Ersättning från försäkring



Ersättning från försäkring

Det finns några grundläggande krav för att du ska få ersättning från en försäkring. Här är dom kraven (med skada innefattas bland annat sjukdom, olycksfall, överfall, egendomskada och fordonskada):
1. Du själv eller något du äger har råkat ut för en skada.
2. Det finns en betald försäkring vid skadetillfället som täcker skadan i fråga.
3. Du kan bevisa att skadan har inträffat. Till exempel med bilder, sjuk- eller polisjournaler.

Detta är dom grundläggande kraven för att du ska få ersättning från en försäkring, sen finns det andra krav som jag kommer att ta upp längre ner.

Allmän information

Försäkringsbelopp
Din försäkring har ett försäkringsbelopp. Nästan alla försäkringar har antingen ett fast försäkringsbelopp på till exempel 800 000 kronor eller X antal prisbasbelopp(pbb). Det är regeringen som bestämmer nivån på prisbasbeloppet varje år, och för år 2010 är prisbasbeloppsnivån 42 400. Har du en försäkring med 30 prisbasbelopp blir ditt försäkringsbelopp för år 2010 1 272 000 kronor(30×42400). Desto högre ditt försäkringsbelopp är, desto högre premie betalar du och desto mer får du i ersättning vid dom flesta typer av personskador.

Barnförsäkring
Trots namnet så gäller barnförsäkringen vanligtvis tills man är 25 eller 30 år gammal. Alla barnförsäkringar innehåller skydd för olycksfall, många innehåller också skydd för sjukdomar. Har du råkat ut för ett olycksfall eller lider av en sjukdom är chansen stor att din barnförsäkring kan ge dig ersättning. Barnförsäkringen ger ett fantastiskt bra skydd och är något som många föräldrar har tecknat för en när man var nyfödd, antingen privat eller till exempel via arbetet.

Grupp- och avtalsförsäkringar
Många gånger så är du skyddad av ett flertal försäkringar utöver dom du har privat. Detta kan till exempel vara via ett fackförbund, via arbetet, skolan eller via din idrottsförening. Skyddet som dom här försäkringarna ger är oftast sämre än dom du har tecknar privat. Du kan också förvänta dig en lägre ersättning vid dom flesta typer av personskador från dessa försäkringar.

Ersättningar
Ersättning från försäkring är till för att få dig i samma ekonomiska situation som du var i innan skadan inträffade. Dom flesta former av ersättning från försäkring är skattefria.

Vanprydnad (Till exempel ärr)
Många försäkringar ger dig ersättning för ”vanprydnad” och inte bara för vanprydande ärr. En vanprydnad kan till exempel vara att du fått amputera bort ett finger eller en missbildning i huden. En vanprydnad är alltså en utseendemässig skada.

När det kommer till vanprydnader så måste vanprydnaden uppkommit från en olycka om du ska få ersättning från din olycksfallsförsäkring. Du kan också få ersättning för ärr orsakade av en sjukdom(till exempel ärr pga. en operation), men då krävs det att du har en försäkring som täcker den sjukdomen du lider av. Dom flesta försäkringsbolag kräver att du har uppsökt läkarvård för din vanprydnad vilket inkluderar ärr. Gemensamt för alla försäkringsbolag är att du måste vänta 1-2 år efter vanprydnadens uppkomst innan du kan få ersättning. Men du skall ändå anmäla skadan till dina försäkringsbolag så fort du råkar ut för skadan!

När 1-2 år passerat så är det dags att bedömma hur mycket ersättning du har rätt till. Du ska då ta 2-3 bilder på din vanprydnad och skicka in till försäkringsbolagen. Bilderna ska vara tagna från konversationsavstånd och från olika vinklar i bra ljus.

Hur bestäms min ersättning?
Din ersättning bestäms enligt tabellen som försäkringsbolaget följer. Tabellen tar hänsyn till bland annat ålder, försäkringsbelopp, ärrets placering och ärrets omfattning.

Sveda och värk
Storleken på din ersättning för sveda och värk bestäms också enligt försäkringsbolagets tabeller. Sveda och värk kan utbetalas för fysiskt och psykiskt lidande under den akuta sjukdomstiden efter skadan. Detta innefattar också lidande på grund av vård och behandlingar. Ersättningen bestäms bland annat på typ av skada, vårdform och smärtgrad vid behandling.

