F\u00f6rr i tiden s\u00e5 var valuta kopplad till en reel tillg\u00e5ng. Den amerikanska dollarn var l\u00e4nge kopplad till fysiskt guld och man kunde g\u00e5 och byta ut en dollar mot en viss m\u00e4ngd guld \u2013 den s\u00e5 kallade guldmyntfoten. Ett liknande system fanns i Sverige d\u00e4r man \u00e5r 1873 best\u00e4mde att 1 kg guld skulle motsvara 2480 svenska riksdaler. Och fram till \u00e5r 1968 inneh\u00f6ll de svenska enkronorna riktigt silver. Fram fram till 1942 inneh\u00f6ll myntet 6 g silver av myntets totala vikt p\u00e5 7.5 g. 1942 s\u00e4nktes det till 2 g silver och 1968 avkaffades silvret helt och h\u00e5llet i mynten och ersattes med nickel och koppar.<\/p>\n
Och sedan man \u00f6vergav valutornas koppling till en reel tillg\u00e5ng s\u00e5 \u00e4r det enbart f\u00f6rtroendet f\u00f6r ett lands valuta som ger den n\u00e5got inneboende v\u00e4rde. Man trycker mer och mer pengar f\u00f6r varje m\u00e5nad. I USA inf\u00f6rde man under finanskrisen det som kallas f\u00f6r QE (\u201dQuantitative Easing\u201d) vilket g\u00f6r att pengarnas v\u00e4rde urholkas. Fr\u00e5gan blir d\u00e5; hur skyddar man sina tillg\u00e5ngar om inflationen \u00f6kar och pengarna blir mindre v\u00e4rda?
\nEtt s\u00e4tt \u00e4r att \u00e4ga riktiga tillg\u00e5ngar. Riktiga tillg\u00e5ngar har ju den egenskapen att de inte g\u00e5r att duplicera genom att trycka fler av dem som t.ex. med papperspengar. Riktiga tillg\u00e5ngar kan vara fastigheter, f\u00f6retag eller fysiska tillg\u00e5ngar som t.ex. guld, silver och andra \u00e4delmetaller. Dessa finns i en begr\u00e4nsad m\u00e4ngd vilket g\u00f6r att de kommer sannolikt att bevara n\u00e5gon form av v\u00e4rde, \u00e4ven om v\u00e4rdet kan variera. Visst finns det andra tillg\u00e5ngar ocks\u00e5 som finns i begr\u00e4nsad m\u00e4ngd, men \u00e4delmetallernas l\u00e5nga tradition av v\u00e4rdeh\u00e5llare och dess tidigare koppling till valuta g\u00f6r att det ligger n\u00e4ra till hands att \u00e5terg\u00e5 till dessa tillg\u00e5ngar n\u00e4r ett konstgjort ekonomiskt system brakar ihop.<\/p>\n
F\u00f6r att g\u00f6ra en j\u00e4mf\u00f6relse:<\/p>\n
Idag \u00e4r 1 gram guld lika mycket fysiskt guld i vikt som det var f\u00f6r 100 \u00e5r sedan. 1 gram kommer fortfarande vara 1 gram \u00e4ven om 100 \u00e5r.
\n 100 kr 1910 motsvarade d\u00e4remot 100 \u00e5r senare (2010) 4 683.78 kr.
\n Med motsvarande \u00f6kningstakt p\u00e5 inflationen kommer samma 100 kr 2010 om 100 \u00e5r 2110 vara v\u00e4rd flera hundra g\u00e5nger mindre (det vill s\u00e4ga att det kommer motsvara \u00e4nda upp till 50.000 kr enligt vissa ber\u00e4kningar).<\/p>\n
Det ter sig d\u00e5 ganska sj\u00e4lvklart att det \u00e4r ju inte 100-lappen du vill \u00e4ga om 100 \u00e5r, utan det \u00e4r ju det idag motsvarande m\u00e4ngden reall tillg\u00e5ng t.ex. silver eller guldv\u00e4rdet som man vill \u00e4ga f\u00f6r att ha m\u00f6jlighet att bevara v\u00e4rdet.<\/p>\n
Man skulle kunna investera i v\u00e4rdepapper som investerar i guld eller silver och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kommer tillg\u00e5ngarna att \u00f6ka i v\u00e4rde om priset p\u00e5 guld eller silver \u00f6kar i v\u00e4rde. Men om det blir en total kollaps i det ekonomiska systemet finns en risk att de banker eller kreditinstitut som ger ut v\u00e4rdepappren kanske inte kan infria sitt l\u00f6fte och genomf\u00f6ra sina utbetalningar eller s\u00e5 \u00e4r de pappers- eller digitala pengar som man f\u00e5r ut inte v\u00e4rda n\u00e5got alls om f\u00f6rtroendet f\u00f6r valutan inte finns.<\/p>\n
