Kategori: Börsen

Ränta på ränta effekten kan bli riktigt kraftfull över tid. Därför kan det vara en bra ide att återinvestera utdelningar man får på aktier.

SIXRX är ett index som till skillnad från det vanliga börsindex mäter just avkastningen med återinvesterad utdelning och mäter således totalavkastning, kursförändring plus återinvesterad utdelning.

Årsskiftet 1995-1996 var indexnivån 100 vilket innebär att SIX RX och i slutet av år 2016 nådde det över 1000-nivån vilket innebär att det tiofaldigats på 21 år.

Det finns även ett annat index som kan vara intressant, SIX Utdelningsindex som består av 15 svenska aktier med hög direktavkastning, som startades 28 februari 2003.

Urvalet till SIX Utdelningsindex görs genom att plocka 15 av de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen baserat på högst utdelning utifrån en kombination av föreslagna och historiska utdelningar. För närvarande ligger direktavkastningen på ca 4,4 procent för dessa femton aktier  och under de senaste 10 åren har direktavkastningen i snitt varit 5,3 proecent.

Normalt hittar man ofta banker, teleoperatörer och industribolag med på SIX Utdelningsindex.

Bolagen som för näravarande ingår i Six utdelningsindex är:

ABB
Astra Zeneca
Atlas Copco
Ericsson
Ica-gruppen
MTG
Nordea
Sandvik
SEB
Skanska
Swedbank
Swedish Match
Handelsbanken
Tele 2
Telia Sonera

Om man inte vill äga aktierna själv startade aktiespararnas fondbolag, Aktieinvest i oktober 2016 en fond, Aktiespararna direktavkastning, som följer utdelningsindexet där utdelningarna återinvesteras automatiskt och som har en relativt låg fondavgift.

 

 

Ett sätt att slå index kan vara att leta efter aktier med låg värdering och hög avkastning på kapitalet.  Det kan också vara klokt att med databasen factset rensa bort bolag med ett börsvärde på mindre än en halv miljard kronor och som följs av mindre än tre analytiker för att rensa bort oprövade aktier.
Den som hamar högst får en etta, näst högst en två osv.

Så det man gör är helt enkelt att först ranka bolagen efter genomsnittet av innevarande och det senast rapporterade årets avkastning på det totala kapitalet och sedan göra motsvarande ranking utifrån värdering där p/e talet för innevarande år är måttstocken och således får bolaget med lägst p/e tal en etta, tvåan en tvåa osv.

Sedan bakar man ihop dessa listor till en så att ett bolag som hamnar på plats 4 i avkastningsklassen och plats 2 i värderingsklassen får en totalpoäng på 6.

Genom att kombinera hög avkastning med låg värdering kan man utgå ifrån att bolag som bjuder på besvikelser inte kommer att kollapsa helt, eftersom värderingen redan är relativt låg, och bolag som överraskar positivt kommer att kunna rusa när aktien omvärderas.

 

Metoden beskrivs bl.a. i Joel Greenblatts bok ”The little book that beats the market”.

Många drar sig för att handla med aktiederivat för att det upplevs som alltför komplicerat och riskfyllt.
Och visst kan det vara riskfyllt att handla med aktiederivat, men de kan också användas för att skydda en aktieportfölj mot att förlora i värde och liknande.

Aktiederivat är ett samlingsbegrepp för optioner, terminer, warranter, swappar med mera. Produkter som kan vara komplicerade för den ovana. Men man kan ta hjälp av någon professionell förvaltare som kan investera i aktiederivat eller strukturerade produkter.

Man kan också lära sig en hel del på egen hand så att man kan bedöma risken och genomföra önskade affärer.

För investeringar i derivat kräver att du som investerare har tillräckliga kunskaper om derivatets egenskaper för att kunna fatta investeringsbeslut i linje med din riskvillighet och marknadstro.

Fördelar med aktiederivat kan vara att de kan ge avkastning oavsett om aktiemarknaden stiger, faller eller är oförändrad.

Lämpar sig bra som ett riskfördelningsinstrument.

kan skapa skydd för ett innehav.

kan ge ökad avkastning med en mindre kapitalinsats än vad som krävs för att göra motsvarande affär direkt i den underliggande tillgången

ger möjlighet att realisera en vinst i en underliggande tillgång och ändå ta del av fortsatta kursstegringar

Det finns också en del saker att tänka på innan man investerar i derivat.

Vissa aktiederivat kan ställa stora krav på bevakning av prisutvecklingen.

Vissa derivat kräver att du ställer en säkerhet för att få göra en affär och värdeförändringar kan även medföra ökade krav på säkerheter under affärens löptid.

