{"id":388,"date":"2010-05-14T09:51:42","date_gmt":"2010-05-14T08:51:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.inkomsten.se\/?p=388"},"modified":"2010-05-14T09:51:42","modified_gmt":"2010-05-14T08:51:42","slug":"portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/","title":{"rendered":"Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering."},"content":{"rendered":"

Det finns tv\u00e5 viktiga principer att ta fasta p\u00e5 n\u00e4r man s\u00e4tter samman en portf\u00f6lj, och b\u00e5da har sitt ursprung i den moderna portf\u00f6ljteorin. Det handlar om diversifiering och allokering. Diversifiering handlar om hur man f\u00f6rdelar sitt kapital inom en specifik tillg\u00e5ngsklass (till exempel aktier), medan allokering fastst\u00e4ller hur kapitalet f\u00f6rdelas mellan olika tillg\u00e5ngsklasser ( aktier, obligationer, r\u00e5varor med mera). Genom diversifiering och allokering kan man \u00f6ka chanserna till en f\u00f6rb\u00e4ttrad avkastning \u00f6ver tiden, samtidigt som man minskar risken.<\/p>\n

Diversifiering<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rdelen med diversifiering\u00a0 p\u00e5visades av professor Harry Markowitz. F\u00f6renklat uttryckt inneb\u00e4r teorin bakom diversifiering att en blandning av volatila, okorrelerade aktier resulterar i en portf\u00f6lj med l\u00e4gre volatilitet (risk) och potential till h\u00f6gre avkastning.\u00a0 Han publicerade sin forskning i Journal of Finance 1952 och\u00a0 fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 90.<\/p>\n

Allokering<\/strong><\/p>\n

\u00c4nnu viktigare f\u00f6r en l\u00e5ngsiktig investerare \u00e4r allokering d.v.s hur denne f\u00f6rdelar\u00a0 (allokerar) sitt kapital mellan olika tillg\u00e5ngsslag. \u00c4ven inom tillg\u00e5ngsallokering \u00e4r en av de grundl\u00e4ggande tankeg\u00e5ngarna att man minimerar risken f\u00f6r portf\u00f6ljen som helhet och samtidigt f\u00e5r en h\u00f6gre potentiell avkastning p\u00e5 aggregerad niv\u00e5. Man ska allts\u00e5 fr\u00e5ga sig \u201dvilka tillg\u00e5ngsklasser b\u00f6r jag investera i\u201d och \u201dhur stor procentuell andel vill jag investera i respektive tillg\u00e5ngsklass\u201d.<\/p>\n

Det stora genombrottet f\u00f6r teorierna kring tillg\u00e5ngsallokering kom 1986, d\u00e5 tre amerikanska forskare, Randolph Hood, Gary Brinson och Gilbert Beebower, unders\u00f6kte 91 stora pensionsfonder och deras avkastningar under en tio\u00e5rsperiod.\u00a0 Studien visade att s\u00e5 mycket som 93,6 procent av pensionsfondernas resultat var h\u00e4nf\u00f6rbara till hur de hade f\u00f6rdelat kapitalet mellan tillg\u00e5ngsslagen aktier, obligationer och reda pengar. \u00c4ven efter denna studie har en rad studier gjorts inom omr\u00e5det med liknande resultat.<\/p>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att ge generella r\u00e5d kring hur man som investerare ska f\u00f6rdela sitt kapital mellan olika tillg\u00e5ngsslag. Ofta finns en rad olika variabler att ta h\u00e4nsyn till, och varje investerare har sina unika \u00f6nskem\u00e5l och v\u00e4rderingar att v\u00e4ga in. Man st\u00e4lls inf\u00f6r en rad fr\u00e5gest\u00e4llningar, som \u201dvilken riskprofil har jag\u201d, \u201dhur l\u00e5ng \u00e4r min investeringshorisont\u201d, \u201dvilket l\u00e5ngsiktigt m\u00e5l har jag med mitt sparande\u201d och \u201dhur ser min finansiella situation ut i dag\u201d.<\/p>\n

