Gör dig av med skräpet som stjäl uppmärksamhet

För att kunna fokusera framåt behöver man ofta rensa ut det som stör och som hör till det förflutna.
Om du har alltför mycket liggande framme på skrivbordet, distraheras du lätt när du ska jobba. Om du har hemmet fullt med prylar kräver de både tid och uppmärksamhet då städning tar längre tid och fokus lätt hamnar på prylarna.

Likaså när man har renoverat känner man sig ofta färdig när det nya rummet är funktionsdugligt, men gammalt byggmaterial blir ofta liggande och förtar lite av den postiva känslan.

Och den som blir ansvarig för ett dödsbo, har ofta så mycket annat att tänka på i samband med detta att utrensning av dödsboet skjuts upp och drar ut på tiden. Det leder till att en ev. fastighetsförsäljning eller uppsägning av hyreskontrakt drar ut på tiden längre än nödvändigt.

Genom att anlita företag som kan hjälpa till med dessa tjänster, tillhandahålla behållare för byggavfall, eller tjänster som hjälper till med utrensning av hela dödsbon eller andra verksamheter kan man själv fokusera på det som är viktigt för en själv och snabbare gå vidare och på så sätt spara både tid och pengar.

Junkbusters är ett företag som dessutom källsorterar det mesta av materialet så att upp till 95% av materialet kan återvinnas vilket är bra för miljön.

Vad är en bank egentligen

 Både i vanliga skolböcker och i avancerad makroekonomisk litteratur brukar banker beskrivas som mellanhänder; De lånar ut pengar som andra satt in. Men det var väldigt väldigt länge sedan det var en korrekt beskrivning av en bank.  I själva verket skapar bankerna pengar när de beviljar nya lån. I och med det uppstår ny köpkraft. Dessa “pengar” skapas ur tomma intet.

Att detta inte är sunt har framförts både av Michael Kumhof, ekonom på Internationella Valutafonden IMF och  Adair Turner, tidigare chef för den brittiska motsvarigheten till Finansinspektionen, FSA, den svenske ekonomen Knut Wicksell (1851-1926) med flera.

Hur mycket och till vem banker på detta sätt pumpar ut nya pengar i ekonomin får stor påverkan på ekonomin. Fördelen är att det kan skapa vad vi kallar tillväxt. Nackdelen är att det blåser upp priserna på tillgångar med bubblor och krascher som följd.

Dessa samband intresserade ekonomer verksamma under det tidiga 1900-talet som Irving Fisher, Friedrich Hayek och i mer modern tid även Hyman Minsky.
De ansåg att skuldsättningsnivån i ekonomin var en av de allra viktigaste faktorerna att hålla koll på.

 

Irving Fisher tyckte till och med att privata bankers möjlighet att skapa pengar kunde leda till så stora problem att det borde förbjudas, en idé som relanserats av Michael Kumhof.

Dessa ekonomers slutsatser har visat sig vara mer relevanta än någonsin. Varför?

Till att börja med har den totala skuldsättningen, offentlig och privat, ökat dramatiskt i världen, sammanlagt motsvarar den idag 313 procent av BNP.

I den moderna ekonomin går allt mindre till satsningar på produktion t.ex. byggen av vägar eller fabriker. Merparten av  lånen används till att köpa redan existerande tillgångar som fastigheter, alltså spekulation, eller till att tidigarelägga konsumtion (Krediter).

En rad spärrar för hur mycket köpkraft som bankerna kan skapa ur tomma intet har försvunnit de senaste decennierna. Det började med att pengar kopplades loss från någon fysisk vara t.ex. guld. På senare tid har så kallade  skuggbanker accelererat utvecklingen.

Det har lett till att skulderna har fortsatt att öka. Krediter som tillväxtbränsle tycks fungera allt sämre.

Enligt en analys av Deutsche Bank har skulderna i de så kallade G7-länderna de senaste fem åren ökat med 18 000 miljarder dollar. Det har resulterat i en BNP-tillväxt på enbart  1 000 miljarder dollar. Samma mönster går att se i Asien. I Sverige har de totala skulderna stigit från 429 procent av BNP år 2007 till 490 procent 2012 enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Ändå har BNP per capita stått stilla.

Vi har ett system som inte bara kräver hög skuldsättning för att skapa ekonomiskt tillväxt, utan ständigt stigande skuldsättning.

 

Som Adair Turner konstaterar: Detta måste vara fel, det måste vara farligt.

 

Bostadsområdet avgörande för trivsel och inkomst

Bostadsområdet som man bor i är ofta avgörande för hela familjelivet.  Om man inte gör ett aktivt val av skola tilldelas barnen en plats i den geografiskt närmast belägna skolan  och det blir också i den närmaste omgivningen man hittar vänner och umgänge.

På vissa platser i Sverige har det blivit segregering då personer med gemensamt ursprung frivilligt eller i brist på alternativ bosatt sig i samma område. Om ett område börjar drabbas av skadegörelse, hög brottslighet eller om skötseln av ett område eftersätts, skapar det ofta ringar på vattnet, och leder till mer skadegörelse, nedskräpning och klotter.

Om ett nedgånget område istället rustas upp, fräshas till och t.ex. nya lekplatser eller grönområden skapas kan istället en positiv trend inledas med nya affärsetableringar, nyinflyttningar och ökad trivsel.

Centric jobbar med klottersanering och andra verksamheter för att skapa en trygg utomhusmiljö vilket motverkar ytterligare skadegörelse.

I statsbudgeten 2013 och 2014 satsades 100 miljoner kronor per år  för att stärka, stimulera och utveckla utanförskapsområden. Stödet fördelades till 15 utsatta stadsdelar i nio kommuner.

De femton stadsdelarna som ingår i satsningen var Tensta och Rinkeby i Stockholm, Ronna och Hovsjö i Södertälje, Araby i Växjö, Gamlegården i Kristianstad, Herrgården och Södra Sofielund i Malmö, Centrum-Öster i Landskrona, Hässleholmen i Borås, Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården i Göteborg samt Kronogården i Trollhättan.

Befolkningsmängden i dessa stadsdelar är  minst 4 000 personer, och med en förvärvsfrekvens som är lägre än 52 procent, och där andelen med långvarigt försörjningsstöd (socialbidrag) är högre än 4,8 procent och behörighet till gymnasieskolans nationella program är lägre än 70 procent.
I fördelningsmodellen har hänsyn tagits till hur stort mottagande av flyktingar som har skett i respektive stadsdel åren 2008-2012.

 

 

Satsa inte alla pengar på ett kort

Det finns exempel på personer som blivit rika, t.ex. genom försäljning av ett företag eller en uppfinning, men som sedan ändå har gått i personlig konkurs  efter någon annan satsning de har gjort.

Anledningen är att de har satsat allt sitt intjänade kapital, och mer därtill i den nya satsningen, som sedan kanske inte blev så lyckad som de hade hoppats på.

En tradition som har sitt ursprung i biblen har varit att ge 10 procent av det man tjänar till välgörenhet. En annan bra hållpunkt kan vara att även spara 10 procent av det man har tjänat att behålla för sig själv.

Om man på ett projekt har tjänat 1 miljon skulle man alltså kunna skänka bort 100 000kr och behålla 100 000kr som en säkerhetsbuffert och maximalt gå in med 800 000 i nya projekt.

Riskerna med nya projekt är ofta större än man tänker sig, så ytterligare en försäkring kan vara att sprida ut investeringarna på flera olika projekt. Förhoppningsvis är det något av dem som blir framgångsrikt.