Medicinsk invaliditet
Med medicinsk invaliditet menas ett tillstånd med bestående nedsättning av kroppsfunktionen. Din nedsatta kroppsfunktion måste vara stationär, dvs. inga temporära sjukdomar klassas som medicinsk invaliditet. Medicinsk invaliditet kan vara orsakat av till exempel ett olycksfall, överfall eller en sjukdom. Du måste ha uppsökt läkarvård för din skada för att bli klassad som medicinskt invalid. Försäkringsbolagen vill oftast att man väntar i minst 1 år efter diagnos, skadetillfället eller senaste operation/rehabiliteringstillfälle innan man fastställer en definitiv invaliditetsgrad.

Medicinsk invaliditet betyder inte att det måste vara en konstaterad sjukdom, det kan till exempel vara att du konstant har värk eller andra besvär utan en klar diagnos. Värt att nämna är att man kan få ersättning för medicinsk invaliditet för både fysiska och psykiska sjukdomar.

Hur bestäms min invaliditetsgrad?
Det görs alltid en individuell bedömning av din invaliditetsgrad av försäkringsbolaget. Det är nästan alltid försäkringsbolagens medicinska rådgivare som bedömmer din invaliditetsgrad. Bedömningen görs baserat på informationen du givit försäkringsbolaget, dina sjukjournaler och ibland ett invaliditetsintyg.
De flesta försäkringsbolagen följer ett standardiserat tabellverk.


Hur bestäms min ersättning?
Bedöms din invaliditetsgrad till 10% så får du 10% av försäkringsbeloppet om det inte finns något undantag i dina försäkringsvillkor. Har du ett försäkringsbelopp på 800 000 kronor, så skulle du i detta fallet få 80 000 kronor i ersättning (skattefritt), oftast utbetalt som ett engångsbelopp.

Kostnader
Många försäkringar ger dig ersättning för faktiska kostnader på grund av din skada. Detta kan till exempel vara sjukvårdskostnader, medicinkostnader, rehabiliteringskostnader, förstörd egendom i form av kläder och utrustning. Man bör alltid spara kvitton då försäkringsbolagen vill att du bevisar dina kostnader. Vid mindre summor så behöver du ibland inte bevisa kostnaderna alls och ibland så går det bra med ett kontoutdrag.

När det kommer till ersättning för förstörd egendom så betalar oftast försäkringsbolagen ut aktuellt marknadspris. Detta innebär att du i många fall inte får ut lika mycket i ersättning som du själv betalat på grund av värdeminskning. Inga försäkringar tar hänsyn till affektionsvärde.

Inkomstförlust
Vid skada så kan du få ersättning för förlorad arbetsinkomst om du har rätt försäkring, till exempel en sjukförsäkring om du på grund av skadan inte kan arbeta. Kolla upp vilka försäkringar du täcks av, både privata, grupp och avtalsförsäkringar. Har någon annan orsakat dig skada så att du förlorat arbetsinkomst bör du kolla igenom skadeståndslagen, länk finns längst ned.

Trafikskada
Enligt svensk lag så är det obligatoriskt med trafikförsäkring. I trafikförsäkringen ingår det en ansvarsförsäkring som kan betala skadeståndskostnader som riktas mot dig om du orsakat någon annan skada. Enligt skadeståndslagen så är personen som orsakar en annan person skada skyldig att betala skadestånd.

Om du har orsakat en annan person skada i trafiken och skadan anmäls så kommer ditt försäkringsbolag att driva en utredning om den du skadat har rätt till skadestånd. Det kan bli på tal om skadestånd för lyte och men(t.ex. ärr, medicinsk invaliditet), kostnader, sveda och värk, egendomskador med mera. Bedöms du skadeståndsskyldig och ansvarsmomentet gäller så står ditt försäkringsbolag för skadeståndskostnaderna.