Förlustrisken kan vara obegränsad.

Den stående enkla regeln när man investerar på börsen är att köpa När det är billigt och sälja när det är dyrt. I praktiken är det dock inte så lätt.  Ett annat uttryck som används är ”let the trend be your friend” som syftar på att en uppåtgående eller nedåtgående trend ofta fortsätter under en längre period. Den tekniska analysen har en rad figurer och kännetecken för att indikera potentiell uppgång eller nedgång, men sidan bullorbear.se har gjort det lättare än så. För olika index och investeringsslag har man en pil som visar trenden i det korta perspektivet och en pil som visar trenden i det långa perspektivet.

Trendindikatorn ger varje dag en trendsignal och tanken är att signalen skall användas som en del bland flera hjälpmedel för rätt investeringsbeslut.

Men för den som vill investera med trenden kan man lämpligen se när trenden är t.ex. positiv på både kort och lång sikt och satsa på att köpa tillgångsslaget. Och det är inte svårt att se den rådande trenden. Grön signal = trend upp Röd signal = trend ner.

Målsättningen med Trendindikatorn är också att  i ett tidigt skede varna så att man kan gå ur marknaden och på så sätt kapa de värsta fallen. Man kan också under alla långsiktig nedåtgående  trend hitta perioder med korta trender av uppgång och vice verca. Den långa trenden kan sträcka sig flera månader medans den korta trenden vanligtvis sträcker sig några dagar eller veckor Just nu körs modellen på OMX 30 och S&P 500, fler index är på gång.

 

 

Datorhandel, högfrekvent handel, algoritmhandel och robothandel är olika namn för högfrekvent handel på börsen. Huvudsakligen handlar det om market making och arbitrage. En market maker utställer priser, och tjänar pengar på skillnaden mellan köp- och säljkurs. En arbitragör ­köper och säljer samma eller likartade värdepapper på två marknader och låser på så sätt in en liten prisskillnad. De två verksamheterna flyter ofta in i varandra utan tydliga gränser. För en arbitragör gäller det att vara så snabb som möjligt – ­annars kommer någon annan att ­göra affären i stället. En market ­maker måste vara lika snabb, annars blir han eller hon ­utnyttjad av arbitragören. Vinstmarginalerna är små – ofta i storleksordningen hundradels procent.

Arbitrage har alltid handlat om att snabbt flytta och behandla ­information. Fram till 1800-talet ­användes brevduvor och beridna ­kurirer. Så småningom kom ång­båten, telegrafen och telefonen. De första bärbara datorerna började ­användas för arbitrage på 1970-talets golvhandel i USA. Varje gång ny teknik har tagits i bruk har äldre, långsammare konkurrenter gått i taket och krävt förbud och reglering. Och med snabbare datorer så har antalet postitioner som kan tas ökat markant, därav namnet högfrekvenhandel.

Högfrekvenshandeln har fått skulden för att fungera som en förstärkare av  kurssvängningar och därmed skapa en mer volatil börs. Kritiker harockså hävdat att robothandlare lägger snabba orders som snabbt dras tillbaka när någon vill handla och att kurserna därmed skulle manipuleras.

Men förespråkarna hävadar att så inte alls är fallet och att man inte kan skylla de stora kurssvängningarna på robothandeln.

Det finns heller inga konkreta bevis för att robothandlarna manipulerar kurserna eller ägnar sig åt olaglig ”frontrunning”, det vill säga att man med lägger in och tar bort ordrar för att rigga en kurs som man själv vill ha.

Försvararna för robothandeln säger att den gjuter olja i maskineriet. Motståndarna säger att den kastar grus i maskineriet.

Den dyraste investeringen för en robothandlare är själva programmeringen – att skapa en egen algoritm för automatisk högfrekvenshandel som kan kosta flera miljoner kronor. Själva datorn kanske kostar  100 000 kronor och medlemskapet på börsen mindre än 50 000 kronor per år.

Robothandeln på Stockholmsbörsen började i liten skala efter att börsen 2009 installerade större och snabbare datorer i Stockholm. Samtidigt tog man bort kravet på att bara köpa och sälja hela börsposter, alltså 100-200 aktier, och tillät hur små ordrar som helst.

En annan förändring som bäddade för robothandeln var att spreaden, det vill säga skillnaden mellan köp och säljkurs sänktes till 5 öre för aktier under 100 kronor och till 10 öre för aktier över 100 kronor. Det gynnar robothandeln som blixtsnabbt kan jobba med så små prisskillnader.

