{"id":346,"date":"2010-02-23T21:59:02","date_gmt":"2010-02-23T20:59:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.inkomsten.se\/?p=346"},"modified":"2010-02-23T21:59:02","modified_gmt":"2010-02-23T20:59:02","slug":"strukturerade-produkter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/","title":{"rendered":"Strukturerade produkter"},"content":{"rendered":"<p>Sparprodukter\u00a0 som inneh\u00e5ller tv\u00e5 eller flera olika delar av sparande eller investeringar kallas vanligtvis f\u00f6r strukturerade produkter. Strukturerade produkter \u00e4r s\u00e5ledes ett samlingsnamn f\u00f6r ett antal olika produkter, men men oftast avses olika former av indexobligationer, d\u00e4r den vanligaste \u00e4r aktieindexobligationen.<\/p>\n<p>Kortfattat kan en indexobligation s\u00e4gas vara en kombination av en obligation och en option. Avkastningens storlek beror p\u00e5 utvecklingen av underliggande tillg\u00e5ngars prisutveckling. Indexobligationens nominella belopp \u00e4r fast och ska \u00e5terbetalas vid l\u00f6ptidens utg\u00e5ng (obligationsdelen), och genom denna konstruktion f\u00e5r indexobligationen en begr\u00e4nsad f\u00f6rlustrisk, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att utgivaren av obligationen inte g\u00e5r i konkurs. Indexobligationer f\u00f6rekommer under m\u00e5nga olika namn, s\u00e5som aktieindexobligationer, kreditkorgsobligationer, r\u00e4ntekorgsobligationer och valutakorgsobligationer, beroende p\u00e5 vilket underliggande tillg\u00e5ngsslag som avg\u00f6r avkastningen. Avkastningen som investeraren f\u00e5r p\u00e5 \u00e5terbetalningsdagen ber\u00e4knas med h\u00e4nsyn till utvecklingen i ett finansiellt index eller en korg av v\u00e4rdepapper, som kan best\u00e5 av aktier, obligationer, valutor eller andra tillg\u00e5ngar som handlas p\u00e5 n\u00e5gon finansiell marknad.<\/p>\n<p>En annan form av strukturerade produkter \u00e4r omv\u00e4nda konvertibler, som enklast kan beskrivas som ett mellanting mellan en r\u00e4nte- och aktieplacering.<\/p>\n<p>Den omv\u00e4nda konvertibeln \u00e4r knuten till en eller flera underliggande aktier eller index och ger en h\u00f6g fast r\u00e4nta. Om de underliggande aktierna eller index utvecklas positivt \u00e5terbetalas det placerade beloppet plus den fasta avkastningen, men vid en negativ utveckling f\u00f6r de underliggande aktierna \u00e5terf\u00e5r man antingen aktier, i st\u00e4llet f\u00f6r det investerade beloppet, eller investerat belopp minskat med aktiernas procentuella nedg\u00e5ng. Den h\u00f6ga fasta kupongen f\u00e5r man oavsett utvecklingen av underliggande aktier, och omv\u00e4nda konvertibler passar fr\u00e4mst placerare som tror p\u00e5 en modest uppg\u00e5ng p\u00e5 aktiemarknaden.<\/p>\n<p>Hedgefondsobligationer \u00e4r mycket snarlika indexobligationer, men de \u00e4r kopplade till en diversifierad fond av hedgefonder, i vilken kapitalet \u00e4r garanterat, med syfte att ge stabil avkastning till l\u00e5g risk. Syntetisk hedgefonds-exponering \u00e4r kortfattat beskrivet en kapitalgaranterad obligation, d\u00e4r avkastningen \u00e4r knuten till en s\u00e4rskild hedgefondsstrategi f\u00f6r att ge investeraren tillg\u00e5ng till en avancerad placeringsstrategi till l\u00e4gre kostnader \u00e4n vid direktplaceringar i hedgefonder.<\/p>\n<p>Livf\u00f6rs\u00e4kringsobligationer (mortalitetsobligationer) bygger p\u00e5 att kunder som tecknat en livf\u00f6rs\u00e4kring ser den som f\u00f6r dyr och d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ljer den till en m\u00e4klare som sedan s\u00e4ljer den vidare till exempelvis en bank. Banken samlar ihop livf\u00f6rs\u00e4kringarna och v\u00e4rdepapperiserar dem, det vill s\u00e4ga omvandlar dem till en obligation, som s\u00e4ljs till investerare.<\/p>\n<h2><\/h2>\n<p>Det finns i huvudsak tv\u00e5 typer av obligationer: kupongobligationer och nollkupongsobligationer, d\u00e4r den f\u00f6rstn\u00e4mnda l\u00e4mnar en \u00e5rlig avkastning (\u201dkupong\u201d).