Tjäna pengar på sjunkande eller stigande elpriser

Kraftiga prisökningar på el ger dyrare elräkningar. Men det går att tjäna pengar även när elpriset stiger även om man inte äger något kärnkraftverk eller vindkraftverk.  Det kan man göra via elcertifikat t.ex. via handelsbanken. Bankens nya elcertifikat med hävstångseffekt gör att du kan tjäna pengar när elpriset stiger. Eller när det sjunker om du vill spekulera i nedgång.

Detta då certifiktatet finns både som “bull” och “bear”, där “bull” stiger med elpriset medan “bear” stiger när elpriset faller. Båda certifikaten handlas på Stockholmsbörsen.


Handelsbankens elcertifikat följer förändringen på de kvartalskontrakt som handlas på den nordiska elbörsen Nordpool. När elpriset stiger kommer bankens bullcertifikat att gå upp dubbelt så mycket som den procentuella ökningen på kvartalskontrakten.

Samtidigt kommer värdet på elcertifikaten att minska i dubbelt så hög takt som kvartalskontrakten när priset på el sjunker. Under 2009 steg Handelsbankens elindex med 7,8 procent, vilket skulle ha resulterat i en avkastning på 15,6 procent för den som har köpt bullcertifikatet, och tvärtom för bearcertifikatet.


Räntebärande papper

Grundprincipen för räntemarknaden är att låntagaren (exempelvis ett företag) emmiterar (ger ut) ett skuldebrev som köps av långivaren (exempelvis en privatperson eller en institution med överskottslikviditet. Kreditmarknaden brukar i allmänhet delas upp i två separata delar. I den ena delen, penningmarknaden, klassas instrument med en relativt kort löptid (kortare än ett år). Instrument med längre löptid än ett år tillfaller kategorin obligationsmarknaden.

Svenska staten är den enskilt största aktören på både penning och obligationsmarknaden. Statens budgetunderskott har medfört att statens efterfrågan på krediter växt dramatiskt och staten är idag den största låntagaren på både penning- och obligationsmarknaden. På obligationsmarknaden mättas statens kapitalbehov av riksgälden som aggerar emittent (utgivare).

Räntorna på penningmarknaden, på dagslån och på de allra kortaste instrumenten, såsom statsskuldväxlar, sätts av riksbanken (Sveriges centralbank). Eftersom riksbanken bestämmer den reporänta (styrränta) som motsvarar bankernas upplåningskostnad från riksbanken kan centralbanken på detta sätt påverka de flesta andra räntor i systemet. Styrräntan påverkar räntorna på den korta penningmarknaden, som i sin tur tenderar att starkt påverka exempelvis de rörliga bolåneräntorna.

Vad gäller obligationsräntorna sätter marknaden dem. Riksbanken kan också påverka men bara genom indirekta åtgärder. Obligationsräntorna styr de bundna bolåneräntorna. I de flesta fall har obligationer en i förväg fastställd nominell ränta och löptid. Obligationer ges i allmänhet ut av svenska staten och av stora företag.

Det finns dock en kreditrisk förknippad med företagscertifikat, d.v.s. en risk för att det företag som gett ut certifikatet inte klarar att betala tillbaka sitt lån i framtiden. Ytterligare en risk är att en eventuell försäljning av certifikatet före löptidens slut kan ge upphov till förlust om marknadspriset för certifikatet har sjunkit sedan köpet.

George Soros

George Soros, född i Ungern 1930 som György Schwartz, flydde till England 1947. 1956 flyttade han till USA. George Soros är ekonom och valutaspekulatör och känd för sin antikommunism.

1973 startade han en en hedgefond som handlade med optioner och finansiella derivat. Han behärskade marknaden och kunde tjäna en förmögenhet när börsen gick ner på grund av sina positioner. Företag gav en avkastning på 43 procent per år. En värdeökning med 3365 procent på tio år.

George Soros är kritisk till iden om att marknaden alltid hittar sin balans. Enligt liberal marknads ekonomiska teorier kommer marknaden att vara mest effektiv om utbud och efterfrågan samt pris om marknaden fick verka fritt. Enligt George Soros är detta antagande helt fel. Marknaden består av tänkande individer som har tendens att härma varandra. På grund av detta kommer marknaden alltid att gå upp och ner.

1992 utsatte George Soros brittiska pundet för spekulation som ledde till Bank of England tvingades devalvera. George Soros lär ha tjänat 1,1 miljarder US dollar på den affären.

