{"id":180,"date":"2009-06-04T13:30:07","date_gmt":"2009-06-04T12:30:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.inkomsten.se\/?p=180"},"modified":"2009-06-04T13:30:07","modified_gmt":"2009-06-04T12:30:07","slug":"investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/","title":{"rendered":"Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln."},"content":{"rendered":"

1937 lanserade den brittiska tidningen Evening Standard begreppet investeringsklockan. Modellen \u00e4r enkel men b\u00e5de effektiv och \u00f6versk\u00e5dlig, och m\u00e5nga professionella akt\u00f6rer, kapital- och fondf\u00f6rvaltare liksom marknadsstrateger, baserar sina beslut p\u00e5 denna klocka. Kanske inte alltid direkt, men indirekt och intuitivt, t\u00e4nker de i dessa banor, eftersom klockan \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r hur olika tillg\u00e5ngsslag beter sig i olika ekonomiska milj\u00f6er. Med hj\u00e4lp av investeringsklockan kan man se hur n\u00e5gra typer av tillg\u00e5ngar upptr\u00e4der i en stark respektive svag ekonomisk omgivning i kombination med olika inflationsscenarier.<\/p>\n

Klockan, och den d\u00e4rtill kopplade investeringscykeln, kan vara en hj\u00e4lp f\u00f6r att enkelt v\u00e4lja hur kapitalet i stort kan f\u00f6rdelas mellan tillg\u00e5ngsslag som kontanter, obligationer och aktier. D\u00e4rtill kan adderas alternativa placeringar som hedgefonder, strukturerade produkter (till exempel aktie-indexobligationer), r\u00e5varor och fastigheter. I sin ursprungliga form ger modellen de riktlinjer vi beh\u00f6ver f\u00f6r att positionera oss r\u00e4tt i dessa huvudgrupper, med andra ord om vi beroende p\u00e5 den kommande f\u00f6rv\u00e4ntade ekonomiska utvecklingen ska vara under- eller \u00f6verviktade i den ena gruppen eller den andra.<\/p>\n

Aktier har historiskt och l\u00e5ngsiktigt l\u00e4mnat den b\u00e4sta avkastningen av de tre tillg\u00e5ngsslagen, men de har ocks\u00e5 erbjudit den h\u00f6gsta risken och de st\u00f6rsta sv\u00e4ngningarna (= h\u00f6g volatilitet). Aktier kan f\u00f6rdubblas, trefaldigas i v\u00e4rde och \u00e4ven g\u00f6ra \u00e4nnu b\u00e4ttre ifr\u00e5n sig, men de kan ocks\u00e5 falla kraftigt och urholka kapitalet.<\/p>\n

Obligationer som handlas p\u00e5 r\u00e4ntemarknaden (en viss begreppsf\u00f6rvirring kan r\u00e5da n\u00e4r det g\u00e4ller r\u00e4nte- och penningmarknad) avses instrument som l\u00f6per \u00f6ver en tidsperiod p\u00e5 mer \u00e4n ett \u00e5r. L\u00e5ngl\u00f6pande r\u00e4ntepapper har allm\u00e4nt sett en betydligt l\u00e4gre volatilitet \u00e4n aktier, risken \u00e4r l\u00e4gre och avkastningen \u00e4r, som en f\u00f6ljd av detta, ocks\u00e5 s\u00e4mre. \u00c4ven h\u00e4r kan emellertid risk- och avkastningsribban h\u00f6jas genom h\u00f6gavkastande f\u00f6retagsobligationer. Att de oftast ger h\u00f6gre r\u00e4nta beror p\u00e5 att de ocks\u00e5 involverar en f\u00f6retagsrisk, medan statsobligationer har mycket l\u00e5g risk.<\/p>\n

Kontanter (likvida tillg\u00e5ngar, \u201dcash\u201d) avser instrument p\u00e5 penningmarknaden f\u00f6r vilka l\u00f6ptiden \u00e4r upp till ett \u00e5r. H\u00e4r hittar vi kortl\u00f6pande r\u00e4ntefonder, statsskuldv\u00e4xlar och banktillgodohavanden. Som grupp betraktat \u00e4r detta den s\u00e4kraste investeringsformen av de tre n\u00e4mnda, men den ger (i regel) ocks\u00e5 den l\u00e4gsta avkastningen. Risken f\u00f6r att f\u00f6rlora pengar \u00e4r allm\u00e4nt sett v\u00e4ldigt liten, eftersom staten st\u00e5r som garant f\u00f6r flera av dem. F\u00f6r placeraren \u00e4r inflationen det st\u00f6rsta bekymret, eftersom denna kan \u00f6verstiga och d\u00e4rmed \u00e4ta upp avkastningen \u00f6ver tiden.<\/p>\n

