Återbetala CSN-lånet i tid

CSN lånet till studenter är riktigt förmånligt.  Räntan på CSN-lånet är 1 procent under 2015. Den fastställs av regeringen varje år och beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senaste tre åren.

Dock får man till skillnad från t.ex. bostadslån  inte göra avdrag för räntan vid deklaration. Det beror på att räntesatsen redan har anpassats till de avdragsregler som finns inom skattesystemet. Det innebär att man betalar in en lägre ränta från början, i stället för att i efterhand få tillbaka pengar på skatten.

Även återbetalningsvillkoren för CSN-lånet är förmånliga. Om du har låg inkomst behöver du också betala tillbaka en mindre del av lånet den perioden.   Men ett tips är att betala i tid. Påminnelseavgiften har 2015 nämligen höjts från 200 kronor till 450 kronor.  För den som är orolig att man ska glömma att betala finns möjlighet till både e-faktura och autogiro som man kan använda sig av.

 

Gamla studenter har i snitt 132 000 kronor att beta av i studieskuld hos CSN.  Det totala utlånade beloppet är 201 miljarder kronor fördelat på 1,5 miljoner låntagare med i snitt 131 754 kronor i skuld, visar CSN:s sammanställning gjord i samband med att årsbeskeden skickas ut.

Högst skuldnivå har Uppsala län och Stockholms län med 147 000 kronor per person. Den lägsta snittskulden, 111 000 kronor, har låntagarna i Jönköpings och Västernorrlands län.

Och skuldsättningen ökar eftersom lånedelen i studiemedlet höjts med cirka 1 000 kronor.

Spendera pengarna på upplevelser

När man har tjänat ihop mer pengar än man gör av med till sina nödvändiga levnadskostnader så finns det i princip fyra olika sätt att använda pengarna. Köpa prylar, Upplevelser, Spara eller skänka bort. Och de utesluter ju inte varandra. Ett talesätt lyder “Den som har flest prylar när han dör vinner”, men den som har varit med ett tag vet att det ligger inte så mycket i det där. Snarare tvärtom kanske. Att spendera pengarna på en upplevelse däremot ger ofta en mer bestående positiv känsla. Och det behöver inte vara svårt att hitta något unikt eller annorlunda att göra. På upplevelsekarta.se finns olika upplevelser utifrån geografisk indelning så att man kan hitta upplevelse där man bor, eller där man befinner sig för tillfället.

Att spara kan naturligtvis också vara bra. Men det uppfyller ju inget egensyfte. Antingen ska pengarna användas senare, eller så ärvs de eller om man nu valt att donera bort dem till välgörenhet, före eller efter sin död. För som ett annat talesätt lyder “Du får ingenting ta med dig när du dör”. Och det kan vi faktiskt vara ganska säkra på.

Dollarn stärks mot alla större valutor

Under 2014 och början av 2015 stärktes dollarn mot samtliga större valutor i världen.
Mot ett snitt av utländska valutor nådde dollarn i början av 2015 sin starkaste nivå på 11 år.

När man talar om en stark valuta menar man att man får mer av en annan valuta som har försvagats vid valutaväxling.
En vecka in på 2015 kostar en dollar nu 7.90kr jämfört med ca 6.40kr i början av 2014.

En stark valuta är negativt ur konkurrenssynpunkt för ett lands exportindustri och ett lands turistnäring. Däremot blir det billigare att importera.

På motsvarande sätt är en svag valuta positiv för exportföretag och turistnäring, men negativ för den som vill importera från andra länder med en valuta som blivit starkare.