Som investeringsalternativ \u00e4r en statsobligation f\u00f6ruts\u00e4gbart och i princip riskfritt. En person som k\u00f6per en 10-\u00e5rig kupongobligation f\u00f6r en miljon kronor med en fast r\u00e4nta p\u00e5 1,5 procent kommer f\u00e5 15 000 kronor per \u00e5r i 10 \u00e5r. Det som g\u00f6r obligationer sp\u00e4nnande \u00e4r att de \u00e4ven kan handlas p\u00e5 en andrahandsmarknad. Det vill s\u00e4ga, obligationerna kan s\u00e4ljas till andra investerare innan l\u00f6ptiden g\u00e5r ut. D\u00e4rmed skapas en ny marknad med egna priser och r\u00e4ntor. Det \u00e4r en marknad som p\u00e5verkar alla, s\u00e5v\u00e4l individer som stater.<\/p>\n
Pris- och r\u00e4ntef\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5 denna sekund\u00e4rmarknad \u00e4r i m\u00e5ngt och mycket kopplat till inflation och kreditrisker. Om obligationsmarknaden skr\u00e4ms av att ett land har exempelvis h\u00f6g inflation eller stora budgetunderskott faller priset p\u00e5 obligationen d\u00e5 investerare b\u00f6rjar s\u00e4lja av sina innehav. Endast p\u00e5 prisniv\u00e5er som ger tillr\u00e4ckligt bra r\u00e4nta st\u00e5r k\u00f6pare redo. De som vill l\u00e5na pengar kommer m\u00e4rka att de f\u00e5r betala mer f\u00f6r sina l\u00e5n samtidigt som obligationssparare ser v\u00e4rdet p\u00e5 sina innehav minska. Ett land som har investerarnas f\u00f6rtroende kommer se obligationen stiga i pris och d\u00e4rmed r\u00e4ntorna falla. N\u00e4r r\u00e4ntan sjunker gynnas l\u00e5ngivare och samtidigt f\u00e5r sparare se sin f\u00f6rm\u00f6genhet \u00f6ka i takt med att obligationen stiger i v\u00e4rde.<\/p>\n
Ofta sker sparandet i form av l\u00e5nga r\u00e4ntefonder, det vill s\u00e4ga obligationsfonder.<\/p>\n
I en l\u00e5ng r\u00e4ntefond finns dock f\u00f6rutom statsobligationer ofta \u00e4ven obligationer utgivna av kreditmarknadsbolag, bostadsinstitut och f\u00f6retag. R\u00e4ntan p\u00e5 statsobligationer, det vill s\u00e4ga l\u00e4ndernas l\u00e5nekostnad, p\u00e5verkar \u00e4ven dessa obligationer.<\/p>\n
De senaste decennierna har varit bra\u00a0 f\u00f6r obligationssparande. Vi har haft l\u00e5g inflation, stabila finanser och ett n\u00e4rmast orubbligt f\u00f6rtroende f\u00f6r den ekonomiska framtiden. Den l\u00e5ga inflationen g\u00e5r till stor del att h\u00e4rleda till globaliseringen. Billiga importerade varor fr\u00e5n Asien och \u00f6kad produktivitet har h\u00e5llt inflationen nere. Samtidigt har regeringar och centralbanker runt om i v\u00e4rlden tydligt agerat f\u00f6r att bek\u00e4mpa inflation. I Europa har flera l\u00e4nder g\u00e5tt med i EMU vilket inneburit minskad risk f\u00f6r inflation och p\u00e5 pappret regler f\u00f6r hur mycket budgetunderskott som till\u00e5tits.<\/p>\n
P\u00e5 70-talet var scenariet snarare det motsatta. Stora budgetunderskott, men framf\u00f6rallt, h\u00f6g inflation ledde till stora f\u00f6rluster f\u00f6r obligationsspararna. Detta irriterade investeringsmarknaden. Tunga investerare svor att h\u00e4mnas genom att straffa stater som inte sk\u00f6tte sin ekonomi med h\u00f6gre obligationsr\u00e4ntor. De kallades f\u00f6r ”bond vigilantes”. Kanske \u00e4r det till viss del tack vare dessa investerare som ekonomer och politiker sedan dess haft en betydligt b\u00e4ttre ekonomisk disciplin och inflationen v\u00e4rlden \u00f6ver sjunkigt markant. I m\u00e5nga \u00e5r har obligationer varit en stabil och trygg placering. Begreppet bond vigilantes har sedan l\u00e4nge fallit i gl\u00f6mska.<\/p>\n
\u00c5r 2008 svepte ytterligare en ekonomiska kriser \u00f6ver v\u00e4rlden. Redan innan krisen hade flera l\u00e4nder f\u00e5tt problem med stora budgetunderskott och statsskulder. F\u00f6r att \u00f6verleva krisen valde l\u00e4nder i olika omfattning att elda p\u00e5 ekonomin genom stora stimulanspaket och rekordl\u00e5ga r\u00e4ntor, vilket skapade \u00e4nnu st\u00f6rre budgetunderskott och p\u00e5 sikt risk f\u00f6r inflation. Det har f\u00e5tt bond vigilantes att \u00e5terigen g\u00f6ra entr\u00e9 p\u00e5 kapitalmarknaden.<\/p>\n