L\u00e5t oss d\u00e4rmed titta p\u00e5 investeringsklockan men f\u00f6rst p\u00e5 den vidh\u00e4ngande investeringscykeln, som \u00e4r ett annat s\u00e4tt att beskriva skeendet. Den horisontella och svarta linjen i investeringscykeln (diagram 1) illustrerar den l\u00e5ngsiktiga trendtillv\u00e4xten. Detta \u00e4r vad ekonomer ben\u00e4mner som en ekonomis (ett land, en region och \u00e4ven f\u00f6r v\u00e4rlden som helhet) potentiella tillv\u00e4xt och anges f\u00f6r BNP-tillv\u00e4xten i \u00e5rstakt (BNP = bruttonationalprodukt).<\/p>\n

Vid en tillv\u00e4xt p\u00e5 denna niv\u00e5 \u00e4r ekonomin i balans och v\u00e4xer maximalt utan att inflationen (priserna) \u00f6kar. F\u00f6r USA uppskattas denna \u201dnormallinje\u201d ligga p\u00e5 2,7\u20132,8 procent per \u00e5r, f\u00f6r Europa p\u00e5 runt 2 procent och f\u00f6r Sverige p\u00e5 2,4\u20132,5 procent. F\u00f6r Kina vet vi inte riktigt den potentiella tillv\u00e4xten, p\u00e5 grund av de senaste \u00e5rens extremt starka tillv\u00e4xt, men en gissning \u00e4r 5\u20136 procent. F\u00f6r v\u00e4rldsekonomin som helhet ligger den p\u00e5 runt 3,5 procent.<\/p>\n

\n
\n
\n
\"investeringscykeln\"<\/a>
investeringscykeln<\/figcaption><\/figure>\n<\/dd>\n<\/dl>\n<\/div>\n

Vid tillf\u00e4llen n\u00e4r den heldragna bl\u00e5 linjen, som illustrerar den faktiska BNP-tillv\u00e4xten, g\u00e5r under den potentiella (horisontell linje) befinner sig allts\u00e5 ekonomin i fr\u00e5ga under trendtillv\u00e4xten. Ekonomin ligger \u00f6ver trenden om den bl\u00e5 kurvan ligger ovanf\u00f6r den svarta linjen. F\u00f6renklat kan s\u00e4gas att h\u00f6gkonjunktur g\u00e4ller n\u00e4r tillv\u00e4xten \u00e4r \u00f6ver trend och l\u00e5gkonjunktur n\u00e4r den \u00e4r under. Med viss f\u00f6rskjutning p\u00e5verkas inflationen (den bl\u00e5 streckade linjen) av den tillv\u00e4xt som r\u00e5der. Baserad p\u00e5 tillv\u00e4xt- och inflationstrend kan konjunkturcykeln d\u00e4rmed delas in i fyra faser: Inflationsnormalisering (engelska: \u201dreflation\u201d), \u00e5terh\u00e4mtning (\u201drecovery\u201d), \u00f6verhettning (\u201doverheat\u201d) och stagflation (\u201dstagflation\u201d). Historiskt sett har hela cykeln oftast varat i 3 till 7 \u00e5r, med ett genomsnitt som kan observeras sedan b\u00f6rjan av 1970-talet p\u00e5 5,4 \u00e5r.<\/p>\n

Investeringsklockan \u00e4r ett annat s\u00e4tt att beskriva utvecklingen, och i diagram 2 \u00e4r investeringscykeln \u00f6versatt till denna andra form.<\/p>\n

\n
\"investeringsklockan\"<\/a><\/dt>\n
investeringsklockan<\/dd>\n<\/dl>\n

Inflationsnormalisering, eller reflation (klockan 6\u20139), inneb\u00e4r att inflationen i k\u00f6lvattnet av den allt svagare tillv\u00e4xten b\u00f6rjar falla tillbaka efter att pris\u00f6kningstakten toppade klockan 6. Den normaliseras nu successivt, vilket \u00e4r en effekt av att tillv\u00e4xten forts\u00e4tter att bromsa in. R\u00e5varupriserna \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ned\u00e5t fr\u00e5n sin topp, vilket p\u00e5verkar den kostnadsdrivna inflationen. Reflation beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis betyda att recession r\u00e5der \u2013 det kan ocks\u00e5 vara fr\u00e5ga om en mildare inbromsning (som i mitten av 1990-talet).<\/p>\n