George Soros tjänade en hacka på att utsätta svenska kronan för spekulation. Till en början försökte riksbanken försvara kronan med en ränta på 500 %. Situationen blev ohållbar och kronan fick flytta fritt. George Soros fick som han ville kronan devalverades.

George Soros gjorde under klimatmötet i köpenhamn 10 december 2009 ett oväntat utspel och erbjöd U-länder en fond på drygt 100 miljarder dollar för att hjälpa dem att minska utsläpp.

Den svenska bankkrisen 1987-1993

När vi i slutet av 00-talet upplevde en ny bankkris var det naturligt att blicka tillbaka till den svenska bankkrisen som pågick 1987-1993. Idag står det helt klart att såväl dåvarande Gota banks som Nordeas och sparbankernas bokföring under den senare delen av 80-talet och början av 90-talet måste betraktas som rena falsarier. Trots detta har ingen ställts till ansvar. Myndigheter och politiker har t.o.m. hjälpt till att dölja bankers bokföringsbedrägerier genom att underlåta att jämföra bokföringen med det faktiska resultatet. Inte heller meddelade man riksdagen när krisbankernas obestånd inträffade.

Faktum är att dåvarande Gotabanken och Nordbanken befanns vara konkursmässiga per den 1 februari 1990. Från och med det datumet kunde dessa banker inte uppfylla den lagstadgade kapitaltäckningsgraden. Men istället för att gå i konkurs, sade man upp redan beviljade krediter och bankgarantier för 60 000 friska företag. Även för kunder som skött betalningarna klanderfritt. Detta orsakade en konkursvåg bland företag i Sverige och bankkrisen spred sig till resten av samhället.

Läs mer i boken Från bankkris till börskris av Mats Lönnerblad.

Inflation

De flesta känner säkert till att inflation handlar om stigande priser. Men alla prisökningar är inte inflation. Vissa varor stiger i pris för att de blir svårare att få tag på. Exempelvis kan oljepriset stiga i takt med att oljereserverna blir allt knappare. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation. För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka.

Att oljepriset stiger kan bero på att oljan blir en allt knappare resurs, men det kan också vara en del av en allmän prisuppgång och kan således vara en del av en inflationsprocess. Man kan alltså säga att en konsekvens av inflationen är att priset på enskilda varor och tjänster stiger. Men man kan inte titta på hur ett enskilt pris förändras för att avgöra om det är inflation eller om det är förändrade relativpriser.

Man brukar också skilja på engångshöjningar av den allmänna prisnivån och inflation. Om regeringen höjer momsen kommer priserna att stiga. Men vad händer med den allmänna prisnivån? Om det enda som inträffar är att regeringen höjer momsen kommer den allmänna prisnivån att stiga från en nivå till en annan, för att därefter ligga still. En höjning av momssatsen ger alltså upphov till en engångshöjning av den allmänna prisnivån. Men momshöjningen leder inte till att priserna fortsätter att stiga. Man brukar därför inte kalla effekterna av en sådan höjning av momsen för inflation. För att det ska vara inflation ska ökningstakten i den allmänna prisnivån förändras.

Hur uppstår inflation?

Inflation kan uppstå på flera sätt. Ett är om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar. Då stiger priserna och pengarnas värde urholkas.  De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas också av att centralbanker minskat pengarnas värde genom att trycka för stora mängder sedlar.

Ett annat sätt som inflation kan uppstå på är om folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera. Ytterligare ett sätt är om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger. Detta kan till exempel bero på att lönerna har stigit. Företagen kan då behöva höja priserna som kompensation för stigande produktionskostnader. Inflation kan också uppstå om företag och hushåll tror att allt ska bli dyrare. Anställda kräver högre löner för att kunna köpa lika mycket i framtiden. Arbetsgivarna kanske också lättare går med på att höja lönerna. De ser ju möjligheter att höja sina priser. Förväntningar om högre inflation kan alltså bli självuppfyllande.

 

Anthony Boltons investeringsfilosofi

Anthony Bolton föddes i London den 7 mars 1950. Hans far var advokat och hans mor hemmafru. Sin universitetsutbildning gjorde han på Cambridge Trinity College, där han blev ingenjör 1971. Genom vänner till familjen fick han kort därefter plats som aspirant hos Keyser Ullmann, en liten bank mitt i Londons finansiella distrikt. Där började Anthony sin karriär som assistent åt en fondchef som investerade i små och medelstora företag, ofta med fokus på uppköpskandidater.

