Strukturerade produkter

Sparprodukter  som innehåller två eller flera olika delar av sparande eller investeringar kallas vanligtvis för strukturerade produkter. Strukturerade produkter är således ett samlingsnamn för ett antal olika produkter, men men oftast avses olika former av indexobligationer, där den vanligaste är aktieindexobligationen.

Kortfattat kan en indexobligation sägas vara en kombination av en obligation och en option. Avkastningens storlek beror på utvecklingen av underliggande tillgångars prisutveckling. Indexobligationens nominella belopp är fast och ska återbetalas vid löptidens utgång (obligationsdelen), och genom denna konstruktion får indexobligationen en begränsad förlustrisk, under förutsättning att utgivaren av obligationen inte går i konkurs. Indexobligationer förekommer under många olika namn, såsom aktieindexobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer och valutakorgsobligationer, beroende på vilket underliggande tillgångsslag som avgör avkastningen. Avkastningen som investeraren får på återbetalningsdagen beräknas med hänsyn till utvecklingen i ett finansiellt index eller en korg av värdepapper, som kan bestå av aktier, obligationer, valutor eller andra tillgångar som handlas på någon finansiell marknad.

En annan form av strukturerade produkter är omvända konvertibler, som enklast kan beskrivas som ett mellanting mellan en ränte- och aktieplacering.

Den omvända konvertibeln är knuten till en eller flera underliggande aktier eller index och ger en hög fast ränta. Om de underliggande aktierna eller index utvecklas positivt återbetalas det placerade beloppet plus den fasta avkastningen, men vid en negativ utveckling för de underliggande aktierna återfår man antingen aktier, i stället för det investerade beloppet, eller investerat belopp minskat med aktiernas procentuella nedgång. Den höga fasta kupongen får man oavsett utvecklingen av underliggande aktier, och omvända konvertibler passar främst placerare som tror på en modest uppgång på aktiemarknaden.

Hedgefondsobligationer är mycket snarlika indexobligationer, men de är kopplade till en diversifierad fond av hedgefonder, i vilken kapitalet är garanterat, med syfte att ge stabil avkastning till låg risk. Syntetisk hedgefonds-exponering är kortfattat beskrivet en kapitalgaranterad obligation, där avkastningen är knuten till en särskild hedgefondsstrategi för att ge investeraren tillgång till en avancerad placeringsstrategi till lägre kostnader än vid direktplaceringar i hedgefonder.

Livförsäkringsobligationer (mortalitetsobligationer) bygger på att kunder som tecknat en livförsäkring ser den som för dyr och därför säljer den till en mäklare som sedan säljer den vidare till exempelvis en bank. Banken samlar ihop livförsäkringarna och värdepapperiserar dem, det vill säga omvandlar dem till en obligation, som säljs till investerare.

Det finns i huvudsak två typer av obligationer: kupongobligationer och nollkupongsobligationer, där den förstnämnda lämnar en årlig avkastning (”kupong”).
Obligationsdelen i en indexobligation består dock alltid av en så kallad nollkupongsobligation, vilket innebär att den inte ger någon löpande avkastning (ränta). I stället handlas denna obligation till ett så kallat diskonterat värde (underkurs), och placeraren får ett förutbestämt belopp på slutdagen, det vill säga obligationens nominella belopp. Avkastningen är förutbestämd och förändras inte under löptiden. Ju högre marknadsräntan är, och ju längre löptid som obligationen har, desto mindre kostar den att köpa.

När man konstruerar en indexobligation vill man gärna att räntan ska vara hög, för de pengar som ”blir över” efter att obligationen inhandlats används nämligen till att köpa in nästa byggsten i denna strukturerade produkt, nämligen optionen. Ju fler optioner som kan köpas, desto bättre avkastning kan erbjudas och desto mer attraktiv blir produkten för de potentiella placerarna.

Den andra huvudsakliga byggstenen är optionen. En option är ett värdepapper som ger innehavaren möjligheten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en viss tillgång till ett visst pris. Den tillgång som optionen avser kallas för underliggande tillgång och kan bestå av aktier, valutor, råvaror, obligationer eller olika marknadsindex, och utvecklingen på denna underliggande tillgång styr vilken avkastning indexobligationen ger.

I Sverige handlas framför allt med fyra kategorier av optioner: standardiserade optioner via Stockholmsbörsen, OTC-optioner som är en skräddarsydd lösning mellan två parter och som inte handlas på en öppen marknad, teckningsoptioner som ges ut av företag och som avser det egna bolagets aktier och till sist warranter, som ges ut av banker och större finansinstitut och som ofta har en löptid överstigande ett år.

Vid konstruktionen av indexobligationer används nästan uteslutande skräddarsydda OTC-optioner för att utgivaren ska kunna matcha löptiden för obligationen och optionen på bästa sätt. Vissa av de svenska storbankerna upphandlar dessa optioner via anbudsförfarande, medan vissa anlitar enbart sina interna avdelningar.

En viktig komponent som styr vilken avkastning en indexobligation ger är deltagandegraden, eller uppräkningsfaktorn, som utgivaren fastställer vid emissionen eftersom denna faktor anger hur stor del av avkastningen i den underliggande tillgången som placeraren får ta del av. Ju högre uppräkningsfaktorn är, desto högre blir avkastningen – under förutsättning att den underliggande tillgången utvecklas positivt.