B\u00f6rsen bottnar och v\u00e4nder cykelm\u00e4ssigt upp\u00e5t omkring klockan 8, vilket \u00e4r 4\u20136 m\u00e5nader (historiskt genomsnitt f\u00f6r S&P 500-index \u00e4r 4,5 m\u00e5nader) innan konjunkturen n\u00e5r sitt l\u00e5gm\u00e4rke vid klockan 9. B\u00f6rsen v\u00e4nder allts\u00e5 upp sent i denna fas och hinner d\u00e4rf\u00f6r ge bara en medioker avkastning. Enligt en studie fr\u00e5n Fidelity Investment, en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta fondf\u00f6rvaltare, har aktier i medeltal i denna fas l\u00e4mnat en avkastning p\u00e5 4,6 procent under perioden 1973\u20132006. Obligationer ger h\u00e4r den b\u00e4sta avkastningen (9,8 procent), vilket beror p\u00e5 att centralbanken s\u00e4nker r\u00e4ntan och inflationsf\u00f6rv\u00e4ntningarna minskar.<\/p>\n

\u00c5terh\u00e4mtning (klockan 9\u201312). De r\u00e4ntes\u00e4nkningar som skedde i f\u00f6reg\u00e5ende fas har nu hunnit arbeta sig ned\u00e5t i ekonomin, och tillv\u00e4xten v\u00e4nder upp\u00e5t. F\u00f6retagens vinster \u00f6kar nu snabbt. Beroende p\u00e5 att recessionen skapade stor ledig kapacitet, b\u00e5de i produktion och p\u00e5 arbetsmarknad, forts\u00e4tter inflationen sin ned\u00e5triktade bana. Kombinationen stark vinsttillv\u00e4xt i f\u00f6retagen och l\u00e4gre r\u00e4ntor g\u00f6r att detta \u00e4r den b\u00e4sta tiden f\u00f6r aktier. I medeltal har aktier l\u00e4mnat en avkastning p\u00e5 19,9 procent i de \u00e5terh\u00e4mtningsfaser som f\u00f6rekommit fr\u00e5n 1973.<\/p>\n

\u00d6verhettning (klockan 12\u20133) inneb\u00e4r en tillv\u00e4xttakt betydligt \u00f6ver trenden i ekonomin. Den starka tillv\u00e4xten leder till flaskhalsar h\u00e4r och var. L\u00f6nerna stiger p\u00e5 grund av arbetskraftsbrist i vissa sektorer, fastighetspriserna toppar i b\u00f6rjan och r\u00e5varupriserna skjuter i h\u00f6jden, beroende p\u00e5 den starka efterfr\u00e5gan. Inflationen v\u00e4nder upp\u00e5t efter att ha varit som l\u00e4gst klockan 12 och forts\u00e4tter upp\u00e5t till klockan 6. Aktier g\u00e5r n\u00e5gorlunda bra, \u00e5tminstone i b\u00f6rjan, men n\u00e4r centralbankerna (l\u00e4s Federal Reserve i USA) b\u00f6rjar h\u00f6ja r\u00e4ntan kring klockan 1 ska de underviktas. I denna fas genererar r\u00e5varor b\u00e4st avkastning.<\/p>\n

Stagflation (klockan 3\u20136) \u00e4r den v\u00e4rsta t\u00e4nkbara investeringsmilj\u00f6n. Inflationen \u00f6kar, som en baksm\u00e4lla efter \u00f6verhettningen, samtidigt som tillv\u00e4xten avtar. Centralbankerna drog i \u00f6verhettningsfasen upp r\u00e4ntan f\u00f6r att st\u00e4vja inflationstrycket, och nu kommer resultatet. Detta beh\u00f6ver dock inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis betyda djupa och allvarliga stagflationsperioder \u2013 som vid oljekriserna p\u00e5 1970-talet \u2013 utan om perioder d\u00e4r inflationen g\u00e5r upp betydligt \u00f6ver centralbankens m\u00e5l, samtidigt som tillv\u00e4xten viker. Aktier \u00e4r nu det s\u00e4msta tillg\u00e5ngsslaget, men \u00e4ven avkastningen p\u00e5 r\u00e4nteb\u00e4rande papper \u00e4r svag. I denna milj\u00f6 handlar det fr\u00e4mst f\u00f6r placeraren\/f\u00f6rvaltaren om att bevara kapitalet intakt och inte f\u00f6rlora pengar. R\u00e5varor g\u00e5r i inledningen bra men v\u00e4nder tidigt ned\u00e5t.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

