{"id":194,"date":"2009-06-04T14:26:23","date_gmt":"2009-06-04T13:26:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.inkomsten.se\/?p=194"},"modified":"2009-06-04T14:26:23","modified_gmt":"2009-06-04T13:26:23","slug":"vardering-av-aktier-i-olika-branscher","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/","title":{"rendered":"V\u00e4rdering av aktier i olika branscher"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

Sektorer<\/strong> branscher<\/span><\/strong> och segment p\u00e5 b\u00f6rsen<\/strong>.
\nNasdaq OMX, liksom andra b\u00f6rser, grupperar de noterade bolagen efter ett visst m\u00f6nster. I ett f\u00f6rsta steg delas bolagen in i tre segment: Stora, medelstora respektive sm\u00e5. Detta f\u00f6rsta segment definieras som bolag med ett b\u00f6rsv\u00e4rde (antal aktier g\u00e5nger aktiekursen) p\u00e5 \u00f6ver 1 miljard euro (runt 11 miljarder kronor). Sm\u00e5bolagen innefattar bolag med ett b\u00f6rsv\u00e4rde p\u00e5 under 150 miljoner euro (runt 1,7 miljarder kronor). Bolagen i mellanskiktet ska ha ett b\u00f6rsv\u00e4rde p\u00e5 mellan 150 miljoner och 1 miljard euro. Revidering av listorna sker halv\u00e5rsvis.<\/span><\/p>\n

I n\u00e4sta steg och f\u00f6r varje segment delas f\u00f6retagen in i tio sektorer. Detta sker enligt den internationella standarden GICS (Global Industry Classification Standard). Grupperingen \u00e4r identisk p\u00e5 b\u00f6rser \u00f6ver hela v\u00e4rlden, vilket underl\u00e4ttar en j\u00e4mf\u00f6relse av aktier p\u00e5 olika marknadsplatser. De 10 sektorerna p\u00e5 den f\u00f6rsta niv\u00e5n indelas d\u00e4refter i ett antal (24) industrigrupper, och vidare, p\u00e5 den tredje niv\u00e5n, i \u00e4nnu fler branscher. De tio sektorerna \u00e4r:<\/span><\/p>\n

\u2022\u00a0Energi
\n\u2022\u00a0Material
\n\u2022\u00a0Industrivaror och -tj\u00e4nster
\n\u2022\u00a0S\u00e4llank\u00f6psvaror och -tj\u00e4nster
\n\u2022\u00a0Dagligvaror
\n\u2022\u00a0H\u00e4lsov\u00e5rd
\n\u2022\u00a0Finans
\n\u2022\u00a0Informationsteknik
\n\u2022\u00a0Telekomoperat\u00f6rer
\n\u2022\u00a0Kraftf\u00f6rs\u00f6rjning<\/p>\n

F\u00f6r dessa 10 sektorer finns noterade index, till exempel SX 35 H\u00e4lsov\u00e5rd. De tv\u00e5siffriga sektorindexen \u00e4r sedan uppdelade i industrigrupper. F\u00f6r SX 35 inneb\u00e4r det i n\u00e4sta steg tv\u00e5 index, SX 3510 H\u00e4lsov\u00e5rdsutrustning och -tj\u00e4nster samt SX 3520 L\u00e4kemedel, bioteknik och h\u00e4lsovetenskap. P\u00e5 den tredje niv\u00e5n grupperas f\u00f6retagen \u00e4nnu mer finmaskigt, och SX 3520 f\u00f6rdelas nu p\u00e5 ytterligare tre branscher. P\u00e5 Stockholmsb\u00f6rsens webbplats, <\/span>www.nasdaqomxnordic.com<\/span><\/a>, finns mer information.<\/span><\/p>\n