Som vi beskrivit ovan är räntenivån och löptiden två mycket viktiga faktorer för nivån på deltagandegraden, eftersom de påverkar hur mycket kapital som kan användas till att köpa in optioner. Även den underliggande tillgångens volatilitet (svängningar) är viktiga för storleken på uppräkningsfaktorn, emedan optioner (allt annat lika) är dyrare att köpa när volatiliteten på marknaden är hög.

Nu tillhör det nästan sällsyntheterna att en indexobligation inte ges ut med reducerad kapitalgaranti, det vill säga för att åstadkomma en mer attraktiv uppräkningsfaktor ges produkten ut med en överkurs. Om överkursen är 10 procent och det nominella beloppet är 10 000 kronor betalar man sålunda 11 000 kronor för att komma i åtnjutande av en högre uppräkningsfaktor. Men vid en ogynnsam utveckling får man då tillbaka bara 10 000 kronor och förlorar det man betalat i överkurs.

En indexobligation kan mycket väl vara en förnuftig investering, men det är vikigt att du tar hänsyn till följande punkter för att göra en bra affär:
Se till att du förstår produkten. Många har komplicerade upplägg, och utgivarna kan vara dåliga på att förklara hur villkoren slår vid olika utfall. Den lägre risken i en aktieindexobligation kostar i form av lägre potentiell avkastning, vilket gör att det krävs en kraftig tillväxt för ett bra slutresultat. Välj därför gärna indexobligationer med inriktning på tillväxtmarknader. Var medveten om att en löptid på fem år är en lång tidsperiod och att det kan vara svårt att sälja produkten till ett bra pris om du vill sälja den före förfallodagen.

Om du betalar överkurs får du en större del av den eventuella uppgången på den underliggande tillgången, men i gengäld ökar din risk. Jämför uppräkningsfaktorn mellan olika aktieindexobligationer, och var medveten om de avkastningstak som kan begränsa resultatet. Studera hur slutkursen beräknas, eftersom detta förfarande ofta skiljer sig åt mellan olika obligationer. Var medveten om att kurtaget med stor sannolikhet är bara en del av den verkliga kostnaden för produkten.

Till sist är det angeläget att du funderar på hur sannolikt det är att den marknad du valt verkligen sjunker i värde under indexobligationens livslängd om denna uppgår till fem år? Bestäm dig för om denna trygghet är värd priset eller om du i själva verket låser in ditt kapital – med risken att få onödigt låg avkastning.

Aktiva och passiva inkomster och utgifter

En inkomst kan vara antingen passiv eller aktiv.  Med passiv inkomst menas inte någon som inte kräver en arbetsinsats, men en inkomst som ger återkommande inkomster efter en ursprunglig arbetsinsats, ev. med mindre återkommande arbetsinsatser, men som inte är så omfattande som storleken på inkomsten.  Med aktiv inkomst menas att man byter sin tid mot pengar. Om man slutar jobba kommer också inkomsten att upphöra.  De kräver alltså ständigt din energi.

Även utgifter kan definieras som passiva eller aktiva. Passiva utgifter är sådana som inte ger någon energi eller glädje utöver det som krävs för att överleva. Aktiva utgifter är de som ger energi och sätter lite extra guldkant på tillvaron. 

För att kunna leva ett rikt liv och och inte dräneras på energi bör man ha gott om passiva inkomster och mycket pengar att kunna lägga på aktiva utgifter.

Om man gör en balansräkning brukar man tala om tillgångar och skulder. Tillgångar är sådant man äger som skapar inkomster. Skuld är sådant man äger som skapar utgifter.  Tillgångarna kan alltså skapa passiva inkomster. Det kan vara ett hus som hyrs ut, kapital som ger ränta eller aktier som ger utdelning. Medan en skuld kan vara ett belånat hus som man bor i och som  därmed ger utgifter i form av ränta och driftskostnader.  

De flesta lever med en stressad ekonomi där en stor del av inkomsterna går åt till att betala utgifterna för skulden. Om inkomsten av någon anledning slutar att komma de löpande utgifterna att kräva mer skulder och det blir en negativ spiral.

Genom att skaffa sig kapital kan man istället få en inkomst från sin tillgång som kan öka tillgångens storlek, men även användas till att betala utgifter. Man upplever en generativ ekonomi som kan generara inkomster även om den aktiva inkomsten utifrån upphör.

Aktiekapital i aktiebolag

Funderar du på att starta aktiebolag? Utredningen om ett enklare aktiebolag har föreslagit att det lagstadgade kravet på lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag sänks till 50 000 kr. I dag ligger minimigränsen på 100 000 kr. Som ett alternativ föreslår utredningen att aktiekapitalet successivt ska kunna betalas in vid nybildning av privat aktiebolag. Syftet med förslagen är att ge fler mindre företag möjlighet att välja att bedriva sin verksamhet i aktiebolagsform. De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2010. Privata aktiebolag som bildats före ikraftträdandet har därefter möjlighet att minska aktiekapitalet till 50 000 kr. Riksdagen har nu beslutat att ändringen genomförs från 1 april 2010.

Ett alternativ för att komma runt kravet på startkapital är att köpa ett befintligt aktiebolag. Eller kanske du vill ta över ett aktivt företag med kunder och allt.

Du kan leta efter företag till salubolagsplatsen, svensk företagsförmedling, nexxt.se, swedbankff.se eller lania.se.