Räntebevis ger privatpersoner tillgång till företagsobligationsmarknaden

Som privatperson är det i princip omöjligt att köpa företagsobligationer. Däremot kan man få en del av kakan av kreditmarknaden för företag genom obligationsfonder. Men genom s.k. räntebevis som t.ex. Nordea ger ut går det att uppnå samma effekt som att en obligation i ett enskilt företag.

Räntebevisen är noterade på börsen och handlas i poster om 10.000 kronor.
Förutom kreditrisken i det företag du väljer får du även en kreditrisk i banken som ger ut bevisen.
Räntebeviset ger en ränteutbetalning en gång varje kvartal. Räntan för räntebevisen är 3-månaders Stibor plus ett fast tillägg som är kopplat till respektive bevis.
Ju högre risk det anses finnas hos ett företag desto högre tillägg.
Löptiden är normalt fem år.

I april 2012 fanns räntebevis för sex olika bolag varav Stena hade högst ränta, 7,8 procent.
Med ett räntebevis vet man alltså vilket företag man lånar ut till, men nackdelen jämfört med en företagsobligationsfond är att riskspridningen blir mindre.

Räntebevisen kan vara ett intressant val för den som vill exponera sig mot enskilda bolag men undvika att köpa aktier och vill ha högre avkastning än på sparkontot.
Så länge det underliggande företaget inte går i konkurs får man tillbaka pengarna med ränta.
Räntan kunden får beräknas efter Stibor, den ränta som bankerna får betala när de lånar av varandra, plus ett räntetillägg för den risk man tar. T.ex. rederiet Stena Line  hade i april 2012 ett räntetillägg på 5,45 procentenheter, skogsbolaget Stora Enso  ett tillägg på 3,6 procentenheter och finska mobiltillverkaren Nokia gav 3,35 procent plus Stibor.

Maximera inkomsterna från företaget

Det finns mycket att tänka på vid valet av aktiebolag eller enskild firma för den som startar upp en näringsverksamhet. Läs lite om de olika bolagsformernas för och nackdelar.

Om man bara tittar på det mest ekonomiskt gynnsamma så beror det på hur mycket överskott verksamheten väntas ge.

I en enskild firma behåller du överskottet från verksamhten efter att utgifter, skatt och sociala avgifter är betalda. I ett aktiebolag däremot kan du ta ut lön och dessutom aktieutdelning.

Du får  varje år tillgodräkna dig en utdelning på  minst 2,5 ­inkomstbasbelopp, dvs 127 750 kr för inkomståret 2011, enligt en schablonregeln. Utdelningsutrymmet kan sparas och ­räknas upp med en ränta, så efter ett antal år kan det bli rejäla belopp. När ­bolaget beslutar om utdelning beskattas du som ­ägare med bara 20% kapitalskatt.

Har du dessutom höga lönesummor i aktiebolaget, cirka en halv miljon kr eller mer per år, får du tillgodräkna dig ännu högre utdelnings­utrymme.

Men för att kunna få lön och utdelning krävs naturligtvis att du har eller väntas få ett betydande överskott i verksamheten. Om du driver verksamheten som en bisyssla och bara räknar med små inkomster är den enskilda firman att föredra.

För den som inte räknar med att tjäna över brytpunkten på 395 600 kr om året finns det inga skattemässiga skäl att ha aktiebolag. Det är först när man kommer över den summan som det är fördelaktigt att ta lågbeskattad utdelning som ett komplement till löneuttaget.

Åldern är en annan faktor som spelar in. Om du är mellan 61 och 64 år och tar ut full ålderspension är det betydligt mer intressant med enskild firma med tanke på de lägre egenavgifter som personer i dessa åldrar har.

Glöm inte att ta backup

YESTERDAY

Yesterday,

The need for back-ups seemed so far away.

Now my database has gone away.

Oh I believe in yesterday.

Suddenly,

There’s not half the files there used to be,

And there’s a milestone

hanging over me

The system crashed so suddenly.

I pushed something wrong

What it was I could not say.

Now all my data’s gone

and I long for yesterday-ay-ay-ay.

Yesterday,

All those backups seemed a waste of pay.

I knew my data was all here to stay,

Now I believe in yesterday. 

stagflation

Stagflation innebär att det är lågkonjunktur med hög inflation och hög arbetslöshet.

Nu när inflationen har tagit fart och inflationsförväntningarna stiger är det också bara en tidsfråga innan arbetslösheten kommer att börja ta fart och stagflationen är ett faktum. Många högt uppsatta ekonomer spår att det kommer vara en liten nedgång nu, men sedan kommer det ta fart igen 2009. Jag tror däremot att det här kommer vara en nedgång som varar längre och blir djupare än de flesta verkar tro. Anledningen till detta är att effekterna av stagflationen, och dess bakgrund, stigande pris på olja och livsmedel, sätter igång en snöbollseffekt som påverkar det ena området efter det andra. Antagligen kommer riksbanken höja räntan i Juli 2008, vilket kommer att få högt belånade husägare att konsumera mindre och slutligen tvingas sälja sitt hus. Redan idag ser vi ett ökat utbud på marknaden, och då många fortfarande tjänar bra och är i högkonjunkturens rus finns det köpare som betalar överpriser, men så kommer det inte att vara så länge till. Det sjunkande priset kommer också medföra att folk dras med  och vill betala mindre, på samma sätt som de drogs med och ville betala mer när huspriserna steg år efter år. Vi ser redan dessa effekter i USA och baltikum och den som tror att det inte kommer drabba Sverige är ganska blåögd, vilket de flesta ekonomer mäklare och politiker verkar vara. Eller så är de medvetna, men talar emot nedgången för att fördröja dess effekt, alternativt talar i egna intressen. Stagflationen kommer också göra att många får det riktigt knapert, då många har stora lån, och inte är med i någon a-kassa. Visserligen är det oljepris vi ser nu antagligen lite av en bubbla, men på lång sikt kan oljepriset förväntas ligga högt och även råvarupriser lär stiga.