<br \/>\nObligationsdelen i en indexobligation best\u00e5r dock alltid av en s\u00e5 kallad nollkupongsobligation, vilket inneb\u00e4r att den inte ger n\u00e5gon l\u00f6pande avkastning (r\u00e4nta). I st\u00e4llet handlas denna obligation till ett s\u00e5 kallat diskonterat v\u00e4rde (underkurs), och placeraren f\u00e5r ett f\u00f6rutbest\u00e4mt belopp p\u00e5 slutdagen, det vill s\u00e4ga obligationens nominella belopp. Avkastningen \u00e4r f\u00f6rutbest\u00e4md och f\u00f6r\u00e4ndras inte under l\u00f6ptiden. Ju h\u00f6gre marknadsr\u00e4ntan \u00e4r, och ju l\u00e4ngre l\u00f6ptid som obligationen har, desto mindre kostar den att k\u00f6pa.<\/p>\n<p>N\u00e4r man konstruerar en indexobligation vill man g\u00e4rna att r\u00e4ntan ska vara h\u00f6g, f\u00f6r de pengar som \u201dblir \u00f6ver\u201d efter att obligationen inhandlats anv\u00e4nds n\u00e4mligen till att k\u00f6pa in n\u00e4sta byggsten i denna strukturerade produkt, n\u00e4mligen optionen. Ju fler optioner som kan k\u00f6pas, desto b\u00e4ttre avkastning kan erbjudas och desto mer attraktiv blir produkten f\u00f6r de potentiella placerarna.<\/p>\n<p>Den andra huvudsakliga byggstenen \u00e4r optionen. En option \u00e4r ett v\u00e4rdepapper som ger innehavaren m\u00f6jligheten, men inte skyldigheten, att k\u00f6pa eller s\u00e4lja en viss tillg\u00e5ng till ett visst pris. Den tillg\u00e5ng som optionen avser kallas f\u00f6r underliggande tillg\u00e5ng och kan best\u00e5 av aktier, valutor, r\u00e5varor, obligationer eller olika marknadsindex, och utvecklingen p\u00e5 denna underliggande tillg\u00e5ng styr vilken avkastning indexobligationen ger.<\/p>\n<p>I Sverige handlas framf\u00f6r allt med fyra kategorier av optioner: standardiserade optioner via Stockholmsb\u00f6rsen, OTC-optioner som \u00e4r en skr\u00e4ddarsydd l\u00f6sning mellan tv\u00e5 parter och som inte handlas p\u00e5 en \u00f6ppen marknad, teckningsoptioner som ges ut av f\u00f6retag och som avser det egna bolagets aktier och till sist warranter, som ges ut av banker och st\u00f6rre finansinstitut och som ofta har en l\u00f6ptid \u00f6verstigande ett \u00e5r.<\/p>\n<p>Vid konstruktionen av indexobligationer anv\u00e4nds n\u00e4stan uteslutande skr\u00e4ddarsydda OTC-optioner f\u00f6r att utgivaren ska kunna matcha l\u00f6ptiden f\u00f6r obligationen och optionen p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Vissa av de svenska storbankerna upphandlar dessa optioner via anbudsf\u00f6rfarande, medan vissa anlitar enbart sina interna avdelningar.<\/p>\n<p>En viktig komponent som styr vilken avkastning en indexobligation ger \u00e4r deltagandegraden, eller uppr\u00e4kningsfaktorn, som utgivaren fastst\u00e4ller vid emissionen eftersom denna faktor anger hur stor del av avkastningen i den underliggande tillg\u00e5ngen som placeraren f\u00e5r ta del av. Ju h\u00f6gre uppr\u00e4kningsfaktorn \u00e4r, desto h\u00f6gre blir avkastningen \u2013 under f\u00f6ruts\u00e4ttning att den underliggande tillg\u00e5ngen utvecklas positivt.<\/p>\n<p>Som vi beskrivit ovan \u00e4r r\u00e4nteniv\u00e5n och l\u00f6ptiden tv\u00e5 mycket viktiga faktorer f\u00f6r niv\u00e5n p\u00e5 deltagandegraden, eftersom de p\u00e5verkar hur mycket kapital som kan anv\u00e4ndas till att k\u00f6pa in optioner. \u00c4ven den underliggande tillg\u00e5ngens volatilitet (sv\u00e4ngningar) \u00e4r viktiga f\u00f6r storleken p\u00e5 uppr\u00e4kningsfaktorn, emedan optioner (allt annat lika) \u00e4r dyrare att k\u00f6pa n\u00e4r volatiliteten p\u00e5 marknaden \u00e4r h\u00f6g.<\/p>\n<p>Nu tillh\u00f6r det n\u00e4stan s\u00e4llsyntheterna att en indexobligation inte ges ut med reducerad kapitalgaranti, det vill s\u00e4ga f\u00f6r att \u00e5stadkomma en mer attraktiv uppr\u00e4kningsfaktor ges produkten ut med en \u00f6verkurs. Om \u00f6verkursen \u00e4r 10 procent och det nominella beloppet \u00e4r 10 000 kronor betalar man s\u00e5lunda 11 000 kronor f\u00f6r att komma i \u00e5tnjutande av en h\u00f6gre uppr\u00e4kningsfaktor. Men vid en ogynnsam utveckling f\u00e5r man d\u00e5 tillbaka bara 10 000 kronor och f\u00f6rlorar det man betalat i \u00f6verkurs.