Grekland och Irland \u00e4r exempel p\u00e5 l\u00e4nder som f\u00e5tt stora problem. Flera andra l\u00e4nder i Europa s\u00e5som Portugal, Italien, och Spanien har ocks\u00e5 problem vilket har gjort att man kallat dessa l\u00e4nder f\u00f6r PIIGS. Konsumtionen har vida \u00f6verstigit produktionen vilket bidragit till budgetunderskott och h\u00f6g statsskuld. Stimulanspaketen har gjort budgetunderskotten \u00e4n h\u00f6gre. F\u00f6r att kunna finansiera underskotten kommer det runt om i v\u00e4rlden att vr\u00e4kas ut statspapper. Konkurrensen om k\u00f6parna kommer vara h\u00e5rd vilket betyder h\u00f6gre r\u00e4ntor.<\/p>\n
Greklands l\u00f6pande underskott landade under f\u00f6rra \u00e5ret p\u00e5 knappa 13 procent av landets BNP och den totala statsskulden ligger numera p\u00e5 drygt 125 procent av BNP och v\u00e4xer snabbt. Den grekiska regeringen har f\u00f6rs\u00f6kt lugna investeringsmarknaden, som hittills svarat med att st\u00e4lla sig skeptisk till hur Grekland ska klara sin skuldb\u00f6rda. D\u00e4rf\u00f6r har r\u00e4ntan p\u00e5 grekiska statspapper stigit kraftigt och f\u00f6rsatt landet i en allt sv\u00e5rare situation. Allt fler oroas \u00f6ver att Grekland ska beh\u00f6va st\u00e4lla in betalningarna till obligationsinnehavarna. Senast det skedde var i Argentina \u00e5r 2001 och sedan dess \u00e4r landet mer eller mindre svartlistat p\u00e5 den internationella kapitalmarknaden.<\/p>\n
”Deleveraging” \u00e4r ett trendigt ord f\u00f6r skuldsanering och l\u00e4r bli temat under kommande \u00e5r. Grekland och andra l\u00e4nders underskott m\u00e5ste betalas. Stimulanspaket byts ut mot krispaket. Dessa l\u00e4nder tvingas strama \u00e5t sina budgetar och h\u00f6ja skatterna f\u00f6r att lugna obligationsmarknaderna. Resultatet skulle kunna bli mycket l\u00e5g tillv\u00e4xt och h\u00f6g arbetsl\u00f6shet under flera \u00e5r fram\u00f6ver.<\/p>\n
Risk f\u00f6r inflation?<\/strong><\/p>\n \u00c4ven centralbanker v\u00e4rlden \u00f6ver har f\u00f6rs\u00f6kt stimulera ekonomin genom bland annat rekordl\u00e5ga r\u00e4ntor. Centralbankerna har ett kraftigt vapen i att kunna p\u00e5verka de korta r\u00e4ntorna. Men de l\u00e5nga r\u00e4ntorna, det vill s\u00e4ga r\u00e4ntan p\u00e5 statsobligationer, \u00e4r sv\u00e5rare att p\u00e5verka eftersom marknaden till stor del sk\u00f6ter dessa sj\u00e4lv. I vissa l\u00e4nder har centralbanken trots detta f\u00f6rs\u00f6kt p\u00e5verka de l\u00e5nga r\u00e4ntorna genom att k\u00f6pa statsobligationer direkt av marknaden. Denna metod, som kallas f\u00f6r ”quantitative easining”, \u00e4r en historiskt sett ganska opr\u00f6vad \u00e5tg\u00e4rd. De okonventionella \u00e5tg\u00e4rder som centralbankerna har vidtagit skulle enligt l\u00e4roboken kunna inneb\u00e4ra en avsev\u00e4rd \u00f6kning av penningm\u00e4ngden med betydande inflationsrisker fram\u00f6ver. \u00c4ven detta oroar obligationsmarknaden och riskerar att pressa r\u00e4ntorna upp\u00e5t. D\u00e4rmed skulle quantitative easining hota centralbankernas anstr\u00e4ngningar att erbjuda l\u00e5ga r\u00e4ntor och \u00e4ven h\u00f6ja l\u00e5nekostnaderna f\u00f6r f\u00f6retag, hush\u00e5ll och konsumenter.<\/p>\n De flesta tycks vara \u00f6verrens om att marknadsr\u00e4ntorna kommer att stiga fram\u00f6ver. I viss m\u00e5n \u00e4r det en naturlig reaktion efter en l\u00e5gkonjunktur och kan ses som ett positivt tecken p\u00e5 att investerare ser ljust p\u00e5 framtiden. Men skulle inflationen ta ordentlig fart och situationen f\u00f6r Grekland och andra l\u00e4nder f\u00f6rv\u00e4rras kan r\u00e4ntona bli h\u00f6ga och konsekvenserna allvarliga.<\/p>\n Oron f\u00f6r stigande r\u00e4ntor ska dock inte \u00f6verdrivas, i synnerhet inte f\u00f6r Sverige som har en tillsynes stabil ekonomi. Svenska obligationer ger en trygghetsstatus och det \u00e4r inte orimligt att det d\u00e4rmed finns ett visst k\u00f6ptryck. \u00c4ven i ett globalt perspektiv kan svag arbetsmarknad och \u00f6verkapacitet i industrin g\u00f6ra att inflationen skulle kunna h\u00e5lla sig l\u00e5g. Den extremt l\u00e4tta penningpolitiken har inte heller lett till att penningm\u00e4ngderna \u00f6kat i n\u00e5gon orov\u00e4ckande utstr\u00e4ckning hittills.<\/p>\n Mycket tyder \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 att statsobligationer som tillg\u00e5ngsslag kommer ha svaga \u00e5r framf\u00f6r sig och l\u00e5nga r\u00e4ntefonder kan bli en relativt d\u00e5lig placering.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"