Historiskt sett har investeringar i konst inte varit b\u00e4ttre \u00e4n investeringar i aktier. Men det finns naturligtvis exempel p\u00e5 investeringar i konstverk som varit riktiga klipp. Men konstmarknaden \u00e4r extremt informationsdriven och kr\u00e4ver insiderkunskaper och en k\u00e4nsla f\u00f6r trender f\u00f6r att ha st\u00f6rst chans att bli l\u00f6nsam.
\nOftast \u00e5terspeglas konjunkturcykler i den allm\u00e4nna ekonomin \u00e4ven p\u00e5 konstmarknaden. I b\u00f6rjan p\u00e5 1990-talet f\u00f6ll priserna i allm\u00e4nhet kraftigt, p\u00e5 m\u00e5nga verk med 40% eller mer. Det skulle dr\u00f6ja till mitten av 2000-talet innan priserna \u00e5terh\u00e4mtade sig. \u00a0Under b\u00f6rjan 2000-talet ha dock konstmarknaden haft en boom. \u00a0Framf\u00f6rallt \u00f6kade f\u00f6rs\u00e4ljningen av samtidskonst och contemporary art och oms\u00e4ttningen ber\u00e4knas till 50 miljarder dollar \u00e5rligen.<\/p>\n
Det som h\u00e4nt \u00e4r att marknaden blivit global. Det kinesiska konstintresset har exploderat och dess andel \u00f6kade fr\u00e5n 5 procent av v\u00e4rldsmarknaden 2006 till 23 procent 2010.<\/p>\n
En nackdel \u00e4r att transaktionskostnaderna \u00e4r h\u00f6ga. Att s\u00e4lja ett verk kostar 5-20% av f\u00f6rs\u00e4ljningsv\u00e4rdet. \u00a0Det ger inte heller n\u00e5got kassafl\u00f6de utan snarare l\u00f6pande kostnader som f\u00f6rs\u00e4kringskostnader och m\u00f6jligen ocks\u00e5 lagringskostnader. F\u00f6rdelen \u00e4r naturligtvis att man kan njuta av konstens sk\u00f6nhet och att vissa konstverk ocks\u00e5 kan ge status och socialt erk\u00e4nnande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"