De f\u00f6rsta jordartsmetallerna uppt\u00e4cktes i Ytterby i Sverige \u00e5r 1794. D\u00e4rf\u00f6r har m\u00e5nga av dessa f\u00e5tt namn uppkallade efter Ytterby s\u00e5som yttrium, terbium, erbium and ytterbium. Ytterby blev och \u00e4r d\u00e4rmed ett v\u00e4rldsnamn i geologiska kretsar.<\/p>\n
Jordartsmetallerna \u00e4r 17 till antalet dessa metaller levde i runt tv\u00e5hundra \u00e5r ett ganska undanskymt liv i skuggan av sina ber\u00f6mda kusiner basmetallerna och \u00e4delmetallerna. Men 1987 bel\u00f6nades de tv\u00e5 forskarna Georg Bednorz och Alexander M\u00fcller, som uppt\u00e4ckte att ett keramiskt material d\u00e4r yttrium ingick kunde ge supraledande egenskaper, med Nobelpriset i fysik.<\/p>\n
Under 1990-talet vaknade intresset f\u00f6r jordartsmetaller och i b\u00f6rjan av 2000-talet sk\u00f6t priserna i h\u00f6jden, med en rusning 2009-2010 bl.a. f\u00f6r att kina inf\u00f6rde exportkvoter. De upptrissade priserna var dock \u00f6verdrivna och under 2011 sk\u00f6nk priserna kraftigt.<\/p>\n
Anledningen \u00e4r att de har unika egenskaper och \u00e4r oumb\u00e4rliga i m\u00e5nga produkter. Med jordartsmetaller kan man skapa starkare magnetism, h\u00e5rdare legeringar och l\u00e4gre motst\u00e5nd i elektriska kretsar. Kina dominerar handeln med jordartsmetaller.<\/p>\n
Med l\u00e4gre priser lyckades de kinesiska gruvorna sl\u00e5 ut den internationella konkurrensen under 1990- och 00-talet. Kina kontrollerade 2011 i praktiken mer \u00e4n 95 procent av utbudet. Omkring 2005, n\u00e4r den internationella konkurrensen var utslagen, \u00e4ndrade Kina pl\u00f6tsligt taktik och b\u00f6rjade inf\u00f6ra exportkvoter p\u00e5 jordartsmetallerna. Kvoterna str\u00f6ps sedan med 35 procent fr\u00e5n 2009 och med ytterligare 40 procent 2010.<\/p>\n
Samtidigt sk\u00e4rptes milj\u00f6kraven i Kina. M\u00e5nga mindre gruvor tvingades st\u00e4nga och inga nya tilll\u00e5ts \u00f6ppna. Det uppstod brist p\u00e5 flera r\u00e5varor och priserna har m\u00e5nga g\u00e5nger fyrfaldigats eller mer. Priset p\u00e5 dysprosium, som anv\u00e4nds bland annat i styrstavar i k\u00e4rnkraftverk och f\u00f6r datalagringsenheter, har till exempel stigit 20 g\u00e5nger fr\u00e5n 150 till 3000 dollar per kilo.<\/p>\n
Kina har en medveten strategi att f\u00f6rs\u00f6ka utveckla sin egen industri fr\u00e5n att producera r\u00e5varor till att i st\u00e4llet s\u00e4lja f\u00f6r\u00e4dlade produkter. De internationella f\u00f6retag som fick problem med f\u00f6rs\u00f6rjningen erbj\u00f6ds b\u00e4ttre priser p\u00e5 f\u00e4rdiga komponenter fr\u00e5n Kina. Ett annat alternativ f\u00f6r dem \u00e4r att flytta verksamhet till Kina.<\/p>\n
Det finns uppskattningsvis 200 projekt runt om p\u00e5 jorden d\u00e4r f\u00f6rhoppningsfulla entrepren\u00f6rer f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 ig\u00e5ng gruvdrift. Det kanske mest k\u00e4nda \u00e4r en startup i USA vid namn Molycorp.<\/p>\n
Bolaget har k\u00f6pt loss gruvan Mountain Pass Rare Earth Mine fr\u00e5n Chevron. Gruvan var l\u00e4nge den dominerande producenten av jordartsmetaller. H\u00f6gkonjukturen tycks ha varit under 1960-talet n\u00e4r efterfr\u00e5gan var stor efter europium som anv\u00e4ndes till f\u00e4rg-tv-apparater. Gruvan st\u00e4ngdes 2002 sedan ett dr\u00e4neringsr\u00f6r l\u00e4ckt ut radioaktivt vatten i \u00f6knen vilket fick myndigheterna att kr\u00e4va st\u00e4ngning.
