Författare: site

Vad ska man preppa för

Många vill förbereda sig för en eventuell kommande katastrof, men för att förbereda sig på bästa sätt är det viktigt att fundera över, vad är det för katastrofsituationer som man kan tänkas förbereda sig för.

Visst, kan man få nytta av sina förberedelser av helt andra anledningar än man först tänkt och även i mycket mindre dramatiska situationer. Kanske ett paracord armband kommer till användning när man behöver binda fast något på släpkärran, snarare än när man blir strandsatt i skogen, eller en break out bag kanske kommer till användning när brandlarmet går hos grannen och man blir ståeende utomhus några timmar och behöver lite mat och värme till barnen under tiden.

Här är några tänkbara scenarior på mindre eller större katastrofscenarier som skulle kunna inträffa i vårt samhälle:

 

Internetuppkopplingen bryts

Det kanske kan låta som en bagatell men faktum är att utan internetuppkoppling klarar vi oss inte så länge i vårt moderna samhälle. Informationsspridning och informationssökning utgår vanligtvis via internet, dessutom betalningar, kommunikation och mycket annat.
Det är större risk att en enskild operatör slås ut under en kortare eller längre period, så det man kan göra är att se till att ha både trådbundet abbonemang och även abboenemang från en eller flera mobila operatörer.

Elavbrott

På samma sätt används el till det mesta i vårt dagliga liv. Ett längre elavbrott drabbar belysning, kyl/frys och ibland också uppvärmningen av våra hem. Dessutom kräver den fasta internetroutern el så den fasta internetkopplingen går antagligen också ner.

För att förbereda sig på ett längre elavbrott från sin  elleverantör kan det vara en bra ide att installera egna solceller eller möjligen ett mindre vindkraftverk. Men för att få maximal nytta av den egenproducerade förnybara elen bör man också ha någon form av batteri som kan laddas upp eftersom det annars ofta behövs uppkoppling till elnätet för att transformator ska fungera.

Det kan också vara bra att se till att ha mobil, bärbar dator och eventuella batteripack laddade så att man har tillgång till mobil och dator under kortare elavbrott.

Uteblivna transporter eller stängda butiker

Om transporterna skulle stanna av skulle utbudet av matvaror och andra produkter snabbt sina i butikerna.  Även post och frakt skulle stanna av.

Här förbereder man sig lämpligen genom att ha ett lager av mat hemma så att man kan överleva under ett par veckor.  Att tänka på är se till att det även kan vara elavbrott så mest lämpligt är mat som kan ätas utan långvarig tillagning.

På längre sikt bör man odla mat själv och eventuellt föda några djur t.ex. höns, eller ha bra kontakter med närliggande matproducenter.

 

 

Övningar hos svenska försvaret

En viktig del i Försvarsmaktens verksamhet är att öva inför olika typer av situationer som kan uppstå. Försvaret genomför regelbundet stora som små övningar för att förbanden ska vara redo när det är skarpt läge.

Vissa av övningarna är små och berör bara ett begränsat antal personer. Andra övningar är stora och inkluderar många olika förband och länder. De internationella övningarna att stärka möjligheten att kunna samarbeta med andra länders militära styrkor och för att Försvarsmaktens olika förband inom armén, flygvapnet och marinen ska bli samspelade.

Därför bör man inte så fort det man ser en trupp soldater eller hör stridsflygplan börja oroa sig för att kriget är här. Kolla först upp om det är någon större planerad övning i det område du befinner dig.

Här är t.ex. några av Försvarsmaktens aktuella större övningar:

 
Utöver detta över t.ex. varje förband inom nationella skyddsstyrkorna (hemvärnet)  1-2 gånger per år och man kan också se personer klädda i militära kläder eller militära fordon vid förflyttningar till en övning eller vid samhällsinsatser som t.ex. eftersök eller krissituationer som större skogsbränder eller andra naturkatastrofer.

