De flesta k\u00e4nner s\u00e4kert till att inflation handlar om stigande priser. Men alla pris\u00f6kningar \u00e4r inte inflation. Vissa varor stiger i pris f\u00f6r att de blir sv\u00e5rare att f\u00e5 tag p\u00e5. Exempelvis kan oljepriset stiga i takt med att oljereserverna blir allt knappare. S\u00e5dana pris\u00f6kningar brukar kallas f\u00f6r relativprisf\u00f6r\u00e4ndringar och \u00e4r allts\u00e5 inte inflation. F\u00f6r att vi ska tala om inflation ska det vara en \u00f6kning av den allm\u00e4nna prisniv\u00e5n, det vill s\u00e4ga alla priser i ekonomin ska \u00f6ka.<\/p>\n
Att oljepriset stiger kan bero p\u00e5 att oljan blir en allt knappare resurs, men det kan ocks\u00e5 vara en del av en allm\u00e4n prisuppg\u00e5ng och kan s\u00e5ledes vara en del av en inflationsprocess. Man kan allts\u00e5 s\u00e4ga att en konsekvens av inflationen \u00e4r att priset p\u00e5 enskilda varor och tj\u00e4nster stiger. Men man kan inte titta p\u00e5 hur ett enskilt pris f\u00f6r\u00e4ndras f\u00f6r att avg\u00f6ra om det \u00e4r inflation eller om det \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndrade relativpriser.<\/p>\n
Man brukar ocks\u00e5 skilja p\u00e5 eng\u00e5ngsh\u00f6jningar av den allm\u00e4nna prisniv\u00e5n och inflation. Om regeringen h\u00f6jer momsen kommer priserna att stiga. Men vad h\u00e4nder med den allm\u00e4nna prisniv\u00e5n? Om det enda som intr\u00e4ffar \u00e4r att regeringen h\u00f6jer momsen kommer den allm\u00e4nna prisniv\u00e5n att stiga fr\u00e5n en niv\u00e5 till en annan, f\u00f6r att d\u00e4refter ligga still. En h\u00f6jning av momssatsen ger allts\u00e5 upphov till en eng\u00e5ngsh\u00f6jning av den allm\u00e4nna prisniv\u00e5n. Men momsh\u00f6jningen leder inte till att priserna forts\u00e4tter att stiga. Man brukar d\u00e4rf\u00f6r inte kalla effekterna av en s\u00e5dan h\u00f6jning av momsen f\u00f6r inflation. F\u00f6r att det ska vara inflation ska \u00f6kningstakten i den allm\u00e4nna prisniv\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n
Inflation kan uppst\u00e5 p\u00e5 flera s\u00e4tt. Ett \u00e4r om en centralbank tillhandah\u00e5ller f\u00f6r stora m\u00e4ngder pengar. D\u00e5 stiger priserna och pengarnas v\u00e4rde urholkas.\u00a0 De mest k\u00e4nda exemplen p\u00e5 tider med v\u00e4ldigt h\u00f6g inflation, s\u00e5 kallad hyperinflation, k\u00e4nnetecknas ocks\u00e5 av att centralbanker minskat pengarnas v\u00e4rde genom att trycka f\u00f6r stora m\u00e4ngder sedlar.<\/p>\n
Ett annat s\u00e4tt som inflation kan uppst\u00e5 p\u00e5 \u00e4r om folk vill k\u00f6pa fler varor och tj\u00e4nster \u00e4n vad f\u00f6retagen kan producera. Ytterligare ett s\u00e4tt \u00e4r om kostnaderna f\u00f6r att producera varor och tj\u00e4nster stiger. Detta kan till exempel bero p\u00e5 att l\u00f6nerna har stigit. F\u00f6retagen kan d\u00e5 beh\u00f6va h\u00f6ja priserna som kompensation f\u00f6r stigande produktionskostnader. Inflation kan ocks\u00e5 uppst\u00e5 om f\u00f6retag och hush\u00e5ll tror att allt ska bli dyrare. Anst\u00e4llda kr\u00e4ver h\u00f6gre l\u00f6ner f\u00f6r att kunna k\u00f6pa lika mycket i framtiden. Arbetsgivarna kanske ocks\u00e5 l\u00e4ttare g\u00e5r med p\u00e5 att h\u00f6ja l\u00f6nerna. De ser ju m\u00f6jligheter att h\u00f6ja sina priser. F\u00f6rv\u00e4ntningar om h\u00f6gre inflation kan allts\u00e5 bli sj\u00e4lvuppfyllande.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"