<\/p>\n<p>En indexobligation kan mycket v\u00e4l vara en f\u00f6rnuftig investering, men det \u00e4r vikigt att du tar h\u00e4nsyn till f\u00f6ljande punkter f\u00f6r att g\u00f6ra en bra aff\u00e4r:<br \/>\nSe till att du f\u00f6rst\u00e5r produkten. M\u00e5nga har komplicerade uppl\u00e4gg, och utgivarna kan vara d\u00e5liga p\u00e5 att f\u00f6rklara hur villkoren sl\u00e5r vid olika utfall. Den l\u00e4gre risken i en aktieindexobligation kostar i form av l\u00e4gre potentiell avkastning, vilket g\u00f6r att det kr\u00e4vs en kraftig tillv\u00e4xt f\u00f6r ett bra slutresultat. V\u00e4lj d\u00e4rf\u00f6r g\u00e4rna indexobligationer med inriktning p\u00e5 tillv\u00e4xtmarknader. Var medveten om att en l\u00f6ptid p\u00e5 fem \u00e5r \u00e4r en l\u00e5ng tidsperiod och att det kan vara sv\u00e5rt att s\u00e4lja produkten till ett bra pris om du vill s\u00e4lja den f\u00f6re f\u00f6rfallodagen.<\/p>\n<p>Om du betalar \u00f6verkurs f\u00e5r du en st\u00f6rre del av den eventuella uppg\u00e5ngen p\u00e5 den underliggande tillg\u00e5ngen, men i geng\u00e4ld \u00f6kar din risk. J\u00e4mf\u00f6r uppr\u00e4kningsfaktorn mellan olika aktieindexobligationer, och var medveten om de avkastningstak som kan begr\u00e4nsa resultatet. Studera hur slutkursen ber\u00e4knas, eftersom detta f\u00f6rfarande ofta skiljer sig \u00e5t mellan olika obligationer. Var medveten om att kurtaget med stor sannolikhet \u00e4r bara en del av den verkliga kostnaden f\u00f6r produkten.<\/p>\n<p>Till sist \u00e4r det angel\u00e4get att du funderar p\u00e5 hur sannolikt det \u00e4r att den marknad du valt verkligen sjunker i v\u00e4rde under indexobligationens livsl\u00e4ngd om denna uppg\u00e5r till fem \u00e5r? Best\u00e4m dig f\u00f6r om denna trygghet \u00e4r v\u00e4rd priset eller om du i sj\u00e4lva verket l\u00e5ser in ditt kapital \u2013 med risken att f\u00e5 on\u00f6digt l\u00e5g avkastning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sparprodukter\u00a0 som inneh\u00e5ller tv\u00e5 eller flera olika delar av sparande eller investeringar kallas vanligtvis f\u00f6r strukturerade produkter. Strukturerade produkter \u00e4r s\u00e5ledes ett samlingsnamn f\u00f6r ett antal olika produkter, men men oftast avses olika former av indexobligationer, d\u00e4r den vanligaste \u00e4r aktieindexobligationen. Kortfattat kan en indexobligation s\u00e4gas vara en kombination av en obligation och en option. &hellip; <a href=\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Strukturerade produkter<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[7,16,21],"tags":[100],"class_list":["post-346","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-borsen","category-investeringar","category-privatekonomi","tag-strukturerade-produkter"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.0 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Strukturerade produkter - ekonomitips<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Strukturerade produkter - ekonomitips\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Sparprodukter\u00a0 som inneh\u00e5ller tv\u00e5 eller flera olika delar av sparande eller investeringar kallas vanligtvis f\u00f6r strukturerade produkter. Strukturerade produkter \u00e4r s\u00e5ledes ett samlingsnamn f\u00f6r ett antal olika produkter, men men oftast avses olika former av indexobligationer, d\u00e4r den vanligaste \u00e4r aktieindexobligationen. Kortfattat kan en indexobligation s\u00e4gas vara en kombination av en obligation och en option. &hellip; Forts\u00e4tt l\u00e4sa Strukturerade produkter\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"ekonomitips\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2010-02-23T20:59:02+00:00\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"inkomst\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"inkomst\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"7 