Ibland är de t.o.m. lite korkade när de inte jämför kilopriset på varor utan bara tittar på priset.