<\/p>\n

Risk- och analysgrupper<\/span><\/strong>
\nCykliska f\u00f6retag \u00e4r speciellt k\u00e4nsliga f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i konjunkturen, valutakurser och r\u00e5varupriser. Aktierna i dessa bolag g\u00e5r upp tidigt i konjunkturcykeln, vilket inneb\u00e4r att de n\u00e5r sin kursbotten 5\u20139 m\u00e5nader innan konjunkturen tr\u00e4ffar sin botten och v\u00e4nder ned\u00e5t ungef\u00e4r lika l\u00e5ng tid innan konjunkturen n\u00e5r sin topp. Vinsterna sv\u00e4nger kraftigt fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r. <\/span><\/p>\n

I analysen av ett cykliskt och konjunkturk\u00e4nsligt f\u00f6retag \u00e4r P\/E-tal (aktiekursen dividerad med vinsten per aktie efter skatt) f\u00f6rr\u00e4diskt, ty n\u00e4r P\/E-talet \u00e4r som l\u00e4gst \u00e4r aktien ofta n\u00e4ra sin topp \u2013 inte n\u00e4ra botten, som g\u00e4ller f\u00f6r de flesta andra aktier. Se d\u00e4rf\u00f6r hellre \u00f6ver flera konjunkturcykler; vad tj\u00e4nar bolaget i genomsnitt och hur mycket sv\u00e4nger resultatet \u00f6ver\/under denna \u201dnormallinje\u201d? <\/span><\/p>\n

P\/S-talet, som m\u00e4ter relationen mellan bolagets b\u00f6rsv\u00e4rde (\u201dprice\u201d) och den totala f\u00f6rs\u00e4ljningen (\u201dsales\u201d) \u00e4r d\u00e5 ett b\u00e4ttre hj\u00e4lpmedel n\u00e4r det g\u00e4ller att v\u00e4rdera cykliska aktier. Ju l\u00e4gre tal, desto b\u00e4ttre, och under 1 \u00e4r bra, men nyckeltalet b\u00f6r samtidigt st\u00e4llas i relation till vinstmarginal och vinsttillv\u00e4xt. <\/span><\/p>\n

I den cykliska rutan \u00e5terfinns skogs- och r\u00e5varubolag samt Industrivaror, men eftersom till exempel sektorn Industrivaror inneh\u00e5ller s\u00e5 olika f\u00f6retag som Atlas Copco (industriutrustning som \u00e4r konjunkturk\u00e4nslig) och Loomis (s\u00e4kerhets- och larmtj\u00e4nster som \u00e4r relativt ok\u00e4nsliga f\u00f6r konjunkturf\u00f6r\u00e4ndringar) m\u00e5ste vi g\u00e5 ned ytterligare ett steg, till branschniv\u00e5, f\u00f6r att f\u00e5 r\u00e4tt bild av risk, m\u00f6jlighet och l\u00e4mpligt analysangreppss\u00e4tt.<\/span><\/p>\n

Tillv\u00e4xtf\u00f6retag brukar definieras som bolag som \u00f6kar vinsten per aktie med mer \u00e4n 20 procent per \u00e5r, och det ska vara en uth\u00e5llig vinsttillv\u00e4xt \u2013 inte bara enskilda \u00e5r. Inga v\u00e4rderingsmodeller fungerar dock riktigt bra p\u00e5 snabbv\u00e4xande f\u00f6retag. <\/span><\/p>\n

Det s\u00e5 kallade PEG-talet (allts\u00e5 P\/E-talet dividerat med tillv\u00e4xt i procent, \u201dGrowth\u201d,) \u00e4r ett b\u00e4ttre s\u00e4tt att avg\u00f6ra om en aktie i ett tillv\u00e4xtbolag \u00e4r billig eller dyr. Tumregeln \u00e4r att om vinsten \u00f6ver flera \u00e5r visar en tillv\u00e4xt p\u00e5 i medeltal 20 procent kan aktien v\u00e4rderas till runt 20 g\u00e5nger vinsten. Har vinsten i genomsnitt \u00f6kat med 25 procent per \u00e5r b\u00f6r den kunna motivera ett P\/E-tal p\u00e5 omkring 25. I tillv\u00e4xtsektorn hittar vi en del av konsumentf\u00f6retagen, bland annat H&M, n\u00e5gra av teknikf\u00f6retagen samt vissa medief\u00f6retag.<\/span><\/p>\n