De flesta studier som gjorts p\u00e5 omr\u00e5det har fokuserat p\u00e5 uppdelningen mellan aktier, obligationer och kontanter (bankkonto). Det finns givetvis \u00e4ven m\u00e5nga andra tillg\u00e5ngsklasser att ta h\u00e4nsyn till, s\u00e5som r\u00e5varor, strukturerade produkter, hedgefonder, valutor, certifikat med mera.<\/p>\n

Allts\u00e5 g\u00e4ller att ju l\u00e4ngre tidsperiod det \u00e4r kvar tills man beh\u00f6ver pengarna, desto h\u00f6gre andel av kapitalet b\u00f6r ligga i aktier. Dessutom b\u00f6r man ha en\u00a0 v\u00e4ldiversifierad portf\u00f6lj med aktier (och obligationer) fr\u00e5n olika branscher som befinner sig i olika faser av konjunkturcykeln. F\u00f6rdelningen mellan de olika tillg\u00e5ngsslagen \u00e4r det viktigaste beslutet vi har att fatta som l\u00e5ngsiktiga investerare, eftersom detta beslut i st\u00f6rst utstr\u00e4ckning p\u00e5verkar v\u00e5r avkastning \u00f6ver tiden.<\/p>\n

Rebalansering<\/strong>
\nEtt bra verktyg f\u00f6r att uppn\u00e5 en bra allokering och diversifiering \u00e4r\u00a0 rebalansering. Rebalansering inneb\u00e4r att du \u00e5terst\u00e4ller portf\u00f6ljen till dess optimala f\u00f6rdelning mellan tillg\u00e5ngsslag n\u00e4r marknaden har skapat en obalans i denna f\u00f6rdelning. Med andra ord: Om du best\u00e4mt dig f\u00f6r en f\u00f6rdelning mellan tillg\u00e5ngsslagen d\u00e4r aktier ska utg\u00f6ra 60 procent av portf\u00f6ljens totala v\u00e4rde kan du beh\u00f6va justera dina innehav efter exempelvis en l\u00e5ngvarig upp\u00e5tg\u00e5ende aktiemarknad f\u00f6r att aktiedelen \u00e5terigen ska utg\u00f6ra de \u00f6nskade 60 procenten av det totala portf\u00f6ljv\u00e4rdet.<\/p>\n

Det finns en m\u00e4ngd f\u00f6rdelar med rebalansering, men den som oftast lyfts fram \u00e4r att det \u00e4r ett smidigt och enkelt s\u00e4tt att kontrollera risken i portf\u00f6ljen. Du \u00e5terg\u00e5r d\u00e5 med j\u00e4mna mellanrum till den riskniv\u00e5 du best\u00e4mt \u00e4r b\u00e4st f\u00f6renlig med dina personliga \u00f6nskem\u00e5l och f\u00f6ljer din allokeringsplan p\u00e5 enklast m\u00f6jliga vis.<\/p>\n

Men f\u00f6rdelen\u00a0 med rebalanseringen \u00e4r att du genom\u00a0 att rebalansera din portf\u00f6lj med j\u00e4mna mellanrum \u00e4r att du tvingas att med j\u00e4mna mellanrum s\u00e4lja de tillg\u00e5ngsslag som har \u00f6verpresterat och i st\u00e4llet k\u00f6pa de tillg\u00e5ngsslag som klarat sig s\u00e4mre relativt sett. Genom att f\u00f6lja ett f\u00e5tal enkla regler s\u00e4llar du dig i och med denna periodvisa rebalansering till de sofistikerade investerarna. Visserligen kommer du aldrig att s\u00e4lja alla dina aktier n\u00e4ra en topp, men du k\u00f6per generellt sett aktier n\u00e4r ingen vill ha dem och s\u00e4ljer n\u00e4r det \u00e4r rusning in p\u00e5 aktieb\u00f6rsen.<\/p>\n

