Grundprincipen f\u00f6r r\u00e4ntemarknaden \u00e4r att l\u00e5ntagaren (exempelvis ett f\u00f6retag) emmiterar (ger ut) ett skuldebrev som k\u00f6ps av l\u00e5ngivaren (exempelvis en privatperson eller en institution med \u00f6verskottslikviditet. Kreditmarknaden brukar i allm\u00e4nhet delas upp i tv\u00e5 separata delar. I den ena delen, penningmarknaden, klassas instrument med en relativt kort l\u00f6ptid (kortare \u00e4n ett \u00e5r). Instrument med l\u00e4ngre l\u00f6ptid \u00e4n ett \u00e5r tillfaller kategorin obligationsmarknaden.<\/p>\n
Svenska staten \u00e4r den enskilt st\u00f6rsta akt\u00f6ren p\u00e5 b\u00e5de penning och obligationsmarknaden. Statens budgetunderskott har medf\u00f6rt att statens efterfr\u00e5gan p\u00e5 krediter v\u00e4xt dramatiskt och staten \u00e4r idag den st\u00f6rsta l\u00e5ntagaren p\u00e5 b\u00e5de penning- och obligationsmarknaden. P\u00e5 obligationsmarknaden m\u00e4ttas statens kapitalbehov av riksg\u00e4lden som aggerar emittent (utgivare).<\/p>\n
R\u00e4ntorna p\u00e5 penningmarknaden, p\u00e5 dagsl\u00e5n och p\u00e5 de allra kortaste instrumenten, s\u00e5som statsskuldv\u00e4xlar, s\u00e4tts av riksbanken (Sveriges centralbank). Eftersom riksbanken best\u00e4mmer den repor\u00e4nta (styrr\u00e4nta) som motsvarar bankernas uppl\u00e5ningskostnad fr\u00e5n riksbanken kan centralbanken p\u00e5 detta s\u00e4tt p\u00e5verka de flesta andra r\u00e4ntor i systemet. Styrr\u00e4ntan p\u00e5verkar r\u00e4ntorna p\u00e5 den korta penningmarknaden, som i sin tur tenderar att starkt p\u00e5verka exempelvis de r\u00f6rliga bol\u00e5ner\u00e4ntorna.<\/p>\n
Vad g\u00e4ller obligationsr\u00e4ntorna s\u00e4tter marknaden dem. Riksbanken kan ocks\u00e5 p\u00e5verka men bara genom indirekta \u00e5tg\u00e4rder. Obligationsr\u00e4ntorna styr de bundna bol\u00e5ner\u00e4ntorna. I de flesta fall har obligationer en i f\u00f6rv\u00e4g fastst\u00e4lld nominell r\u00e4nta och l\u00f6ptid. Obligationer ges i allm\u00e4nhet ut av svenska staten och av stora f\u00f6retag.<\/p>\n
Det finns dock en kreditrisk f\u00f6rknippad med f\u00f6retagscertifikat, d.v.s. en risk f\u00f6r att det f\u00f6retag som gett ut certifikatet inte klarar att betala tillbaka sitt l\u00e5n i framtiden. Ytterligare en risk \u00e4r att en eventuell f\u00f6rs\u00e4ljning av certifikatet f\u00f6re l\u00f6ptidens slut kan ge upphov till f\u00f6rlust om marknadspriset f\u00f6r certifikatet har sjunkit sedan k\u00f6pet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"