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/\"},\"author\":{\"name\":\"inkomst\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\"},\"headline\":\"Strukturerade produkter\",\"datePublished\":\"2010-02-23T20:59:02+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/\"},\"wordCount\":1332,\"commentCount\":0,\"keywords\":[\"strukturerade produkter\"],\"articleSection\":[\"B\u00f6rsen\",\"investeringar\",\"Privatekonomi\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/\",\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/\",\"name\":\"Strukturerade produkter - ekonomitips\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website\"},\"datePublished\":\"2010-02-23T20:59:02+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Strukturerade produkter\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website\",\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/\",\"name\":\"ekonomitips\",\"description\":\"Ekonomitips\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\",\"name\":\"inkomst\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"inkomst\"},\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/author\/inkomst\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Strukturerade produkter - ekonomitips","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Strukturerade produkter - ekonomitips","og_description":"Sparprodukter\u00a0 som inneh\u00e5ller tv\u00e5 eller flera olika delar av sparande eller investeringar kallas vanligtvis f\u00f6r strukturerade produkter. Strukturerade produkter \u00e4r s\u00e5ledes ett samlingsnamn f\u00f6r ett antal olika produkter, men men oftast avses olika former av indexobligationer, d\u00e4r den vanligaste \u00e4r aktieindexobligationen. Kortfattat kan en indexobligation s\u00e4gas vara en kombination av en obligation och en option. &hellip; Forts\u00e4tt l\u00e4sa Strukturerade produkter","og_url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/","og_site_name":"ekonomitips","article_published_time":"2010-02-23T20:59:02+00:00","author":"inkomst","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"inkomst","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"7 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/"},"author":{"name":"inkomst","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7"},"headline":"Strukturerade produkter","datePublished":"2010-02-23T20:59:02+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/"},"wordCount":1332,"commentCount":0,"keywords":["strukturerade produkter"],"articleSection":["B\u00f6rsen","investeringar","Privatekonomi"],"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/","url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/","name":"Strukturerade produkter - ekonomitips","isPartOf":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website"},"datePublished":"2010-02-23T20:59:02+00:00","author":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/strukturerade-produkter\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Strukturerade produkter"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website","url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/","name":"ekonomitips","description":"Ekonomitips","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7","name":"inkomst","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g","caption":"inkomst"},"url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/author\/inkomst\/"}]}},"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-25 15:42:11","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/346","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=346"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/346\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=346"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=346"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=346"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}