Fonden hade tre anställda, varav en arbetade med bara teknisk analys, vilket var ovanligt på den tiden. Den tekniske analytikern Arthur Abrahams var en sympatisk brittisk gentleman, vars huvudsakliga intressen i livet var teknisk analys och att samla på viktoriansk konst. Mötet med Abrahams satte sina spår, och Anthony Bolton har trots sin inriktning som värdeinvesterare använt sig av teknisk analys under hela sin karriär. ”Framgångsrik investering är en blandning av olika strategier”, förklarar han.

Efter några år gick Anthony Bolton vidare till Schlesinger 1976, en liten okänd sydafrikansk bank specialiserad på aktiefonder. Men fler hade ögonen på Anthony, och år 1979 värvade Bill Byrnes honom till Fidelity – och nu inleds Anthony Boltons fantastiska historik.

Som ansvarig för Fidelitys Special Situations Fund mellan 1979 och 2007 levererade han under 28 år en avkastning på i medeltal nästan 20 procent per år. Det är en unik prestation, som under denna tid förvandlade en investering på 10 000 kronor till nästan 1,5 miljoner kronor. Enligt teorin om effektiva marknader ska detta helt enkelt inte vara möjligt. Dessutom nådde Bolton dessa resultat utan finansiell hävstång – ingen belåning och inga derivat.

Anthony Bolton är helt koncentrerad på investeringar i aktier och erkänner att han känner sig obekväm med att investera utifrån makroekonomisk utveckling eller faktorer som råvarupriser. Här har man som investerare ofta svårt att nå bättre insikt än någon annan, menar han.

Men om man i stället tittar på ett enskilt litet företag kommer det till slut ett tillfälle då man kan komma ut från ett möte med ledningen och säga till sig själv: ”Just nu vet förmodligen jag mer om det här företaget än någon annan.” Med andra ord, ju mindre ett företag är beroende av makrofaktorer, desto bättre är investeringen. Ett räntekänsligt företag är till exempel en sämre investering än ett företag som inte är räntekänsligt.

Låt oss titta mer i detalj på hur Anthony Bolton har lyckats leverera en sådan överavkastning under så lång tid. Hur har han gjort? Det snabba svaret lyder: Genom hårt arbete och att leta efter undervärderade och förbisedda aktier – samt genom att inte följa strömmen. Anthony Bolton delar in sina investeringar i fem huvudsakliga grupper:

1. Vändningskandidater
2. Företag med dold tillväxt
3. Bottenfiske i utvalda industrier
4. Företag med dolda värden i   balansräkningen
5. Uppköpskandidater

Vändningskandidater är den viktigaste gruppen, det vill säga företag som haft problem men som står inför en vändning. Ofta fokuserar marknaden för mycket på företagets historiska problem och mindre på att det lyckats vända utvecklingen och står inför en stark utveckling.
– Dessa typer av företag har varit mina största och bästa investeringar genom åren, berättar Anthony Bolton för mig. En bra investering i ett vändningsföretag involverar nästan alltid en ny ledning, omstruktureringar och ny finansiering.

Nästa grupp investeringar är företag med dold, missförstådd eller förbisedd tillväxt. Som exempel nämner Anthony Bolton irländska banker, som under många år var lägre värderade än övriga europeiska banker, trots Irlands starka tillväxt.

Den tredje investeringsfilosofin bygger på att man letar bland de 20 procent lägst värderade företagen i en viss bransch. I en perfekt fungerande marknad ska dessa företag ha en motiverat låg värdering på grund av olika problem med lönsamhet, tillväxt eller andra orsaker. Men ibland missar marknaden detaljer – eller gör felbedömningar. Genom att noggrant titta på varje företag kan man hitta felprissättningar.

Samma inställning gäller för den fjärde gruppen av investeringar. Fokusera på företagens balansräkningar och leta efter dolda, förbisedda eller missförstådda värden, såsom fastigheter, produktportföljer eller starka varumärken.

Slutligen, i den femte och sista gruppen, letar Anthony Bolton bland företag som kan beskrivas som uppköpskandidater, ett arv han har med sig från sitt första jobb som aspirant hos Keyser Ullmann. I branscher som står inför omstruktureringar, eller konsolidering, letar han upp de företag som har störst sannolikhet att bli uppköpta. Även strukturen i aktieägandet väger in, om företaget till exempel saknar en stark huvudägare. Premien vid ett eventuellt uppköp ger en rejäl uppvärdering i den här typen av investeringar.