D\u00e5 kanske det \u00e4r de som \u00e4ger reella tillg\u00e5ngar i form av fysiskt guld eller silver som \u00e4r de som har n\u00e5gon form av k\u00f6pkraft. <\/p>\n
Anledningen till att man inf\u00f6rde pengar var ju av den anledningen att det blev v\u00e4ldigt opraktiskt att byta reella tillg\u00e5ngar mellan varandra. Men om det ekonomiska systemet kollapsar finns det mycket som talar f\u00f6r att man skulle \u00e5terg\u00e5 till att utbyta varor kopplat till just guld eller silver.<\/p>\n
S\u00e5 ett s\u00e4tt att gardera sig skulle kunna vara att \u00e4ga fysiskt guld eller silver. Antingen i form av guld eller silvertackor, eller guld eller silvermynt. Guld och silvermynten har den f\u00f6rdelen att de ofta \u00e4ven \u00e4r vackra att se p\u00e5 och m\u00e5nga samlar ju den h\u00e4r typen av f\u00f6rem\u00e5l t.ex. frim\u00e4rken, mynt och porslin, oberoende av materialet.<\/p>\n
F\u00f6r den som vill investera i guld eller silvermynt s\u00e5 kan men antingen k\u00f6pa gamla svenska mynt fr\u00e5n f\u00f6re \u00e5r 1942 (eller 1968 men med l\u00e4gre silverhalt). Ett annat alternativ \u00e4r att k\u00f6pa riksbankens s.k. minnesmynt eller jubileumsmynt som man gett ut vid olika jubileer t.ex. kungabr\u00f6lopp, eller till minne av olika k\u00e4nda personer. Dessa jubileumsmynt har vanligen haft val\u00f6ren 50, 100 eller 200kr och inneh\u00e5llit silver \u00e4ven efter \u00e5r 1968.
\nDet kommer dock inte att bli lika vanligt med dessa silverinneh\u00e5llande jubileumsmynt i framtiden. Riksbanken har sedan 1721 pr\u00e4glat 65 olika jubileums- och minnesmynt f\u00f6r att fira stora h\u00e4ndelser f\u00f6r landet, eller f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma viktiga jubileer. Tidigare har det ofta handlar om guld eller silvermynt i olika val\u00f6rer.<\/p>\n
Fr\u00e5n och med 2009 har man p\u00e5 riksbanken ist\u00e4llet framf\u00f6rallt b\u00f6rjat med specialversioner av bruksmynt ist\u00e4llet f\u00f6r minnesmynt i \u00e4delmetaller i begr\u00e4nsad upplaga. T.ex. s\u00e5 gav man 2009 ut en enkrona med v\u00e5gig baksida som uppm\u00e4rksammar att det \u00e4r 200 \u00e5r sedan Finland skiljdes fr\u00e5n Sverige.<\/p>\n
Minnesmynt kommer fortfarande att ges ut f\u00f6r att manifestera h\u00e4ndelser av s\u00e4rskild nationell vikt, men s\u00e5dan utgivning ska allts\u00e5 ske betydligt mer restriktivt. Alla minnesmynt och jubileumsmynt kan l\u00f6sas in till nominellt v\u00e4rde hos riksbanken<\/a>, men kontrollera f\u00f6rst om metallv\u00e4rdet eller samlarv\u00e4rdet \u00f6verstiger myntens nominella v\u00e4rde.<\/p>\n \u00c4ven andra l\u00e4nder har den h\u00e4r typen av silver och guldmynt och vissa l\u00e4nder har \u00e4ven internationellt g\u00e5ngbara guld och silvermynt t.ex. usa<\/a>:s silver eagle och kanadas<\/a> silvermaple<\/p>\n Priset p\u00e5 dessa varierar naturligtvis med silver och guldpriset men man kan ocks\u00e5 komma undan billigare genom att k\u00f6pa fr\u00e5n privatpersoner ist\u00e4llet f\u00f6r handlare eller fr\u00e5n handlare utomlands t.ex. i baltikum eller tyskland eftersom det i vissa l\u00e4nder \u00e4r ingen eller v\u00e4ldigt l\u00e5g moms p\u00e5 den h\u00e4r typen av samlarmynt.<\/p>\n Nackdelar med fysiska tillg\u00e5ngar \u00e4r naturligtvis att det \u00e4r st\u00f6ldbeg\u00e4rligt och det kan vara vissa kostnader med att f\u00f6rvara s\u00e4kert, men f\u00f6r den som verkligen vill sprida riskerna kan fysiskt guld eller silver vara v\u00e4rt att ha en liten del av sina tillg\u00e5ngar i.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"