Tillg\u00e5ngsf\u00f6retag \u00e4r inriktade p\u00e5 att f\u00f6rvalta n\u00e5gon form av tillg\u00e5ng, till exempel fastigheter, aktier, skogstillg\u00e5ngar, fartyg med mera. Dessa bolag kan oftast ocks\u00e5 delplaceras i gruppen l\u00e5ngsamv\u00e4xare, och kursutvecklingen f\u00f6ljer, med viss rabatt, i regel prisutvecklingen p\u00e5 den underliggande tillg\u00e5ngen de f\u00f6rvaltar. F\u00f6r oss som investerare handlar det h\u00e4r fr\u00e4mst om att dels v\u00e4rdera den rabatt till vilken tillg\u00e5ngen priss\u00e4tts relativt likv\u00e4rdiga alternativ, dels bed\u00f6ma den framtida pris- och efterfr\u00e5geutvecklingen f\u00f6r tillg\u00e5ngarna i fr\u00e5ga. <\/span><\/p>\n

Detta \u00e4r inte en l\u00e4tt uppgift, och i tider som nu handlar det inte bara om att man v\u00e4rderar substansen (slaktv\u00e4rdet) utan ocks\u00e5 granskar den finansiella situationen, n\u00e4r l\u00e5n ska \u00e5terfinansieras, vilka finansiella muskler som finns och vilken kreditv\u00e4rdighet f\u00f6retaget har. I denna sektor finner vi fastighets-, investment- och f\u00f6rvaltningsbolag, rederier (delvis) och skogsbolag som har skogstillg\u00e5ngar i balansr\u00e4kningen. Det nyckeltal vi fr\u00e4mst tittar p\u00e5 f\u00f6r denna grupp \u00e4r justerat eget kapital, JEK, till vardags ben\u00e4mnt substansv\u00e4rde, och hur denna tillg\u00e5ngsmassa f\u00f6rr\u00e4ntas.<\/span><\/p>\n

L\u00e5ngsamv\u00e4xare \u00e4r f\u00f6retag\/branscher d\u00e4r vinsten \u00f6kar med mindre \u00e4n 15 (enligt min definition), oftast 5\u201310, procent per \u00e5r. Detta \u00e4r vad man kan s\u00e4ga \u201ds\u00e4kra kassakossor\u201d, som s\u00e4llan \u00f6verraskar vare sig p\u00e5 ned\u00e5t- eller upp\u00e5tsidan och som ger aktie\u00e4garna en l\u00e5g men stabil avkastning \u00f6ver flera konjunkturcykler. <\/span><\/p>\n

H\u00e4r fungerar v\u00e4rderingsmodeller, som j\u00e4mf\u00f6relse, av P\/E-talsv\u00e4rdering (relativv\u00e4rdering) och direktavkastning relativt andra bolag i branschen v\u00e4l. \u00c4ven kassafl\u00f6desv\u00e4rdering kan med f\u00f6rdel anv\u00e4ndas, eftersom det \u00e4r betydligt l\u00e4ttare att f\u00f6ruts\u00e4ga framtida vinster f\u00f6r denna kategori \u00e4n f\u00f6r tillv\u00e4xtf\u00f6retag. <\/span><\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 f\u00f6retag i denna kategori \u00e4r Axfood, som ing\u00e5r i sektorn Dagligvaror. Bolaget \u00e4r ett typexempel p\u00e5 l\u00e5ngsamv\u00e4xare i en sektor d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljningstillv\u00e4xten ligger p\u00e5 runt 5 procent per \u00e5r (\u00f6kningen av livsmedelsf\u00f6rs\u00e4ljning) och vinsttillv\u00e4xten p\u00e5 ett par procent om \u00e5ret i genomsnitt. I gruppen L\u00e5ngsamv\u00e4xare hittar vi i regel handelsf\u00f6retag, kemi- och l\u00e4kemedelsbolag, konsumentvaruf\u00f6retag (dagligvaror), tekniska konsulter (vissa), bank och finans samt medicinteknik. <\/span><\/p>\n