Om du själv blir skadad i trafiken så har du samma rättigheter till ersättning som beskrivet ovan. Skadan ska då anmälas till försäkringsbolaget som tillhandahåller trafikförsäkringen till den person som orsakade skadan. Ombudskostnader kan också ersättas.
Vid trafikskador så är det trafikskadenämndens egna tabeller som gäller och inte försäkringsbolagens. Deras tabeller finner du här: http://www.trafikskadenamnden.se/Ersattningstabeller/

Preskriptionstiden
Preskriptionstiden kan vara svår att tolka. Nya försäkringsavtalslagen säger följande:

Preskription av rätt till försäkringsersättning
4 § Den som vill göra anspråk på försäkringsersättning måste väcka talan mot försäkringsbolaget inom tre år efter att ha fått kännedom om att anspråket kunde göras gällande och i varje fall inom tio år från det att anspråket tidigast kunde göras gällande. Annars går rätten till ersättning förlorad. Om anspråk har framställts till försäkringsbolaget inom denna tid, är fristen enligt första meningen alltid minst sex månader från det att bolaget har förklarat att det har tagit slutlig ställning till anspråket.

För att förenkla detta kan man säga: Du bör alltid anmäla en skada inom 3 år från skade- eller diagnostillfället. Men under vissa omständigheter så har du 10 år på dig. Det är inte ovanligt att försäkringsbolagen tolkar denna lag på sitt egna sätt. Godta aldrig misstolkningar!

Vanliga frågor

Kan jag få ersättning från flera försäkringar för samma skada?
Det beror på skadan. Du kan bara få ersättning för faktiska kostnader från 1 försäkring. Men enligt svensk lag så svarar varje försäkring för sig själv oavsett om det är samma skada. Det betyder att du kan få ersättning från flera försäkringar för till exempel sveda och värk, medicinsk invaliditet och vanprydnad(ärr).

Hur lång tid tar det innan jag får ett beslut om ersättning?
Det beror på omfattningen av din skada. Rör det sig om kvarstående besvär som medicinsk invaliditet så kan du räkna med att det tar mellan 2-5 månader. Andra typer av skador regleras oftast på 1-2 månader. När ett beslut tagits så kommer försäkringsbolaget utbetala din ersättning snarast om inget annat bestämts.

Jag är missnöjd med försäkringsbolagets beslut. Vad gör jag?
1. Kontakta din handläggare på försäkringsbolaget och motivera varför du är missnöjd med beslutet. Försök reda ut eventuella missförstånd.
2. Är du fortfarande missnöjd så vänd dig till försäkringsbolagets kundombudsman. Dom kan göra en ny prövning som ska vara helt neutral.
3. Är du inte nöjd med kundombudsmannens beslut så kan du vända dig till allmänna reklamationsnämnden och få ärendet prövat.
4. Du kan också vända dig till allmän domstol. Detta kan bli aktuellt vid mycket allvarliga skador.

Flyg billigt genom att boka delsträckorna separat

Ryanair och Wizz Air är två välkända lågprisflygbolag. Gemensamt för dessa ultralågprisflygbolag är att det går att göra riktiga biljettfynd eftersom grundpriset ofta är mycket lågt. Dock kan man bara boka så kallade point-to-point- resor. D.v.s enbart nonstopresor – ej sådana som innehåller byten och anslutningsflyg.

Däremot kan du kombinera separata enkelbiljetter och på så sätt hitta billiga resor till andra resmål som du inte hittar direkt på dessa flygbolags sidor.

Du kan hitta attraktiva resekombinationer för Ryanair på en icke-sanktionerad sajt, ryanairconnections.com. Vem som ligger bakom sajten är dock oklart. Inga kontaktuppgifter finns publicerade. Men genom att ange avreseflygplats och slutdestination skapar verktyget ruttförslag med byten. Hittar du något som passar dig tidsmässigt så går du in på Ryanairs officiella sajt och kollar priserna. Har du tur kan du boka den föreslagna rutten till ett riktigt fyndpris.

På sajten flightconnections.com går det också att söka efter olika resekombinationer och bolag. Gratisversionen är lite svårnavigerad, men med en smula tålamod kan man få fram lämpliga tidtabellsförslag. 

En nackdel med att boka de olika rutterna var för sig är att om du reser på en ”vanlig” biljett och drabbas av förseningar eller missade anslutningar är det flygbolagets ansvar att se till att du kommer fram till slutdestinationen. Reser du på flera separata biljetter och missar en anslutning är det upp till dig att lösa problemet.