\nI juli 2009 gjorde Molycorp\u00a0 b\u00f6rsdebut p\u00e5 14 cent per aktie. F\u00f6rsta dagen f\u00f6ll kursen 14 procent. Men sedan gick det snabbt upp\u00e5t. Aktien \u00f6kade med som mest 370 g\u00e5nger i v\u00e4rde.<\/p>\n
Molycorps st\u00f6rsta konkurrent utanf\u00f6r Kina \u00e4r det australiensiska f\u00f6retaget Lynas Corp som \u00e4ger gruvan Mount Weld i Australien och \u00e4ven en fyndighet i Malawi i \u00d6stafrika.<\/p>\n
N\u00e4r Molycorp kommer upp i produktion v\u00e4ntas de n\u00e5 20 000 ton per \u00e5r och det kan kanske dubblas till 40 000 ton. Lynas i Australien ber\u00e4knas n\u00e5 15 000 ton per \u00e5r 2015. \u00c4ven med dessa tv\u00e5 f\u00f6retag i full produktion kommer Kina att ha handeln med s\u00e4llsynta jordartsmetaller i ett stadigt grepp.<\/p>\n
Kina kontrollerar en tredjedel av v\u00e4rldens k\u00e4nda f\u00f6rekomster av s\u00e4llsynta jordartsmetaller. USA har 13 procent och Australien, Gr\u00f6nland och Kanada har ocks\u00e5 stora reserver men f\u00f6r n\u00e4rvarande ingen produktion. 2009 var Indien den n\u00e4st st\u00f6rsta producenten med en produktion p\u00e5 2 700 ton, vilket kan j\u00e4mf\u00f6ras med Kinas 120 000 ton.<\/p>\n
De s\u00e4llsynta jordartsmetallerna \u00e4r inte s\u00e5 s\u00e4llsynta. Och eftersom vi talar om s\u00e5 sm\u00e5 absoluta tal r\u00e4cker det med att en gruva kommer i g\u00e5ng s\u00e5 p\u00e5verkar det hela v\u00e4rldsmarknadspriset. Det stora problemet \u00e4r faktiskt inte att hitta metallerna utan att finna en metod att kemiskt f\u00e4lla ut dem. Det \u00e4r inte m\u00e5nga som har den kunskapen och det fordras omfattande laboratorief\u00f6rs\u00f6k vid alla nya gruvor.<\/p>\n
Malmen bryts ner till sand som bearbetas med olika syror som svavel f\u00f6r att anrika fram de s\u00e4llsynta jordartsmetallerna. Varje metall kan beh\u00f6va sin egen process och vid varje fyndighet m\u00e5ste processen finjusteras. \u00c4ven h\u00e4r har Kina en f\u00f6rdel d\u00e5 de har\u00a0 tv\u00e5 nationella laboratorier som enbart sysslar med forskning och utveckling kring detta. Den kinesiska organisationen Chinese Society of Rare Earth har 100 000 registrerade forskare. I Kinas industricenter f\u00f6r s\u00e4llsynta jordartsmetaller i Baotou i Mongoliet finns i dag 50 v\u00e4sterl\u00e4ndska f\u00f6retag verksamma.<\/p>\n
Men oavsett om det tar tid att f\u00e5 fram kunskapen i v\u00e4st s\u00e5 kommer det allt fler nya gruvor.<\/p>\n
Den totala efterfr\u00e5gan p\u00e5 s\u00e4llsynta jordartsmetaller uppgick \u00e5r 2010 till 135 000 ton. Det totala v\u00e4rdet p\u00e5 detta uppgick till 8 miljarder USD. 2015 v\u00e4ntas produktionen uppg\u00e5 till 215 000 ton.<\/p>\n
Hittills har vi talat om jordartsmetallerna som en homogen grupp. Men det finns 17 metaller inom denna grupp och efterfr\u00e5gan ser helt olika ut f\u00f6r dem.<\/p>\n
Grovt sett delas de s\u00e4llsynta jordartsmetallerna upp i tv\u00e5 undergrupper: l\u00e4tta och tunga. Det finns sex l\u00e4tta jordartsmetaller, d\u00e4ribland lantan, cerium och praseodym. Dessa anv\u00e4nds alla f\u00f6r till exempel legeringar, katalysatorer, polering och glas.<\/p>\n
Neodym och Samarium anv\u00e4nds f\u00f6r att g\u00f6ra neodymmagneter och samariumkoboltmagneter, de tv\u00e5 starkaste permanentmagneter som finns. Neodymmagneter anv\u00e4nds till exempel i h\u00e5rddiskar och andra till\u00e4mpningar d\u00e4r man beh\u00f6ver starka men sm\u00e5 magneter, men st\u00f6rre m\u00e4ngder neodym g\u00e5r \u00e5t om man vill g\u00f6ra permanentmagneter f\u00f6r elmotorer och generatorer. Sm\u00e5 vindkraftverk beh\u00f6ver till exempel anv\u00e4nda neodymmagneter i generatorn f\u00f6r att g\u00f6ra den effektiv i f\u00f6rh\u00e5llande till sin vikt.