1937 lanserade den brittiska tidningen Evening Standard begreppet investeringsklockan. Modellen \u00e4r enkel men b\u00e5de effektiv och \u00f6versk\u00e5dlig, och m\u00e5nga professionella akt\u00f6rer, kapital- och fondf\u00f6rvaltare liksom marknadsstrateger, baserar sina beslut p\u00e5 denna klocka. Kanske inte alltid direkt, men indirekt och intuitivt, t\u00e4nker de i dessa banor, eftersom klockan \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r hur olika tillg\u00e5ngsslag beter sig … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln.<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[7,16],"tags":[69,74],"class_list":["post-180","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-borsen","category-investeringar","tag-investeringsklockan","tag-konjunkturcykeln"],"yoast_head":"\nInvesteringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln. - ekonomitips<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln. - ekonomitips\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"1937 lanserade den brittiska tidningen Evening Standard begreppet investeringsklockan. Modellen \u00e4r enkel men b\u00e5de effektiv och \u00f6versk\u00e5dlig, och m\u00e5nga professionella akt\u00f6rer, kapital- och fondf\u00f6rvaltare liksom marknadsstrateger, baserar sina beslut p\u00e5 denna klocka. Kanske inte alltid direkt, men indirekt och intuitivt, t\u00e4nker de i dessa banor, eftersom klockan \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r hur olika tillg\u00e5ngsslag beter sig … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"ekonomitips\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2009-06-04T12:30:07+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"http:\/\/www.inkomsten.se\/wp-content\/uploads\/investeringscykeln.gif\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"inkomst\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"inkomst\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"7 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/\"},\"author\":{\"name\":\"inkomst\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\"},\"headline\":\"Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln.\",\"datePublished\":\"2009-06-04T12:30:07+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/\"},\"wordCount\":1329,\"commentCount\":0,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"http:\/\/www.inkomsten.se\/wp-content\/uploads\/investeringscykeln.gif\",\"keywords\":[\"investeringsklockan\",\"konjunkturcykeln\"],\"articleSection\":[\"B\u00f6rsen\",\"investeringar\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/\",\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/\",\"name\":\"Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln. - ekonomitips\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"http:\/\/www.inkomsten.se\/wp-content\/uploads\/investeringscykeln.gif\",\"datePublished\":\"2009-06-04T12:30:07+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#primaryimage\",\"url\":\"http:\/\/www.inkomsten.se\/wp-content\/uploads\/investeringscykeln.gif\",\"contentUrl\":\"http:\/\/www.inkomsten.se\/wp-content\/uploads\/investeringscykeln.gif\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln.\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website\",\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/\",\"name\":\"ekonomitips\",\"description\":\"Ekonomitips\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\",\"name\":\"inkomst\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"inkomst\"},\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/author\/inkomst\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln. - ekonomitips","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln. - ekonomitips","og_description":"1937 lanserade den brittiska tidningen Evening Standard begreppet investeringsklockan. Modellen \u00e4r enkel men b\u00e5de effektiv och \u00f6versk\u00e5dlig, och m\u00e5nga professionella akt\u00f6rer, kapital- och fondf\u00f6rvaltare liksom marknadsstrateger, baserar sina beslut p\u00e5 denna klocka. Kanske inte alltid direkt, men indirekt och intuitivt, t\u00e4nker de i dessa banor, eftersom klockan \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r hur olika tillg\u00e5ngsslag beter sig … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln.","og_url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/","og_site_name":"ekonomitips","article_published_time":"2009-06-04T12:30:07+00:00","og_image":[{"url":"http:\/\/www.inkomsten.se\/wp-content\/uploads\/investeringscykeln.gif","type":"","width":"","height":""}],"author":"inkomst","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"inkomst","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"7 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/"},"author":{"name":"inkomst","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7"},"headline":"Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln.","datePublished":"2009-06-04T12:30:07+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/"},"wordCount":1329,"commentCount":0,"image":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"http:\/\/www.inkomsten.se\/wp-content\/uploads\/investeringscykeln.gif","keywords":["investeringsklockan","konjunkturcykeln"],"articleSection":["B\u00f6rsen","investeringar"],"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/","url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/","name":"Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln. - ekonomitips","isPartOf":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"http:\/\/www.inkomsten.se\/wp-content\/uploads\/investeringscykeln.gif","datePublished":"2009-06-04T12:30:07+00:00","author":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#primaryimage","url":"http:\/\/www.inkomsten.se\/wp-content\/uploads\/investeringscykeln.gif","contentUrl":"http:\/\/www.inkomsten.se\/wp-content\/uploads\/investeringscykeln.gif"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/investeringsklockan-ett-hjalpmedel-genom-konjunkturcykeln\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Investeringsklockan ett hj\u00e4lpmedel genom konjunkturcykeln."}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website","url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/","name":"ekonomitips","description":"Ekonomitips","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7","name":"inkomst","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g","caption":"inkomst"},"url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/author\/inkomst\/"}]}},"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-26 12:59:48","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/180","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=180"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/180\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=180"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=180"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=180"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}