Rena vatten

Vi överlever inte många dagar utan vatten. Och det är viktigt att vi får tag på rent vatten utan farliga bakterier eller föroreningar. Oavsett om det handlar om en tur i naturen eller en krissituation där samhällets vattenförsörjning har blivit störd så är det viktigt att veta hur man kan få tag på rent vatten eller rena vattnet som man får tag på.

I Nordens natur är det i de flesta fall säkert att dricka vatten direkt ur de flesta bäckar och kallkällor. Källvatten är något av det renaste som finns. Bra vatten är klart, kallt och luktar inte konstigt. Grundregeln är att undvika stillastående vatten, som till exempel pölar och andra mindre vattensamlingar, och att vara särskilt uppmärksam på vattnet på platser där renar eller andra djur samlas.

I mer tätbefolkade områden, och framförallt när man reser utomlands, blir det mer problematiskt. Man ska som regel undvika att dricka okänt vatten som finns i närheten av bebyggelse, jordbruk och industrier, då det generellt innebär större risk för smitta. Havsvatten skall aldrig drickas annat än i nödfall – vattnet behöver då destilleras eller pumpas genom ett avancerat filter som avlägsnar saltet.

Vattenburna smittor kommer framförallt från avföring från människor och djur, både från tamboskap och vilda djur. Det som ställer till med allt ifrån lättare magsmärtor och diarréer till betydligt allvarligare, ibland, kroniska tillstånd, är framförallt:

Bakterier: E. coli, Salmonella, kolera och shigella (dysenteri) med flera. Vanliga jordbakterier i humus och liknande är dock ofarliga för människor.

Virus: Hepatit A, rotavirus, enterovirus, calcivirus mm.

Parasitära Protozoer (urdjur): Cryptosporidium och Giardia är två familjer av parasiter som finns över nästan hela världen. De sprids via vatten en gömda i cystor (Giardia) och oocystor (Cryptosporidium). Cystorna gör det svårt att komma åt dem med kemikalier, men det gör dem å andra sidan ganska stora och de kan därför fastna i filter.

Vet man i förväg om att man ska vistas länge i ett område där vattenkvalitén är tveksam är det viktigt att kunna rena vattnet.

Är vattnet synbart smutsigt eller grumligt bör det förfiltreras antingen genom ett kaffefilter, tygstycke eller speciellt förfilter innan det renas, oavsett metod. Är det väldigt grumligt kan det behöva sedimenteras, det vill säga stå stilla i ett kärl över natten så alla tyngre partiklar sjunker till botten. Dessa steg tar inte bort de skadliga mikroorganismerna, men gör vattnet lättare att rena i ett senare steg.

Kokning

Kokning dödar alla ovan nämnda mikroorganismer. Koka tills det bubblar kraftigt. På havsnivå räcker det med att bara koka upp dricksvattnet, det behöver alltså inte koka en viss tid. Men då kokpunkten är lägre på högre höjd behövs där något längre koktid.
+ Dödar allt. Säkert. Enkelt och tillgängligt om man har tillgång till kök. Funkar även för grumligt vatten.
− Kräver bränsle. Begränsad mängd vatten som kan renas per gång, omständligt och tidskrävande, förutom kokningen behövs även nedkylning.

UV-Ljus
Det går att rena vatten från skadliga organismer genom att låta solens UV-strålar genomlysa klart vatten i till exempel en plastfaska under 4-6 timmar. Det fungerar inte med en glasflaska då glas blockerar UV-ljus.

Vill man att det ska gå snabbare än 6 timmar finns Miniatyrljusstaven vid namn SteriPEN som oskadliggör mikroorganismer med UV-ljus när den vevas runt i en liter vatten i 90 sekunder. UV-ljuset förstör organismernas förmåga att reproducera sig vilket gör dem ofarliga. Finns i en mängd olika varianter, från små kompakta till lite större med inbyggd handvevad dynamo. Kan användas med vanliga batterier eller laddas via USB eller solceller, beroende på modell.
En laddning räcker till cirka 40 liter vatten och enligt tillverkaren är den totala livslängden cirka 8 000 liter.