\nEfterfr\u00e5gan \u00e4r stor och det \u00e4r framf\u00f6r allt h\u00e4r utbudet kommer att v\u00e4xa n\u00e4r Molycorp och Lynas kommer upp i full produktion. Enligt analytikerk\u00e5ren v\u00e4ntas priserna d\u00e5 falla kraftigt fr\u00e5n 2012 \u00e5rs niv\u00e5er.<\/p>\n
Den andra stora huvudgruppen \u00e4r de tio tunga jordartsmetallerna s\u00e5som yttrium, dysprosium, gadolinium, erbium och europium. Erbium \u00e4r till exempel n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att kunna bygga kostnadseffektiva f\u00f6rst\u00e4rkare till fiberoptiska system som anv\u00e4nds i all tyngre data- och telekommunikation.
\nTerbium, europium och yttrium anv\u00e4nds till tevesk\u00e4rmar (tjockteve), lysr\u00f6r och l\u00e5genergilampor. Utan dessa \u00e4mnen kan man helt enkelt inte tillverka lysr\u00f6r och l\u00e5genergilampor. Liksom f\u00f6r lantan och neodym \u00e4r v\u00e4rldsproduktionen helt koncentrerad till Kina.
\nDysprosium anv\u00e4nds till magneter och yttrium till l\u00e5genergilampor.
\nDessa \u00e4mnen kommer det att r\u00e5da fortsatt brist p\u00e5 \u00e4ven efter att Molycorp och Lynas f\u00e5tt fart p\u00e5 sin utvinning.<\/p>\n
Sverige \u00e4r ju jordartsmetallernas vagga. Men produktionen har upph\u00f6rt. Ing\u00e5ngen till Ytterby gruva \u00e4r igenmurad.<\/p>\n
Men det finns fler intressanta orter i Sverige. Cirka 1,5 mil nordost om Gr\u00e4nna, hittills mest k\u00e4nt f\u00f6r sina polkagrisar, ligger Norra K\u00e4rr. Redan 1906 gjorde Statens geologiska unders\u00f6kningar en beskrivning av fyndplatsen med de speciella bergarterna, som g\u00e5r under samlingsnamnet nefelinsyenit. En d\u00f6ptes till gr\u00e4nnait, en annan till kaxtorpit efter g\u00e5rden Kaxtorp.<\/p>\n
Under n\u00e5gra \u00e5r efter kriget f\u00f6rs\u00f6kte Boliden utvinna zirkonium, men utan st\u00f6rre ekonomisk framg\u00e5ng. P\u00e5 1970-talet gjorde man ett nytt f\u00f6rs\u00f6k med nefelinsyenit som glasr\u00e5vara, men inte heller det var lyckat. Intresset f\u00f6r Norra K\u00e4rr somnade \u00e5ter in och Boliden sl\u00e4ppte r\u00e4ttigheterna. Men med de senaste \u00e5rens prisutveckling har Norra K\u00e4rr \u00e5ter blivit intressant. F\u00f6rst p\u00e5 plats var det kanadensiska bolaget Tasman Metals som 2009 intecknade omr\u00e5det genom det svenska bolaget Tasmet AB, registrerat i Boden.<\/p>\n
Strax f\u00f6re jul 2009 b\u00f6rjade bolaget borra f\u00f6r att unders\u00f6ka f\u00f6rekomsten av s\u00e4llsynta jordartsmetaller. Det blev 26 h\u00e5l och det visade sig finnas h\u00f6ga halter av yttrium och dysprosium. I dag r\u00e4knas Norra K\u00e4rr som v\u00e4rldens fj\u00e4rde st\u00f6rsta fyndighet av tunga jordartsmetaller efter Nechalacho i norra Kanada, Kvanefjeld p\u00e5 s\u00f6dra Gr\u00f6nland och Strange Lake, ocks\u00e5 i Kanada.<\/p>\n
