Månad: november 2016

Tjäna pengar på din bil

En bil är ganska kostsam att äga. Förutom värdeminskningen så är det skatt, försäkringar, reparationer och driftskostnader som ska betalas.
Om man inte använder bilen så ofta kan man komma billigare undan genom en hyrbil, eller det blir kanske t.o.m. billigare att hyra bil de gånger man behöver den. Om man har möjlighet att välja kollektivtrafiken eller cykeln i de flesta fall så kan man spara mycket pengar.

Men för den som ändå äger en bil finns det sätt att minska kostnaden eller t.o.m. tjäna pengar på bilen.

Ett sätt är att upplåta bilens yta till reklam. Du får betalt beroende på annonsör, bil, användning och geografisk placering t.ex. genom annonsbilar, så kolla upp hur mycket du kan tjäna på annonser på din bil.

Ett annat sätt är att hyra ut din bil när du inte använder den t.ex. genom ridebite. Med dagens teknik med appar och gps i smartmobilen är det lätt att markera plats och tillgängliga tider. När man hyr ut genom ridebite tecknas automatiskt en försäkring som täcker upp vid eventuella skador på bilen, så ägarens ordinarie försäkring påverkas inte.

Ett tredje sätt är även att låta andra åka med, eller att köra andra personer i sin bil t.ex. genom uber eller liknande tjänster.

Med tillgångar på över 20 000kr tillhör du den rikaste halvan av befolkningen

Cirka 500.000 kronor skulle varje människa äga, om de globala tillgångarna fördelades jämnt mellan alla vuxna i världen.

Institutet definierar tillgångar som värdet av fastigheter, sparade pengar och aktier minus skulderna.

Men i verkligheten äger världens rikaste 10 procent nästan 90 procent av tillgångarna.

Det räcker med tillgångar på över 20.000 kronor för att äga mer än halva jordens befolkning.

Den som äger tillgångar över motsvarande 660.000 kronor tillhör de rikaste 10% av befolkningen. Och den som äger mer än motsvarande cirka 6,9 miljoner kronor tillhör den rikaste procenten i världen.

Algoritmen som skapar en bästsäljare

Många har funderat över vad som skapar en bästsäljande bok och Jodie Archer och Matthew L Jockers har gått längre än så och skrivit en bok på temat; The bestseller code: Anatomy of The blockbuster novel.
Dels är det naturligtvis litterära aspekter som spelar in. Det ska vara en i sin genre bra bok med potential att nå stora läsargrupper. Men även bokmarknafsstrukturen spelar in. För förlaget är det mer lönsamt att sälja mycket av en bok än ganska mycket av flera vilket gör att ett fåtal böcker med potential marknadsförs stort. Även en psykologisk faktor spelar in. Vi vill läsa det vi känner igen och det andra läser så redan uppmärksammade titlar blir lätt mer framgångsrika.

Genom att jämföra upplägget i 500 titlar som legat på New York Times bästsäljarlista har man identifierat skillnader mellan bestseller och andra mindre framgångsrika romaner. Och bästsäljarna har likheter i sin dramatiska uppbyggnad och bästsäljarna använder en av sju återkommande intrigsukturer. Bästsäljarna har också en tematisk uppbyggnad som är påfallande stabil. De kommersiellt framgångsrika utgörs i hög grad av renodlade berättelser och har få bihsndlingar och stickspår. De är alltså mindre komplexa berättelser. Utmärkande är också deras vardagliga småtrista teman t.ex. arbete vardag och familj.

Tjäna på att studera

Kunskap väger tungt men är lätt att bära, brukar man ju säga.

I sverige så är högre utbildning vid universitet och högskolor gratis och man kan finansiera sin studietid genom studiebidrag och studielån. Dock är det inte alltid så att ubildning lönar sig ekonomiskt räknat på ett helt yrkesliv, utan det beror på vilket yrke man sedan börjar jobba inom. Om man läser diverse kurser på universitet för att man har ett intresse, utan att ha ett specifikt yrke som mål är det inte säkert att man kommer att få en så mycket högre lön senare i livet än om man inte hade studerat att det ersätter de studieåren som man inte fått någon lön.

Eftersom lägsta-lönerna i Sverige är såpass höga och löneskillnaderna mellan vissa icke-akademiska yrken och yrken som kräver högskoleexamen kan vara ganska små så är det inte alltid det lönar sig ekonomisk att studera, speciellt inte om man skaffar sig en akademisk examen sent i livet.

Men det finns ändå skäl att studera. Dels finns chansen att man får ett mer intressant och stimulerande jobb efter examen och även studietiden brukar av de flesta ses som stimulerande och med stora möjligheter att styra över sin tid.

Dessutom finns möjligheten vid många utbildningar att jobba extra eftersom arbetsbördan på t.ex. humanistiska utbildningar är ganska låg. OM man läser en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning kan man räkna med att studierna tar lite mer tid, men då finns också chansen till jobb med en högre lön efter examen.

Man kan också kombinera deltidsstudier med t.ex. eget företagande eller deltidsjobb. Studiebidraget och om man väljer att ta studielånet ger en liten garanterad inkomst varje månad och dessutom får man ofta ta del av rabatter när man är inskriven som student. Och under tiden som man studerar med studiemedel så skyddas SGI hos försäkringskassan även om man inte studerar på heltid, så det kan vara ett alternativ för den som t.ex. har varit föräldraledig och inte hittar ett nytt jobb direkt och inte vill vara inskriven vid arbetsförmedlingen för att skydda sitt SGI.