Diskussionen om basinkomst\u00a0eller medborgarl\u00f6n d.v.s. en villkorsl\u00f6s grundinkomst f\u00f6r medborgarna i en stat \u00e4r mycket gammal. Den framf\u00f6rdes redan i Thomas Mores \u201dUtopia\u201d f\u00f6r 500 \u00e5r sedan.<\/p>\n
Medborgarl\u00f6nen \u00e4r t\u00e4nkt att ers\u00e4tta alla andra bidrag t.ex. socialbidrag, erbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttning, sjukpenning osv.<\/p>\n
Att ers\u00e4ttningen ligger kvar oavsett om man har jobb eller inte brukar \u00a0ses som en av grundpremisserna f\u00f6r ett system med basinkomst.<\/p>\n
Begr\u00e4nsade f\u00f6rs\u00f6k med basinkomst har gjorts i en rad l\u00e4nder bl.a. \u00a0USA och Namibia.<\/p>\n
Nu genomf\u00f6rs ocks\u00e5 mindre f\u00f6rs\u00f6k i Finland och \u00e4ven i\u00a0den nederl\u00e4ndska staden Utrecht. F\u00f6rs\u00f6ket i Nederl\u00e4nderna omfattar \u00a0bara 250 personer \u00a0som ska f\u00e5 motsvarande 960 euro i m\u00e5naden. \u00c4ven i den kanadensiska delstaten Ontario \u00e4r ett projekt kring medborgarl\u00f6n p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n
I f\u00f6rs\u00f6ket\u00a0i Finland \u00a0ing\u00e5r 2.000\u00a0slumpm\u00e4ssigt utvalda arbetsl\u00f6sa personer som tidigare f\u00e5tt arbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttning av FPA, finlands motsvarighet till f\u00f6rs\u00e4kringskassan.\u00a0Basinkomstniv\u00e5n p\u00e5 560 euro i m\u00e5naden, ungef\u00e4r 5.500 kronor, motsvarar ungef\u00e4r de finl\u00e4ndska grundtrygghetsf\u00f6rm\u00e5nerna i dag, efter skatt.\u00a0Basinkomsten kommer inte trappas ner \u00e4ven om f\u00f6rs\u00f6kspersonerna f\u00e5r en anst\u00e4llning.<\/p>\n
Tanken \u00e4r att f\u00e5 klarhet i \u00a0huruvida syssels\u00e4ttningsgraden f\u00f6r den f\u00f6rs\u00f6ksgrupp som f\u00e5r basinkomst avviker fr\u00e5n syssels\u00e4ttningsgraden f\u00f6r den kontrollgrupp som f\u00f6ljer det nuvarande systemet och\u00a0se\u00a0ifall basinkomst kan minska fattigdom och social utslagning, minska byr\u00e5kratin kring sociala bidrag och uppmuntra till att s\u00f6ka jobb.<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
I somras folkomr\u00f6stade Schweiz om att inf\u00f6ra medborgarl\u00f6n men d\u00e4r blev det ett\u00a0nej.<\/p>\n
Argumenten f\u00f6r basinkomst \u00e4r av s\u00e5v\u00e4l ekonomisk som politisk och filosofisk karakt\u00e4r.<\/p>\n
Det vanligaste argumentet \u00e4r\u00a0att alla medborgare har r\u00e4tt att f\u00e5 sina basbehov uppfyllda samt att administrationen kring bidragsbed\u00f6mningar och utbetalningar skulle minska kraftigt och att medborgarl\u00f6n skulle \u00a0kunna eliminera risken f\u00f6r extrem fattigdom utan att motverka en flexibel arbetsmarknad.<\/p>\n
En moralisk inv\u00e4ndning mot\u00a0basinkomst \u00e4r att den\u00a0som f\u00e5r ekonomiskt bidrag fr\u00e5n staten b\u00f6r bidra med n\u00e5got sj\u00e4lv samt att det skulle minska individers motivation att ta ett arbete.<\/p>\n
Men den vanligaste kritiken \u00e4r \u00a0att basinkomst \u00e4r f\u00f6r dyrt. Det beror naturligtvis p\u00e5 vilken niv\u00e5 den ligger p\u00e5, men det finns de som menar att den blir ekonomiskt ogenomf\u00f6rbar \u00e4ven om den l\u00e4ggs p\u00e5 en s\u00e5 l\u00e5g niv\u00e5 att den i praktiken blir meningsl\u00f6s.<\/p>\n
Det finns f\u00f6ljaktligen partier b\u00e5de till h\u00f6ger och till v\u00e4nster som f\u00f6respr\u00e5kar basinkomst. P\u00e5\u00a0Island f\u00f6rordar t.ex. framg\u00e5ngsrika Piratpartiet basinkomst.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"