Högfrekvenshandlarna har sina datorer i börsens datahall för att ha så korta sladdar som möjligt och tjäna mikrosekunder på det. 2011 var mellan Mellan 15-20 robothandlare aktiva på Stockholmsbörsen bl.a. världens största högfrekvensfirmor Getco, Spire Europe, Citadel, IMC Trading, Optiver, Knight capital, International algorithmic Trading och Flow traders finns representerade på stockholmsbörsen men även svenska aktörer som Pan capital.

Blankning innebär att man säljer en aktie eller annan vara som man inte äger. Detta kan göras genom att man lånar en aktie och säljer den vidare på börsen för att köpa tillbaka den vid en senare tidpunkt, då aktien ska återlämnas. Den som lånar ut aktien eller varan, oftast en fond eller ett finansinstitutet tar ut en avgift för detta och kan på så vis tjäna extrapengar på aktier som den ändå hade tänkt behålla. På så sätt kan de tjäna pengar på en aktie även om värdet på tillgången förblir oförändrat.

Om aktien eller varan faller i pris gör blankaren en vinst, men om den skulle ha stigit i värde när han eller hon måste köpa tillbaka den kan det medföra stora förluster.

Ett annat namn för att blanka en aktie är att ”gå kort” i aktien.

Så kallad naken blankning innebär att man säljer aktier utan att man vare sig äger eller lånar dem.

Ett annat vanligt verktyg för att fånga trender är att rita trendlinjer eller trendkanaler. En stigande trend kännetecknas av stigande stigande kurstoppar och stigande kursbottnar. En trendlinje sammanfogar kursbottnarna till en stigande linje. En trendkanal lägger till ett tak som också sammanfogar kurstopparna till en stigande linje. I en fallande trend är det på motsvarande sätt kurstopparna som man binder samman med en linje. Kursbottnarna bildar golvet för trendkanalerna i en fallande trend.

Lutningen på trenden visar benägenheten hos marknaden att justera priset och i vilken takt som marknaden tar till sig de förändrade förutsättningarna. Det gör att trendlinjer och trendlinjer och trendkanaler är bra verktyg för att hitta lägen där trenden har förutsättningar att befästas.

Generellt sätt brukar branta trender inte hålla i sig särskilt länge, utan möter bakslag. Däremot kan svagt lutande trender hålla i sig under lång tid utan större rekyler.

Grundtipset för korta affärer är at köpa när kurserna når den nedre trendlinjen och sälja i kanalens  övre intervall. Om kursen bryter ut från trendkanalen kan ett trendbrott däremot vara på gång så det gäller att vara försiktig.

Glidande medelvärden är ett klassiskt verktyg som kan användas för att fånga trender. Ett glidande medelvärde räknar dagligen ut en snittkurs över en valfri period. 20-dagars glidande medelvärde visar för varje dag snittkursen för de senaste 20 dagarna. Med glidande menas att perioden förskjuts succesivt framåt genom att en dag läggs till ochen dag tas bort från snittet varje dag. Ett glidande medelvärde slätar därmed ut kurskurvan och rensar bort bruset från kortsiktiga kursrörelser. Det gör att den underliggande kurstrenden och riktningen för en aktie tydligare framträder.

Glidande medelvärden kan räknas ut på valfri tidsperiod, men det finns några klassiska inställningar. Ett vanligt kort medelvärde är 5 dagars, som speglar snittkursen under en handelsvecka på börsen och fångar upp den kortsiktiga veckotrenden på börsen. 20-dagars är ett annat vanligt medelvärde som visar trenden månadsvis eftersom det är ungefär 20 handelsdagar på en månad. 200-dagars glidande medelvärde är ett långt medelvärde för att stämma av den långsiktiga trenden. Är kursen under 200-dagars glidande medelvärde brukar den långsiktiga trenden anses som nedåt och ovanför denna nivå är den underliggande långsiktiga trenden stigande.

Glidande medelvärde kan användas för att hänga på en trend. Så länge en aktie befinner sig över exempelvis 20-dagars glidande medelvärde och medelvärdet pekar uppåt så är månadstrenden att betraka som stigande.

Glidande medelvärde kan också användas för att identifiera trendbrott.  Ett vanligt användningssätt är att initiera positioner när ett kortare medelvärde medelvärde korsar ett längre sådant. När exempelvis 5-dagars glidande medelvärde bryter upp över 20-dagars så indikerar det ett kortsiktigt trendbrott. Glidande medelvärden är däremot svårare att använda vid perioder av trendlös handel då marknaden slår frma och tillbaka utan att välja riktning.