+ Oskadliggör alla ovan nämnda organismer. Kompakt och lätt, billig i längden.
− Klarar bara lätt grumligt vatten. Dyr i inköp.

Filter
Vattnet filtreras genom en handdriven pump eller genom gravitationsdrivna system baserade på en kombination av kol-, keramik- och glasfiber- eller hålfilter. De vanligaste varianterna har en porstorlek ner till 0,2 micron, vilket får bakterier och protozoer att fastna i filtret, dock slinker virus förbi. Vanligast på den svenska marknaden är MSR Miniworks och Katadyn Vario som kostar mellan 1 000 och 2 000 kr. Ger 0,5-2 liter i minuten. I gravitationsbaserade system som exempelvis Platypus gravityworks rinner vattnet istället genom ett filter placerat mellan två vätskeblåsor. När man är klar med reningen och stuvar undan filtret är det viktigt att ta ur själva filterdelen som annars kan mögla och bli förstörd. Ett filter räcker till ungefär 2 000 liter innan det behöver bytas. Andra produkter som renar genom filter är Lifesaver bottle och filtersugröret Lifestraw.

+ Kan användas i relativt grumligt vatten. Får upp vatten från svåra ställen, tar till viss del även bort dålig smak och annat skräp ur vattnet.
− Är i de flesta fall inte effektiva mot virus. Relativt tunga. De flesta filter väger nära halvkilot. Dyra i inköp. Grumligt vatten kan göra att filtret täpps igen och de kräver därför ett visst underhåll. Proceduren med att pumpa allt vatten kan vara ganska omständig.

Kemisk rening
Tabletter som vanligen bestående av klor eller jod löses upp i vattnet som sen får ”vila” 10-30 minuter, beroende på vattenkvalité, temperatur och produkt. Puritabs eller Micropur är några vanliga märken. Micropur forte inne håller även silverjoner vilket ökar effektiviteten och förlänger hållbarheten på vattnet. Men silverjoner är omdiskuterade för deras miljöskadliga egenskaper. Vattenreningstabletter såldes tidigare på apoteken men hittas nu lättast i friluftsbutiker eller på vaccinationscentraler. Vanligt hushållsklorin eller Jodopax (sårtvätt) har samma effekt, doseringen beror på preparatets koncentration, men för vanligt klorin gäller 2 droppar per liter vatten, för enprocentig jod räcker cirka 3-5 droppar till en liter vatten.

+Tar i princip ingen plats, väger lite. Säkert, då metoden inte är beroende av någon mekanisk utrustning.

−Tiden. Jod och klorbaserade produkter smakar inte bra och har dåligt verkan på virus och protozoer, framförallt på Cryptosporidium. Dyrt i längden. Hälsoaspekten, i synnerhet när det gäller jod som ska undvikas av barn, gravida och av personer med sköldkörtelsjukdom.

Xinix är en svensk produkt som sticker ut då den baseras på stabiliserad klordioxid i vätskeform. Den verkar snabbare på bakterier än både klor och jod och uppges vara mer effektiv mot både virus och vissa protozoer även om behandlingstiden behöver förlängas. Påverkar inte heller smaken på vattnet lika mycket som klor och jod. Nackdelen med produkter baserade på klordioxid är att de är dyra, en liter vatten kostar 3-10 kronor att rena. Medlet har även kort hållbarhetstid: En öppnad ask håller ungefär en månad och skall helst förvaras kallt och svalt. Tabletter med klordioxid är ovanliga på den svenska marknaden, men kan ibland hittas utomlands.

Kemisk rening är kanske bäst när låg vikt är av stor betydelse. Bra att ha som nöd-eller reservsystem.