Ytterligare en orsak till att rebalansering \u00e4r en bra strategi \u00e4r det faktum att tillg\u00e5ngsslag \u00f6ver tiden tenderar att s\u00f6ka sig tillbaka till sina medianv\u00e4rden. Varje g\u00e5ng du rebalanserar har du d\u00e4rf\u00f6r en god chans att s\u00e4lja de vinnande tillg\u00e5ngsslagen innan de b\u00f6rjar \u00e5terg\u00e5 till sitt medianv\u00e4rde (det vill s\u00e4ga innan kurserna g\u00e5r ned) och i st\u00e4llet k\u00f6pa de tillg\u00e5ngsslag som g\u00e5tt s\u00e4mst och som sannolikt st\u00e5r inf\u00f6r en \u00e5terg\u00e5ng (upp\u00e5t) till sitt medianv\u00e4rde.<\/p>\n

Hur ofta du v\u00e4ljer att rebalansera portf\u00f6ljen \u00e4r dock en smaksak. Vissa rebalanserar en g\u00e5ng per m\u00e5nad, andra en g\u00e5ng per kvartal, medan n\u00e5gra v\u00e4ljer att g\u00f6ra det p\u00e5 halv\u00e5rsbasis eller n\u00e4r portf\u00f6ljens procentuella f\u00f6rdelning g\u00e5r utanf\u00f6r vissa begr\u00e4nsningsv\u00e4rden.<\/p>\n

Investeringsklockan<\/strong>
\nF\u00f6r de placerare som vill g\u00e5 ett steg l\u00e4ngre i sin tillg\u00e5ngsallokering \u00e4r investeringsklockan ett av de i s\u00e4rklass b\u00e4sta verktygen f\u00f6r att sl\u00e5 fast en l\u00e4mplig f\u00f6rdelning vid varje given tidpunkt. Den s\u00e5 kallade investerarklockan<\/a> presenterades 1937 i den brittiska tidningen Evening Standard och \u00e4r \u00e4n i dag ett mycket bra hj\u00e4lpmedel att ta till n\u00e4r man st\u00e5r inf\u00f6r ett beslut som g\u00e4ller omf\u00f6rdelning av kapitalet mellan olika tillg\u00e5ngsslag.<\/p>\n

Klockan speglar hur en traditionell konjunkturcykel r\u00f6r sig och hur de olika tillg\u00e5ngsklasserna tenderar att \u00f6ka och minska i v\u00e4rde beroende p\u00e5 var i cykeln marknaden befinner sig f\u00f6r tillf\u00e4llet. \u00c4ven om investerarklockan har m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 nacken \u00e4r den lika relevant i dag som n\u00e4r den skapades. Det finns ett p\u00e5fallande tydligt m\u00f6nster \u00f6ver hur olika tillg\u00e5ngsslag utvecklas i de olika faserna av konjunkturen.<\/p>\n

Konjunkturcykelns olika faser<\/strong>
\nEn konjunkturcykel r\u00f6r sig i regel mellan fem olika faser: bottenfasen, den upp\u00e5tg\u00e5ende fasen, konsolider-ingsfasen, toppfasen och slutligen nedg\u00e5ngsfasen. L\u00e5t oss tillsammans titta p\u00e5 vad som k\u00e4nnetecknar varje fas och hur vi som investerare kan nyttja dessa l\u00e4rdomar f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra placeringarna.<\/p>\n

Bottenfasen k\u00e4nnetecknas av en svag ekonomi med stigande arbetsl\u00f6shet, sjunkande f\u00f6retagsvinster och en centralbank som s\u00e4nker styrr\u00e4ntan f\u00f6r att stimulera ekonomin. I denna fas \u00e4r aktier det b\u00e4sta alternativet, och strax d\u00e4refter kommer r\u00e5varor. B\u00f6rsens akt\u00f6rer r\u00e4knar kallt med att en konjunkturuppg\u00e5ng finns runt h\u00f6rnet, och aktiemarknaden stiger d\u00e4rf\u00f6r (6\u201318 m\u00e5nader) innan uppg\u00e5ngen visar sig i den reala ekonomin.<\/p>\n

