Tjäna pengar på fritiden

tt sätt att dryga ut lönen är att ägna sig åt sådana tidsfördriv som inte kostar pengar, utan som istället kanske kan hjälpa till att dryga ut kassan. Det kan vara att ägna sin tid åt handarbete, odling, djuruppfödning eller att tillverka något som man har nytta av eller som går att sälja. Man ska naturligtvis välja något som man är intresserad av och tycker är roligt, eftersom annars är det stor risk att man tröttnar.

Lurar du dig själv

är man t.ex. har köpt en viss aktie, någon annan form av investering eller när man köpt en ny pryl, har man en tendens att

ta till sig positiva nyheter kring aktuellt företag eller företeelse och skaka av sig de negativa.

Detta kallas konfirmeringsbias, eller mer vardagligt uttryckt önsketänkande. Vi vill så gärna att vi ska ha investerat våra tillgångar väl att vi gärna blundar för det som talar emot detta.

Fördelen med detta kan vara att det får oss att se lite ljusare på tillvaron och att vi skapar oss själva en mer positiv bild av oss själva.

Nackdelen är att vi blir sämre beslutsfattare om vi inte är medvetna om denna vinkling av verkligheten. Men genom att vara medveten om det kan vi vara mer självkritiska och gå ur en dålig affär innan det har gått för långt.

Ett annat sätt att lura sig själv på är konkrethetsbias. Det betyder att man är mer benägen att tro på något man sett själv och som man kan förstå. Något konkret.

Även detta kan ju ha sina fördelar genom att det minskar risken att man ska investera i luftslott. Men det är inte alltid tillräckligt att vi ser att en verksamhet går bra som det är lönsamt att investera i den. Många andra har antagligen sett det innan oss, och priset vi får betala kan bli för högt.

Men faktum är att man kan lura sig själv även genom att tro att det inte är något speciellt med ens egna iaktagelser eller kunskaper. Det kallas för kunskapens förbannelse. Enligt den utgår vi ofta från att alla har samma kunskaper som vi själva.

Men så är det ju inte alltid. Vi undervärderar då de kunskaper eller erfarenheter vi själva har, för vi tror att det inte är något speciellt med dem.

Så genom medvetenhet och öppenhet kan vi bli bättre investerare.

Överskuldsatta kostar samhället pengar

 Sverige finns ungefär 400000 som är överskuldsatta, enligt Kronofogdens beräkningar. Överskuldsatta personer har 35 procent lägre hälsovärden än normalbefolkningen vilket innebär samhällskostnader på 30–50 miljarder per år.

De allra flesta överskuldsatta har drabbats av en oförutsedd försämring av sin ekonomi. Det kan handla om skilsmässor, arbetslöshet, sjukdom eller att företag går i konkurs. Dock borde man räkna med att sådana saker kan inträffa och inte tillåta att man belånar sig så att man inte klarar av en tid av ändrade levnadsförhållanden.

en utredning har föreslagit att det ska bli lättare att få skuldsanering.

Enligt förslaget ska saneringsperioden förkortas från fem till tre år, skulderna behöver inte vara lika gamla som idag och bedömningen av den skuldsattes framtida ekonomiska situation ska göras över en femårsperiod istället för över en tioårsperiod. Även om

Kommunens budget- och skuldrådgivare i första hand hjälper till med att förändra en persons privatekonomiska situation.

Återigen ser man att den personliga individens ansvar för sig själv och sitt liv spelas ut. Naturligtvis är det bra att man kan få en andra chans, men när konsekvenserna av att skuldsätta sig blir mindre allvarliga, minskar också tveksamheterna kring att sätta sig i oproprtionerlig skuld, såväl för privatpersoner som för institutioner.