Portföljobligation

Portföljobligation är en ny typ av strukturerade produkter som ger investeraren en kapitalskyddad placering med exponering mot marknader och tillgångsslag utanför börsen.

Dessa instrument passar utmärkt för att diversifiera och därmed minska risken i en långsiktig investeringsportfölj. De ger också möjlighet till en positiv och attraktiv avkastning oavsett börsklimat. Fördelen med dessa Portföljobligationer är att man  kan sätta samman en hel portfölj av alternativa tillgångar som alla har gemensamt att de kan ge avkastning oberoende av börsen. Investeringarna är  kapitalskyddade och ges ut av AB Svensk Exportkredit (SEK). SEK är en av världens tio största emittenter av strukturerade produkter.

Initialt kommer det att erbjuder SEK  fyra olika portföljobligationer som ger exponering mot tillväxtvalutor, jordbruksprodukter, råvaror och ett absolutavkastande index. Investerare kan själva välja fördelning i sin portfölj.

Trendlinjer ringar in trenden

Ett annat vanligt verktyg för att fånga trender är att rita trendlinjer eller trendkanaler. En stigande trend kännetecknas av stigande stigande kurstoppar och stigande kursbottnar. En trendlinje sammanfogar kursbottnarna till en stigande linje. En trendkanal lägger till ett tak som också sammanfogar kurstopparna till en stigande linje. I en fallande trend är det på motsvarande sätt kurstopparna som man binder samman med en linje. Kursbottnarna bildar golvet för trendkanalerna i en fallande trend.

Lutningen på trenden visar benägenheten hos marknaden att justera priset och i vilken takt som marknaden tar till sig de förändrade förutsättningarna. Det gör att trendlinjer och trendlinjer och trendkanaler är bra verktyg för att hitta lägen där trenden har förutsättningar att befästas.

Generellt sätt brukar branta trender inte hålla i sig särskilt länge, utan möter bakslag. Däremot kan svagt lutande trender hålla i sig under lång tid utan större rekyler.

Grundtipset för korta affärer är at köpa när kurserna når den nedre trendlinjen och sälja i kanalens  övre intervall. Om kursen bryter ut från trendkanalen kan ett trendbrott däremot vara på gång så det gäller att vara försiktig.

Glidande medelvärde slätar ut en trend

Glidande medelvärden är ett klassiskt verktyg som kan användas för att fånga trender. Ett glidande medelvärde räknar dagligen ut en snittkurs över en valfri period. 20-dagars glidande medelvärde visar för varje dag snittkursen för de senaste 20 dagarna. Med glidande menas att perioden förskjuts succesivt framåt genom att en dag läggs till ochen dag tas bort från snittet varje dag. Ett glidande medelvärde slätar därmed ut kurskurvan och rensar bort bruset från kortsiktiga kursrörelser. Det gör att den underliggande kurstrenden och riktningen för en aktie tydligare framträder.

Glidande medelvärden kan räknas ut på valfri tidsperiod, men det finns några klassiska inställningar. Ett vanligt kort medelvärde är 5 dagars, som speglar snittkursen under en handelsvecka på börsen och fångar upp den kortsiktiga veckotrenden på börsen. 20-dagars är ett annat vanligt medelvärde som visar trenden månadsvis eftersom det är ungefär 20 handelsdagar på en månad. 200-dagars glidande medelvärde är ett långt medelvärde för att stämma av den långsiktiga trenden. Är kursen under 200-dagars glidande medelvärde brukar den långsiktiga trenden anses som nedåt och ovanför denna nivå är den underliggande långsiktiga trenden stigande.

Glidande medelvärde kan användas för att hänga på en trend. Så länge en aktie befinner sig över exempelvis 20-dagars glidande medelvärde och medelvärdet pekar uppåt så är månadstrenden att betraka som stigande.

Glidande medelvärde kan också användas för att identifiera trendbrott.  Ett vanligt användningssätt är att initiera positioner när ett kortare medelvärde medelvärde korsar ett längre sådant. När exempelvis 5-dagars glidande medelvärde bryter upp över 20-dagars så indikerar det ett kortsiktigt trendbrott. Glidande medelvärden är däremot svårare att använda vid perioder av trendlös handel då marknaden slår frma och tillbaka utan att välja riktning.

Trender

Trender är ett fenomen som innebär att aktörerna, t.ex. placerare successivt anpassar sig till ny information och nya förutsättningar under en utdragen period. T.ex. så ändras priset på en aktie eller råvara inte från 10kr till 100kr på en gång, även om den fakta som finns skulle motivera en sådan prissättning, eller vilken dramatisk händelse som än inträffat. Det krävs ofta en tids anpassning innan placerarna justerat sin syn på en aktie och en ny prisnivå har etablerat sig. Det visar sig i form av en trend där priset långsamt justeras till det nya värdet.

Trender finns i alla tidsperspektiv, från intradagstrender som fångar upp kortsiktig psykologi, till långa trender som fångar upp breda förändringar i samhället.

Trender uppstår av olika skäl. En förklaring är psykologisk och hänger ihop med mänskligt beteende. När förändringar sker är vi människor ofta sena att förstå och acceptera vidden av förändringarna. Vi är nog alla i olika grad obenägna att acceptera förändring och anpassa oss till ny information. Vi har dagens utgångsläge, t.ex. en aktuell värdering som referens och är tröga med att ändra uppfattning. Nya insikter utifrån ny information sjunker in successivt, vilket innebär att även värderingar ändras efter hand och en trend skapas.

Det kan även finnas en fundamental förklaring till varför trender skapas. Företag kan påverkas av andra trender i samhället, t.ex. efterfrågan på en viss produkt och de företag som fångar in en trend kommer att kunna följa den underliggande trenden under lång tid.

Likaså kan ett välskött företag få medvind och utvecklas väl under lång tid genom att det kan lägga pengar på forskning och utveckling, locka till sig kompetent personal etc och en positiv trend uppstår. På samma sätt kan ett företag med problem hamna i en negativ spiral, förlorar komptent personal, får problem med finansiering etc.