I den upp\u00e5tg\u00e5ende fasen har ekonomin b\u00f6rjat resa sig. Den ekonomiska politiken \u00e4r fortfarande relativt stimulerande, men inflationsf\u00f6rv\u00e4ntningarna b\u00f6rjar gradvis att stiga. Allt b\u00e4ttre resultat f\u00f6r bolagen leder till h\u00f6gre b\u00f6rskurser, och i slutskedet av denna fas brukar r\u00e4ntorna stiga, vilket \u00e4r negativt f\u00f6r obligationer. \u00c4ven i denna fas \u00e4r aktier att f\u00f6redra som placeringsalternativ.<\/p>\n

Konsolideringsfasen k\u00e4nnetecknas av stigande syssels\u00e4ttning men ocks\u00e5 av tilltagande inflation, och Riksbanken v\u00e4ljer d\u00e4rf\u00f6r att h\u00f6ja r\u00e4ntan f\u00f6r att motverka detta. Obligationer g\u00e5r ned, men aktier forts\u00e4tter att stiga i v\u00e4rde, om \u00e4n inte lika snabbt som tidigare. Aktiemarknadens fokus l\u00e4mnar nu de l\u00e5ga r\u00e4ntorna och kr\u00e4ver i st\u00e4llet allt b\u00e4ttre resultat fr\u00e5n bolagsrapporterna f\u00f6r att motivera h\u00f6gre b\u00f6rskurser. \u00c4ven i denna fas \u00e4r aktier att f\u00f6redra, men det g\u00e4ller att man \u00e4r aktsam \u2013 f\u00f6r b\u00f6rsen tenderar att toppa i samband med att konsolideringsfasen g\u00e5r mot sitt slut. D\u00e5 diskonterar n\u00e4mligen marknadens akt\u00f6rer att vi l\u00e4ngre fram (6\u201318 m\u00e5nader) st\u00e5r inf\u00f6r en avmattning av konjunkturen.<\/p>\n

I toppfasen, den fj\u00e4rde, \u00e4r inflationen som h\u00f6gst, och Riksbanken tvingas strama \u00e5t och h\u00f6ja styrr\u00e4ntan snabbare. Kombinationen av h\u00f6gre r\u00e4ntor och f\u00f6rv\u00e4ntningar om f\u00f6rs\u00e4mrade bolagsvinster g\u00f6r att aktiekurserna sjunker.<\/p>\n

Varken aktier, r\u00e5varor eller obligationer \u00e4r intressanta i denna fas. Den b\u00e4sta placeringsformen \u00e4r nu i de flesta fall r\u00e4ntesparande, d\u00e5 man riskfritt kan f\u00e5 en bra r\u00e4nta och samtidigt bida sin tid inf\u00f6r fyndk\u00f6pen som kommer l\u00e4ngre fram.<\/p>\n