Ser man \u00e4ven till koncentrationen ligger Norra K\u00e4rr h\u00f6gst i klassen internationellt, vad g\u00e4ller tunga jordartsmetaller. I Norra K\u00e4rr utg\u00f6r de tunga metallerna 52 procent. N\u00e4rmast kommer projekten Strange Lake med 42 procent och Kutessay II med 46 procent i Kirgizistan.<\/p>\n
– Den f\u00f6rdel vi har \u00e4r att vi etablerar oss i ett land med befintlig infrastruktur. Det finns el, v\u00e4gar, j\u00e4rnv\u00e4g och det \u00e4r inte mer \u00e4n nio mil till hamnen i Norrk\u00f6ping, s\u00e4ger Mark Saxon, vd f\u00f6r Tasman Metals.<\/p>\n
Den totala tillg\u00e5ngen i Norra K\u00e4rr bed\u00f6ms vara minst 60,5 miljoner ton. F\u00f6rmodligen kommer Tasman Metals endast att bryta malmen och koncentrera den i Norra K\u00e4rr, men f\u00f6retaget unders\u00f6ker ocks\u00e5 m\u00f6jligheten till vidaref\u00f6r\u00e4dling. Eudialyten har f\u00f6rdelen att den l\u00f6ser upp sig t\u00e4mligen enkelt vid rumstemperatur och tillsats av svavelsyra. Sj\u00e4lva anrikningen och renframst\u00e4llningen kan g\u00f6ras i Estland d\u00e4r det redan finns en anl\u00e4ggning som \u00e4gs av Molycorp.<\/p>\n
Just nu studeras genomf\u00f6rbarheten av projekten och f\u00f6rbereds f\u00f6r tillst\u00e5nd. Arbetet med att ans\u00f6ka om en s\u00e5 kallad bearbetningskoncession har p\u00e5b\u00f6rjats. En s\u00e5dan ger ensamr\u00e4tt till fyndigheten i 25 \u00e5r. Bara underlaget f\u00f6r detta tillst\u00e5nd tar minst ett \u00e5r att ta fram d\u00e5 till exempel vattenprov fr\u00e5n alla s\u00e4songer ska samlas in och analyseras. Tidigast 2016 kan Norra K\u00e4rr vara i produktion.<\/p>\n
Om Norra K\u00e4rr ger 60 miljoner ton totalt kan man leka med tanken att 1,5 miljoner ton per \u00e5r produceras.<\/p>\n
F\u00f6rutom Norra K\u00e4rr har Tasman Metals \u00e4ven s\u00e4krat r\u00e4ttigheter i andra k\u00e4nda nordiska fyndigheter som i S\u00e4rna, Aln\u00f6n (utanf\u00f6r Sundsvall), Biggejavri i Norge och Korsn\u00e4s och Otanmaki i Finland.<\/p>\n
\u00c4ven LKAB har m\u00f6jlighet att utvinna s\u00e4llsynta jordartsmetaller fr\u00e5n sina slaggh\u00f6gar. Dessa inneh\u00e5ller h\u00f6ga halter av apatit ur vilket flera tunga jordartsmetaller kan utvinnas.<\/p>\n
Hur l\u00e4nge nedg\u00e5ngen som inleddes 2011 kommer att p\u00e5g\u00e5 \u00e4r sv\u00e5rt att avg\u00f6ra men som alltid kommer priserna att g\u00e5 upp och ner i takt med att tillg\u00e5ngen och efterfr\u00e5gan \u00e4ndras.<\/p>\n
Exempel p\u00e5 f\u00f6retag att investara i som \u00e4r relaterade till jordartsmetaller (rare earth metals):<\/p>\n