Gå ner i arbetstid eller sluta jobba helt som anställd?

Om man är sparsam och inte har några dyra räntekostnader att betala så är det inga problem att kunna spara en ganska stor andel även av en låg svensk lön och ändå ha kvar till mat, boende, resor och lite andra omkostnader.

När man sparat en tid blir det ett allt större kapital som kan ge en extrainkomst i form av inkomst av kapital genom ränta från sparkonto, avkastning från aktier eller i form av aktier eller fonder som ökar i värde.

Genom att sedan även avkastningen kan investeras och ge ytterligare avkastning (ränta på ränta) så kommer det med tiden en punkt där avkastningen kan täcka en stor del av eller hela ens fasta kostnader.

Frågan är då om man ska gå ner i arbetstid från sin anställning tidigt, eller jobba på så mycket man kan tills man kan sluta och jobba helt.

Svaret är som ni kanske anade; ”- Det beror på”.

Det gäller att fråga sig vad man vill uppnå med att gå ner i arbetstid eller sluta jobba.
Om man fortfarande har kvar ett ben i ekorrhjulet t.ex. att man har barn i skolåldern så kanske man inte alls uppnår sina mål genom att sluta att jobba helt. Man är fortfarande ganska begränsad till när och vart man kan resa t.ex. och man har föräldramöten och annat som ska skötas.

Det beror också på vad man har för anställning och hur man trivs som anställd. Vissa typer av anställningar kan vara svåra att sköta effektivt när man jobbar deltid t.ex. om en stor del av jobbet handlar om att hålla sig uppdaterad kring olika former av lagstiftning eller annat. Då kommer man ju fortfarande ägna en stor del av arbetstiden till detta och det faktiska arbetet blir onödigt lite om man t.ex. jobbar 75% istället för 100%
Eller så kommer det kännas som att man jobbar 100% bara det att man får mindre pengar på kontot.

Om du däremot har ett jobb där nedlagd tid motsvarar att ett visst jobb blir utfört, t.ex. om du jobbar med att städa så kanske det är en bra ide att gå ner i arbetstid tidigare istället för att jobba helt en längre tid och sedan sluta helt.

Risken är dock att den som jobbar deltid som anställd värderas mindre än den som jobbar heltid. Kanske blir man inte lika duktigt på sitt jobb när man inte ägnar lika mycket tid till det, eller så behöver arbetsgivaren ha två anställda på halvtid istället för en person på heltid vilket vanligtvis blir dyrare än att bara ha en anställd.

Det optimala då kan vara att jobba mindre men försöka få mer betalt för den tid man jobbar. Detta kan vara svårt att få till som anställd så kanske man istället kan jobba som egen företagare eller jobba som konsult.

Om man t.ex. jobbar som frisör så kanske man har ett visst antal återkommande kunder som ger en bra inkomst per nedlagd tid och som dessutom inte kostar något i marknadsföringskostnader. Om man då bara hyr en frisörstol en eller två dagar i veckan kan man ha kvar de lönsamma kunderna, men man behöver inte lägga tid på de mindre lönsamma kunderna som man kanske måste göra om man ska få ihop till en heltidstjänst.

Det kan också vara så att genom att spara ihop ett kapital så att man vet att man är inte tvungen att vara kvar på sin anställning kan göra det mer trivsamt att gå till jobbet eftersom man vet om någon konflikt eller jobbig situation skulle uppstå så finns alltid möjligheten att sluta.

Spara pengar på abonnemang

Löpande abonnemang där man betalar en summa varje månad blir snabbt ganska stora belopp och man kan spara pengar genom att hålla nere kostnaden för olika abonnemang.

Abonnemangen kan delas in i två kategorier. Dels abonnemang som i princip är nödvändiga för ett normalt liv, t.ex. internet/telefonabonnemang, el och försäkringar. Men även på dessa går det att spara pengar. Det första man kan göra är att jämföra olika abonnemang. Pris och vad man får. Titta efter introduktionserbjudanden för nya kunder etc. Ofta kanske man binder upp sig på en viss tid t.ex. ett år. Välj ett abonnemang som verkar bra. Skriv upp en påminnelse i din kalender om att förnya eller säga upp abonnemanget någon dryg månad innan bindningstiden löper ut. När det datumet är inne går du igen ut och jämför priserna för olika abonnemang. Ta också reda på vad priset på ditt abonnemang kommer att bli om du fortsätter med den tjänsten efter att bindningstiden gått ut. Kanske kommer det bli lite dyrare om du haft en rabatt under det första året. Fundera över om du är nöjd med tjänsten eller om du gärna testar någon annan aktör. Oavsett vilket så ringer du upp din leverantör och säger att du är nöjd med tjänsten (eller vad du inte är nöjd med) och att du gärna skulle vara kvar som kund, men att du har fått ett erbjudande från någon annan aktör som är mycket billigare. Kanske kan de då matcha det priset eller åtminstone ge dig en förlängning med ditt rabatterade pris. Fundera över om du vill acceptera erbjudandet eller om det är värt besväret att byta till en annan aktör.
Om det gäller ett mobilabbonemang så kan man ju välja en ny aktör men behålla numret, men det är ju alltid lite jobb med att man kanske får en ny pin-kod och röstbrevlåda etc.
När det gäller elavtal så är det inte alls mycket jobb med att byta leverantör, men man måste ange anläggnings-id och områdes-id till den nya aktören. Det viktiga är att man gör ett aktivt val, för annars så placeras man med ett tillsvidare pris som är avsevärt mycket högre än både det fasta och rörliga priset.
När det gäller försäkringar kan det finnas en poäng med att vara en trogen kund, speciellt om man kan visa på flera år utan några större skador, men priserna tenderas att höjas med åren för trogna kunder, så be om ett prisförslag från några andra aktörer och kontakta sedan din leverantör och fråga om det går att få en billigare premie.

Den andra typen av abonnemang är t.ex. tidningsprenumerationer, ljudböcker, streamingtjänster etc. Dessa är ofta inte nödvändiga då det finns mycket gratis material att ta del av, men om man inte har ekonomisk kris kan dessa ge mycket nöje för en ganska billig peng.

Ofta finns det flera konkurrerande aktörer t.ex. ett antal olika streamingtjänster. Ofta har de också ett billigt eller t.o.m gratis introduktionserbjudande t.ex. den första månaden. Här kan man t.ex. börja med den tjänst som verkar vara bra men, inte den som verkar vara den allra bästa. När provperioden är slut kan man låta den förfalla. Kanske vänta några veckor med att betala för nästa tjänst, då det antagligen tillkommit en del nytt som man inte har hunnit titta på på gratistjänsterna. Sedan kan man testa nästa tjänst. Efter ett tag kanske man har sin favorit som man vill betala för ett par månader t.ex. för att följa någon serie eller liknande. Men låt inte prenumerationen löpa på bara av slentrian. Speciellt inte om du betalar för flera tjänster.
Fundera över hur mycket tid du kommer ha kommande månad att titta eller läsa. Om du kommer vara mycket upptagen är det ofta lätt att pausa eller säga upp tjänsten. Och kanske du sedan får ett erbjudande med ett rabatterat pris för att börja prenumerera igen.