F\u00f6rhoppnings-, v\u00e4ndningsf\u00f6retag och f\u00f6retag under f\u00f6r\u00e4ndring. I den mellersta rutan i figur 1 p\u00e5 sidan 47 finns f\u00f6rhoppningsf\u00f6retag som \u00e4r nyintroducerade, med en till synes god aff\u00e4rsid\u00e9 som ska lanseras. Men det beh\u00f6vs kapital f\u00f6r produktutveckling och marknadslansering, och dessutom f\u00f6rv\u00e4ntas aktie\u00e4garna vara villiga att skjuta in nya pengar i flera omg\u00e5ngar. Vinsterna i f\u00f6rhoppningsbolag ligger i b\u00e4sta fall ett par \u00e5r in i framtiden, men f\u00f6r de allra flesta ligger de senare \u00e4n s\u00e5, om de \u00f6verhuvudtaget kommer dit. <\/span><\/p>\n

I denna kategori hittas, \u00e5 andra sidan, de st\u00f6rsta kursvinnarna som blir precis som de som satsade pengar i projekten hoppades att de skulle bli \u2013 m\u00e5ngdubblare! Dessv\u00e4rre finns h\u00e4r ocks\u00e5 en stor skara f\u00f6retag, majoriteten om vi ska vara uppriktiga, som floppar och antingen blir ingenting eller harvar sig fram med en h\u00f6gst medioker utveckling. <\/span><\/p>\n

En inte helt ovanlig utveckling \u00e4r att ett bolag marknadsf\u00f6rs med en sp\u00e4nnande produkt under utveckling med stor framtidspotential. Ett genombrott sker och det blir ett tillv\u00e4xtf\u00f6retag under n\u00e5got \u00e5r, men nya produkter kommer inte fram, konkurrenter kommer i kapp \u2013 med resultat att \u201dstj\u00e4rnprodukten\u201d mognar och bolaget blir en l\u00e5ngsamv\u00e4xare.<\/span><\/p>\n

Bolag som befinner sig i en v\u00e4ndningssituation kan ocks\u00e5 placeras i denna kategori. H\u00e4r finns f\u00f6retag som har problem och som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt m\u00e5ste omstrukturera sin verksamhet. Det kan exempelvis vara ett tidigare tillv\u00e4xtf\u00f6retag som vuxit f\u00f6r snabbt och f\u00f6rbrukat sitt kapital, och verksamheten m\u00e5ste finansieras upp med nytt kapital. Det kan ocks\u00e5 handla om f\u00f6retag som inte h\u00e4ngt med i teknikutvecklingen och som \u00e4ndrar inriktning och aff\u00e4rsid\u00e9 i grunden.<\/span><\/p>\n