Nedg\u00e5ngsfasen utm\u00e4rks av sjunkande bolagsvinster, samtidigt som Riksbanken ser sig tvungen att s\u00e4nka r\u00e4ntan f\u00f6r att stimulera ekonomin. B\u00f6rskurserna sjunker ytterligare, och aktier eller r\u00e5varor \u00e4r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inget bra alternativ. Obligationsmarknaden erbjuder den b\u00e4sta avkastningen i f\u00f6rh\u00e5llande till risk i denna fas.
\nEn konjunkturcykel \u00e4r alltid sv\u00e5r att tidsbest\u00e4mma, men i allm\u00e4nhet tar de fem faserna 4\u20136 \u00e5r att fullborda. Var marknaden befinner sig i investerarklockan eller konjunkturcykeln kan ibland vara sv\u00e5rt att fastst\u00e4lla exakt. Ingen konjunkturcykel \u00e4r den andra lik, men den uppm\u00e4rksamme investeraren kommer l\u00e5ngt genom att veta p\u00e5 ett ungef\u00e4r var han\/hon befinner sig i kretsloppet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det finns tv\u00e5 viktiga principer att ta fasta p\u00e5 n\u00e4r man s\u00e4tter samman en portf\u00f6lj, och b\u00e5da har sitt ursprung i den moderna portf\u00f6ljteorin. Det handlar om diversifiering och allokering. Diversifiering handlar om hur man f\u00f6rdelar sitt kapital inom en specifik tillg\u00e5ngsklass (till exempel aktier), medan allokering fastst\u00e4ller hur kapitalet f\u00f6rdelas mellan olika tillg\u00e5ngsklasser ( … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering.<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[16],"tags":[],"class_list":["post-388","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-investeringar"],"yoast_head":"\nPortf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering. - ekonomitips<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering. - ekonomitips\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Det finns tv\u00e5 viktiga principer att ta fasta p\u00e5 n\u00e4r man s\u00e4tter samman en portf\u00f6lj, och b\u00e5da har sitt ursprung i den moderna portf\u00f6ljteorin. Det handlar om diversifiering och allokering. Diversifiering handlar om hur man f\u00f6rdelar sitt kapital inom en specifik tillg\u00e5ngsklass (till exempel aktier), medan allokering fastst\u00e4ller hur kapitalet f\u00f6rdelas mellan olika tillg\u00e5ngsklasser ( … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"ekonomitips\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2010-05-14T08:51:42+00:00\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"inkomst\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"inkomst\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"8 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/\"},\"author\":{\"name\":\"inkomst\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\"},\"headline\":\"Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering.\",\"datePublished\":\"2010-05-14T08:51:42+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/\"},\"wordCount\":1676,\"commentCount\":0,\"articleSection\":[\"investeringar\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/\",\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/\",\"name\":\"Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering. - ekonomitips\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website\"},\"datePublished\":\"2010-05-14T08:51:42+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering.\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website\",\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/\",\"name\":\"ekonomitips\",\"description\":\"Ekonomitips\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7\",\"name\":\"inkomst\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"inkomst\"},\"url\":\"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/author\/inkomst\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering. - ekonomitips","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering. - ekonomitips","og_description":"Det finns tv\u00e5 viktiga principer att ta fasta p\u00e5 n\u00e4r man s\u00e4tter samman en portf\u00f6lj, och b\u00e5da har sitt ursprung i den moderna portf\u00f6ljteorin. Det handlar om diversifiering och allokering. Diversifiering handlar om hur man f\u00f6rdelar sitt kapital inom en specifik tillg\u00e5ngsklass (till exempel aktier), medan allokering fastst\u00e4ller hur kapitalet f\u00f6rdelas mellan olika tillg\u00e5ngsklasser ( … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering.","og_url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/","og_site_name":"ekonomitips","article_published_time":"2010-05-14T08:51:42+00:00","author":"inkomst","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"inkomst","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"8 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/"},"author":{"name":"inkomst","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7"},"headline":"Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering.","datePublished":"2010-05-14T08:51:42+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/"},"wordCount":1676,"commentCount":0,"articleSection":["investeringar"],"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/","url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/","name":"Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering. - ekonomitips","isPartOf":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website"},"datePublished":"2010-05-14T08:51:42+00:00","author":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/portfoljteori-med-allokering-diversifiering-och-rebalansering\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Portf\u00f6ljteori med allokering, diversifiering och rebalansering."}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#website","url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/","name":"ekonomitips","description":"Ekonomitips","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/35490960766e742086a5eea54a4f38b7","name":"inkomst","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c7726a5b347fca46ca6eb7c1bb0478fcf703f9770c964a7a96fa2ed2a5bfd926?s=96&d=mm&r=g","caption":"inkomst"},"url":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/author\/inkomst\/"}]}},"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-26 17:45:58","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/388","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=388"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/388\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=388"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=388"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sitetips.nu\/ekonomitips\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=388"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}