Ofta f\u00e5r den som h\u00e5ller p\u00e5 med aktie fr\u00e5gan vilken aktie som \u00e4r ”b\u00e4st”? Fr\u00e5gan \u00e4r naturligtvis om\u00f6jlig att svara p\u00e5 eftersom det beror p\u00e5 vad man menar med en bra aktie, vilket tidsperspektiv man tittar p\u00e5, och vad man har f\u00f6r avsikt att g\u00f6ra med aktien etc. men oftast menar den antagligen ganska okunniga fr\u00e5gest\u00e4llaren att en bra aktie \u00e4r en aktie som \u00f6kar extremt mycket i v\u00e4rde under en l\u00e4ngre tidsperiod, s\u00e5 att man kan k\u00f6pa den och ta hem en ordentlig vinst n\u00e4stan oavsett n\u00e4r man s\u00e4ljer.\u00a0 Om man ist\u00e4llet tittar p\u00e5 vad en aktie \u00e4r, en andel av ett f\u00f6retag, s\u00e5 borde det inte finnas n\u00e5gra s\u00e5dana aktier om inte b\u00f6rsen \u00e4r ett pyramidspel. Visst kan ett f\u00f6retag \u00f6ka ofantligt i v\u00e4rde, men inga tr\u00e4d v\u00e4xer till himlen utan n\u00e5gon g\u00e5ng kommer s\u00e4kerligen f\u00f6retaget m\u00f6ta motg\u00e5ngar i form av misslyckade aff\u00e4rer eller konkurrens fr\u00e5n b\u00e4ttre anpassade akt\u00f6rer.<\/p>\n
Men om vi \u00e5terg\u00e5r till fr\u00e5gan i fr\u00e5gest\u00e4llarens perspektiv s\u00e5 skulle man idag skulle kunna svara svenska handelsbanken. Handelsbanken noterades \u00e5r 1900 och hade d\u00e5 en nettovinst p\u00e5 1 miljon kronor och ett b\u00f6rsv\u00e4rde p\u00e5 ca 6 Mkr vilket skulle motsvara ett p\/e-tal p\u00e5 6. Handelsbanken har aldrig gjort fusioner men v\u00e4l ett antal k\u00f6p som oftast betalats med egna medel. En j\u00e4mf\u00f6relse med dagens b\u00f6rsv\u00e4rde ger en uppg\u00e5ng p\u00e5 1,9 miljoner procent eller med knappt 10 procent om \u00e5ret i genomnsnitt. D\u00e5 \u00e4r inte de oftast gener\u00f6sa utdelningarna inr\u00e4knade.\u00a0 En annan kandidat skulle kunna vara schweiziska Nestl\u00e9 som gick till b\u00f6rsen redan 1873 under namnet Anglo Swiss Condensed Milk Company. Uppg\u00e5ngen sedan 1900-talets\u00a0 b\u00f6rjan kan ber\u00e4knas till 980 000 procent. Om man tycker att 100 \u00e5r \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ng period att titta p\u00e5 kanske man ist\u00e4llet skulle svara Berkshire Hathaway som\u00a0 en av v\u00e4rldens ”b\u00e4sta” aktier. Sedan 1964 har aktien Berkshire Hathaway haft en kursuppg\u00e5ng p\u00e5 362 300 procent.<\/p>\n
Att aktier har kunnat ha en s\u00e5dan dramatisk \u00f6kning i v\u00e4rde beror p\u00e5 en dramatisk f\u00f6r\u00e4ndring av aktiers v\u00e4rde. Tidigare var aktier en k\u00e4lla till avkastning. Aktieutdelningen var ett alternativ till r\u00e4nta och det var historiska vinster som var intressanta. Det \u00e4r en stor skillnad mot dagens v\u00e4rderingsmodeller som bygger p\u00e5 framtida vinster eller t.o.m. kassafl\u00f6den som ju inte alls h\u00f6r till aktie\u00e4garna.<\/p>\n
\u00c4ven om de flesta aktier inte \u00f6kat lika mycket som dessa aktier s\u00e5 har v\u00e4rderingen av aktier st\u00e4ndigt \u00f6kat. Det betyder att aktier som varit noterade l\u00e4nge generellt har haft en kursuppg\u00e5ng som varit st\u00f6rre \u00e4n f\u00f6retagets v\u00e4rde\u00f6kning och nya aktier som noteras s\u00e4ljs till en kurs som ligger mycket h\u00f6gre i f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00f6retagets v\u00e4rdering eller f\u00f6rv\u00e4ntade vinst \u00e4n vad f\u00f6retag gjordes som introducerades f\u00f6r 50 eller 100 \u00e5r sedan. Det inneb\u00e4r att aktier inte kan v\u00e4ntas ha samma v\u00e4rde\u00f6kning de kommande 100 \u00e5ren. S\u00e5vida inte b\u00f6rsen \u00e4r ett pyramidspel och bubblan inte har hunnit punkteras innan dess. Och d\u00e5 menar jag inte korrigeringarna som varit vid 2000-talets it-krash eller 2008 \u00e5rs finanskrash utan korrigeringar som v\u00e4rderar aktier efter substans p\u00e5 en niv\u00e5 som n\u00e4r handelsbanken introducerades i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"