Den kanske mest intressanta gruppen i detta sammanhang \u00e4r de f\u00f6retag som via \u201dpausrutan\u201d i mitten \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g i en f\u00f6rflyttning, till exempel fr\u00e5n att ha varit en l\u00e5ngsamv\u00e4xare till att efter ett tekniskt genombrott, ett f\u00f6rv\u00e4rv eller n\u00e5gon annan avg\u00f6rande h\u00e4ndelse \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli ett tillv\u00e4xtf\u00f6retag. Blir ompositioneringen lyckosam v\u00e4ntas en helt annan v\u00e4rdering och d\u00e4rmed kursutveckling p\u00e5 b\u00f6rsen. De riktigt stora kursvinnarna hittas i mittenrutan \u2013 men \u00e4ven de stora kursf\u00f6rlorarna. Det finns dock inga givna v\u00e4rderingsregler utan handlar mer om taktik och fingertoppsk\u00e4nsla \u00e4n om v\u00e4rdering. Viktigt h\u00e4r \u00e4r att man tittar p\u00e5 kapitalf\u00f6rbrukningen per m\u00e5nad eller kvartal. <\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sektorer branscher och segment p\u00e5 b\u00f6rsen. Nasdaq OMX, liksom andra b\u00f6rser, grupperar de noterade bolagen efter ett visst m\u00f6nster. I ett f\u00f6rsta steg delas bolagen in i tre segment: Stora, medelstora respektive sm\u00e5. Detta f\u00f6rsta segment definieras som bolag med ett b\u00f6rsv\u00e4rde (antal aktier g\u00e5nger aktiekursen) p\u00e5 \u00f6ver 1 miljard euro (runt 11 miljarder kronor). … Forts\u00e4tt l\u00e4sa V\u00e4rdering av aktier i olika branscher<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[7],"tags":[105],"class_list":["post-194","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-borsen","tag-vardering"],"yoast_head":"\nV\u00e4rdering av aktier i olika branscher - ekonomitips<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"V\u00e4rdering av aktier i olika branscher - ekonomitips\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Sektorer branscher och segment p\u00e5 b\u00f6rsen. Nasdaq OMX, liksom andra b\u00f6rser, grupperar de noterade bolagen efter ett visst m\u00f6nster. I ett f\u00f6rsta steg delas bolagen in i tre segment: Stora, medelstora respektive sm\u00e5. Detta f\u00f6rsta segment definieras som bolag med ett b\u00f6rsv\u00e4rde (antal aktier g\u00e5nger aktiekursen) p\u00e5 \u00f6ver 1 miljard euro (runt 11 miljarder kronor). … Forts\u00e4tt l\u00e4sa V\u00e4rdering av aktier i olika branscher\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"ekonomitips\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2009-06-04T13:26:23+00:00\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"inkomst\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"inkomst\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"8 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/\"},\"author\":{\"name\":\"inkomst\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\"},\"headline\":\"V\u00e4rdering av aktier i olika branscher\",\"datePublished\":\"2009-06-04T13:26:23+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/\"},\"wordCount\":1535,\"commentCount\":0,\"keywords\":[\"v\u00e4rdering\"],\"articleSection\":[\"B\u00f6rsen\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/\",\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/\",\"name\":\"V\u00e4rdering av aktier i olika branscher - ekonomitips\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website\"},\"datePublished\":\"2009-06-04T13:26:23+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"V\u00e4rdering av aktier i olika branscher\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website\",\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/\",\"name\":\"ekonomitips\",\"description\":\"Ekonomitips\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\",\"name\":\"inkomst\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"inkomst\"},\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/author\/inkomst\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"V\u00e4rdering av aktier i olika branscher - ekonomitips","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"V\u00e4rdering av aktier i olika branscher - ekonomitips","og_description":"Sektorer branscher och segment p\u00e5 b\u00f6rsen. Nasdaq OMX, liksom andra b\u00f6rser, grupperar de noterade bolagen efter ett visst m\u00f6nster. I ett f\u00f6rsta steg delas bolagen in i tre segment: Stora, medelstora respektive sm\u00e5. Detta f\u00f6rsta segment definieras som bolag med ett b\u00f6rsv\u00e4rde (antal aktier g\u00e5nger aktiekursen) p\u00e5 \u00f6ver 1 miljard euro (runt 11 miljarder kronor). … Forts\u00e4tt l\u00e4sa V\u00e4rdering av aktier i olika branscher","og_url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/","og_site_name":"ekonomitips","article_published_time":"2009-06-04T13:26:23+00:00","author":"inkomst","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"inkomst","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"8 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/"},"author":{"name":"inkomst","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7"},"headline":"V\u00e4rdering av aktier i olika branscher","datePublished":"2009-06-04T13:26:23+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/"},"wordCount":1535,"commentCount":0,"keywords":["v\u00e4rdering"],"articleSection":["B\u00f6rsen"],"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/","url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/","name":"V\u00e4rdering av aktier i olika branscher - ekonomitips","isPartOf":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website"},"datePublished":"2009-06-04T13:26:23+00:00","author":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/vardering-av-aktier-i-olika-branscher\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"V\u00e4rdering av aktier i olika branscher"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website","url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/","name":"ekonomitips","description":"Ekonomitips","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7","name":"inkomst","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g","caption":"inkomst"},"url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/author\/inkomst\/"}]}},"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-26 04:26:31","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/194","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=194"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/194\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=194"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=194"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=194"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}