Första steget efter det att Anthony Bolton har hittat intressanta företag och möjliga investeringar är att träffa ledningen.

När Anthony Bolton väl har hittat ett företag som inte är alltför -populärt och ska bedöma hur attraktivt det är att investera i utgår han vanligtvis från sex punkter:

1. Företagets affärsmodell. Den ska vara lättbegriplig samt ha något slags konkurrensöverlägsenhet och helst inte vara beroende av makrofaktorer. Anthony Bolton föredrar, liksom Warren Buffett, enkla affärsmodeller.
2. Företagsledningen. De viktigaste egenskaperna är integritet och öppenhet.
3. Den finansiella situationen. Leta efter starka kassaflöden, och undvik företag med svaga balansräkningar. När Anthony Bolton ser tillbaka på sina misstag har det nästan alltid varit investeringar i företag med svaga balansräkningar.
4. Värderingen ska vara så låg som möjligt. Genom att investera i lågt värderade företag har du automatiskt en säkerhetsmarginal.
5. Företag som kan tänkas bli uppköpta är särskilt intressanta.
6. Teknisk analys ger en fingervisning om trendbrott samt underlättar att ta förluster.

Ett ovanligt inslag i Anthony Boltons investeringsfilosofi är, som nämnts, användandet av teknisk analys. Ofta går en skarp gräns mellan värdeinvesterare, som tittar på skillnader mellan pris och värde i investeringen, och korttidshandlare som följer hur marknader trendar eller pendlar mellan överköpta och översålda lägen.

Men Anthony är inte främmande för någon investeringsfilosofi så länge den visar sig fungera. Teknisk analys är ett utmärkt verktyg för att tajma investeringar och för att få bekräftelse på att till exempel ett vändningsföretag har uppvisat ett trendbrott. Bland alla tekniska indikatorer föredrar han RSI (ett index för relativ styrka), men han är öppen: ”Hitta ett system som fungerar för dig och håll dig till det.” Dock använder han inte teknisk analys så mycket på de små och medelstora företagen i fondens portfölj utan huvudsakligen på de större bolagen.
Eftersom det ofta kan ta lång tid innan marknaden uppvärderar missförstådda och undervärderade företag är teknisk analys ett hjälpmedel för att identifiera dessa tidpunkter när det börjar ske. Det finns paralleller till Kristoffer Stensrud, som i sin investeringsfilosofi pratar om utlösande faktorer, något i företaget eller omvärlden som aktiverar en omvärdering. Det räcker inte med att man investerar i undervärderade företag – då kan man få vänta länge på en uppgång.

Vad är en vinnande mental inställning som investerare, och hur ser en framgångsrik personlighet ut? Anthony Bolton ger några enkla förslag. ”Tänk själv”, lyder det första rådet. Det är också viktigt att man tycker om – samt vågar – gå emot strömmen. För att bli riktigt bra gäller det dessutom att man känner till sina egna brister.

– Vet du om att du är en nervös typ så se helt enkelt till att du inte har för hög risk i dina investeringar. Har du för hög risk är det troligt att du agerar förhastat i oroliga tider, säger han.

Rätt temperament kan därför vara betydligt viktigare än en skarp hjärna, menar Anthony. En annan sak, som kanske kan tyckas självklar men som ofta många framgångsrika investerare nämner, är sunt förnuft. Ekot av Warren Buffett är tydligt. Men så har Anthony Bolton också blivit kallad för ”en brittisk Buffett”. Faktum är att Anthony Bolton rekommenderar blivande investerare att läsa allt om och av Warren Buffett.
Starka känslor hör inte ihop med investeringar.

– Jag är inte en speciellt känslosam person, berättar Anthony. Känslomänniskor har nog svårt för att bli skickliga investerare. Ödmjukhet, stark vilja samt en förmåga att ständigt kunna inse att man har fel är också viktiga inslag i en framgångsrik investerares personlighet. En alltför envis personlighet kan dock hindra att man ständigt omprövar sin syn på en viss investering. En professionell investerares arbete består minst lika mycket av att undvika katastrofer som att hitta vinnare. Att vara alltför cynisk kan dock vara ett hinder, man måste kunna se möjligheter. ”Träffar du rätt tre gånger av fem i den här branschen gör du rätt.”

Emellanåt kan Anthony Bolton förenkla sin syn på en investering ytterligare och helt enkelt bara ställa sig själv en mycket enkel fråga: ”Hur stor är sannolikheten för att det här företaget finns kvar om tio år och samtidigt har ett högre värde?

Anthony Bolton är en utpräglad motvallsperson (”contrarian” på engelska) – en som inte gör som alla andra. I rakt nedstigande led från John M. Keynes (”om alla gillar ett företag är det för dyrt”) via Benjamin Graham (”aktiemarknaden är mer en rösträknare än en våg”) och Warren Buffett investerar Anthony Bolton helst inte i de företag som alla andra investerar i. ”Han uttrycker det, precis som Buffett: ”Jag gillar företag som inte är populära.”

Vad anser Anthony Bolton om börsläget i dag? Trots att han är förundrad över den kraftiga nedgången och problemen i många branscher tror han ändå att det värsta ligger bakom oss och att en ny uppgångsfas har inletts.

Anthonys passion för investeringar har gjort att arbetet upptagit en stor del av hans liv, men han har också hunnit med att odla ett stort intresse för musik och nämner Benjamin Britten (1913–1976, brittisk tonsättare, dirigent och pianist) som största influens. Han tycker också mycket om att resa. Anthony Bolton lever i dag i Midhurst, West Sussex, med sin fru. Han har tre barn, två söner och en dotter. Han har i dag axlat rollen som mentor hos Fidelity och delar med sig av lärdomar och erfarenheter från ett framgångsrikt liv som fondförvaltare till en ny generation investerare.

Zombieekonomi

En zombie är enligt definitionen en individ vars sinne behärskas av en annan, eller vars viljeförmåga helt försvunnit. Ofta kanske vi tänker på zombies som några blodtörstiga sömngångare som utan att kunna styra över sig själva attackerar andra individer.

Men faktum är att banker, företag, regeringar och konsumenter i en dålig ekonomisk ställning också riskerar att bli en form av zombies, i den meningen att de förlorat förmågan att agera fritt eller att agera normalt.

Dessa ekonomiska zombies skapar tillsammans en ond cirkel som riskerar att motverka en ekonmisk återhämtning.

Många stater befinner sig i ett ekonomiskt zombieliknande tillstånd. Stora budgetunderskott begränsar regeringars möjligheter att kunna stimulera ekonomin.

Begreppet zombies användes om amerikanska banker redan 1987. De beskrevs som levande döda eftersom de hölls vid liv med hjälp av statligt stöd men utan att kunna agera normalt.  Efter en bankkris behöver bankerna bygga upp sina egna balansräkningar och har under denna process reducerade möjligheter att fungera som kreditgivare.

Många konsumenter har genom fallande tillgångspriser och en hög skuldsättningsgrad sämre möjligheter att behålla sin konsumtionsnivå. En kombination av hög bostadsbelåning och fallande huspriser riskerar många att bli stående med lån som är större än bostadens värde. De kan inte flytta utan att bli skuldsatta till en nivå högre än deras tillgångar och de kan vid en situation med stigande räntor kanske inte heller bo kvar då låneräntor och levnadskostnader riskerar att överstiga inkomsterna.

Faktum är att de flesta som sitter i förortens radhus redan är zombies.

Byt högkostnadsskyddet mot rimlighetskostnadsskydd vid sjukdom

Högkostnadsskyddet innebär att den som utnyttjar sjukvården, förutom att varje läkarbesök samt mediciner är kraftigt reducerade, jämfört med vad de egentligen kostar, att patienten betalar ett maxbelopp i patientavgifter under ett år. När patienten uppnått maxbeloppet får denna ett frikort som ger rätt till kostnadsfri vård.

Högkostnadsskyddet innebär alltså att man inte behöver betala mer än ett visst belopp i patientavgifter under ett år.

Till patientavgifter räknas både de avgifter du betalar hos landstingets mottagningar och avgifter hos de privata vårdgivare som har avtal med landstinget. Även besök hos andra landsting kan räknas in.

Om du söker vård i annat landsting ingår även dessa patientavgifter i högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet gäller i hela landet. Det betyder att du kan få stämplar i ditt högkostnadskort och att frikortet gäller i alla andra landsting. Avgifterna i andra landsting regleras av respektive landstings bestämmelser.
Högkostnadsbelopp

* Öppen sjukvård, sjukvårdande behandling och viss tandvård: 900 kronor
* Läkemedel: 1 800 kronor
* Tekniska hjälpmedel: 2 000 kronor
* Sjukresor: 1 400 kronor

Detta innebär att många snabbt kommer över dessa belopp, vilket naturligtvis blir en stor kostnad för den offentliga sektorn. Speciellt kostnaden för läkemedel blir i många fall extremt hög, då läkemedelsföretagen kan sätta i princip vilket pris de vill på en medicin.
Rimligare vore att införa ett rimlighetskostnadsskydd vid sjukdom. Det skulle t.ex. kunna vara att den offentliga sektorn betalar kostnader mellan 2000kr och 200 000kr per år. Den övre gränsen skulle kunna variera beroende på om sjukdomen kan motverkas genom en alternativ livsstil, t.ex. genom undvika rökning eller övervikt, eller genom en ändrad kosthållning. I dessa fall skulle den övre gränsen vara lägre om patienten inte genomför den önskade förändringen, alternativt att man i dessa fall betalar en viss procent av kostnaden på hela beloppet, förslagsvis 20 procent.

En medicin som skulle beröras av en sådan förändring är medicinen för personer med pku, en sjukdom som även utan medicin kan vara symptomfri med en speciell kosthållning.

Många skulle naturligtvis tycka att en sådan förändring skulle vara inhuman, men faktum är att genom att t.ex. lägga de inbesparade pengar på bistånd till andra länder skulle väldigt många människoliv istället kunna räddas eller göras drägligare. I ett annat land. Så frågan är vad som är mest humant.

Länder som är nära konkurs.

Raset på finansmarknaden 2008 och 2009 har lett till att världens länder tvingats pumpa in enorma belopp i sina respektive banker. Detta har lett till att flera länder kan få problem med finansieringen.

Risken att ett land ska ställa in sina betalningar kan mätas med hjälp av priset på CDS-kontrakt (“Credit Default Swaps”), vilket kan beskrivas som en form av kreditförsäkring.Sett till priset på CDS-instrument är det farligast att låna ut pengar till Ukraina, Argentina och Venezuela. På Även tre västländer finns på tio i topp-listan; Lettland, Island och Grekland.

“En statsbankrutt i ett utvecklat industriland är alltså ingen omöjlighet. Inte ens inom den europeiska valutaunionen”.

Lägst risk för statsbankrutt är det i Norge, Tyskland, Finland, Danmark och Holland. Risken är låg även i Sverige, som ligger på tolfte plats från slutet mellan länder som Belgien och Schweiz.

Stormakter som USA, Japan och Storbritannien kan låna pengar till mycket låg ränta från sina egna centralbanker, så kallad “kvantitativ lättnad”. Detta kommer dock inte att fungera i längden. Förr eller senare höjs räntan och de försvagade offentliga finanserna kan komma som en chock för många finansministrar.

Japan har idag industrivärldens högsta skuldkvot, där statsskulden snart är lika stor som hela BNP. Även i USA närmar sig statsskulden 100 procent av BNP.

Men varken Japan eller USA har trots detta i dagsläget några bekymmer med kreditvärdigheten. Japan har start bytesbalans och USA kan låna pengar i egen dollar – en valuta som fortfarande lockar investerare på den globala finansmarknaden. Om förtroendet för dollarn minskar och dess värde jämfört med andra valutor minskar, vilket det redan har funnits tendenser till, kan situation snabbt förvärras även för USA, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser.

Att vara fattig fast man är rik

Många i Sverige känner sig ganska fattiga. Då kanske det kan vara en tröst att veta att om man har pengar över efter att mat och boende är betalt så tillhör man den lyckligast lottade femtedelen på jorden. Endast 20% av jordens befolkning har pengar över när mat och boende är betalt.

Framöver kommer det finnas en risk att även om inkomsterna i Sverige ökar, kommer en del högavlönade att ha mycket lite kvar när mat och boende är betalda. Vi har vant oss vid att mat, el och nu också bolån är så billigt att det blir en ganska liten andel av lönen som behöver gå till detta. Många har glömt början av nittiotalet när boräntan var över 10%  och blundar för en kommande inflation som kommer höja priset på mat och el. Då kommer en stor del av en familjs inkomster att behöva gå till mat och boende. Speciellt om man har tagit lån som överstiger 70% av husets marknadsvärde. Så trots att de tjänar mycket pengar kommer de inte ha mycket över att spendera.