Men du kan med en bra reseförsäkring få ersättning så att du kan köpa en ny biljett och ta dig vidare till din slutdestination. Det gäller dock att granska det finstilta då villkoren kan skilja sig ganska mycket mellan olika reseförsäkringar.

Gå ner i arbetstid eller sluta jobba helt som anställd?

Om man är sparsam och inte har några dyra räntekostnader att betala så är det inga problem att kunna spara en ganska stor andel även av en låg svensk lön och ändå ha kvar till mat, boende, resor och lite andra omkostnader.

När man sparat en tid blir det ett allt större kapital som kan ge en extrainkomst i form av inkomst av kapital genom ränta från sparkonto, avkastning från aktier eller i form av aktier eller fonder som ökar i värde.

Genom att sedan även avkastningen kan investeras och ge ytterligare avkastning (ränta på ränta) så kommer det med tiden en punkt där avkastningen kan täcka en stor del av eller hela ens fasta kostnader.

Frågan är då om man ska gå ner i arbetstid från sin anställning tidigt, eller jobba på så mycket man kan tills man kan sluta och jobba helt.

Svaret är som ni kanske anade; ”- Det beror på”.

Det gäller att fråga sig vad man vill uppnå med att gå ner i arbetstid eller sluta jobba.
Om man fortfarande har kvar ett ben i ekorrhjulet t.ex. att man har barn i skolåldern så kanske man inte alls uppnår sina mål genom att sluta att jobba helt. Man är fortfarande ganska begränsad till när och vart man kan resa t.ex. och man har föräldramöten och annat som ska skötas.

Det beror också på vad man har för anställning och hur man trivs som anställd. Vissa typer av anställningar kan vara svåra att sköta effektivt när man jobbar deltid t.ex. om en stor del av jobbet handlar om att hålla sig uppdaterad kring olika former av lagstiftning eller annat. Då kommer man ju fortfarande ägna en stor del av arbetstiden till detta och det faktiska arbetet blir onödigt lite om man t.ex. jobbar 75% istället för 100%
Eller så kommer det kännas som att man jobbar 100% bara det att man får mindre pengar på kontot.

Om du däremot har ett jobb där nedlagd tid motsvarar att ett visst jobb blir utfört, t.ex. om du jobbar med att städa så kanske det är en bra ide att gå ner i arbetstid tidigare istället för att jobba helt en längre tid och sedan sluta helt.

Risken är dock att den som jobbar deltid som anställd värderas mindre än den som jobbar heltid. Kanske blir man inte lika duktigt på sitt jobb när man inte ägnar lika mycket tid till det, eller så behöver arbetsgivaren ha två anställda på halvtid istället för en person på heltid vilket vanligtvis blir dyrare än att bara ha en anställd.

Det optimala då kan vara att jobba mindre men försöka få mer betalt för den tid man jobbar. Detta kan vara svårt att få till som anställd så kanske man istället kan jobba som egen företagare eller jobba som konsult.

Om man t.ex. jobbar som frisör så kanske man har ett visst antal återkommande kunder som ger en bra inkomst per nedlagd tid och som dessutom inte kostar något i marknadsföringskostnader. Om man då bara hyr en frisörstol en eller två dagar i veckan kan man ha kvar de lönsamma kunderna, men man behöver inte lägga tid på de mindre lönsamma kunderna som man kanske måste göra om man ska få ihop till en heltidstjänst.

Det kan också vara så att genom att spara ihop ett kapital så att man vet att man är inte tvungen att vara kvar på sin anställning kan göra det mer trivsamt att gå till jobbet eftersom man vet om någon konflikt eller jobbig situation skulle uppstå så finns alltid möjligheten att sluta.

Spara pengar på abonnemang

Löpande abonnemang där man betalar en summa varje månad blir snabbt ganska stora belopp och man kan spara pengar genom att hålla nere kostnaden för olika abonnemang.

Abonnemangen kan delas in i två kategorier. Dels abonnemang som i princip är nödvändiga för ett normalt liv, t.ex. internet/telefonabonnemang, el och försäkringar. Men även på dessa går det att spara pengar. Det första man kan göra är att jämföra olika abonnemang. Pris och vad man får. Titta efter introduktionserbjudanden för nya kunder etc. Ofta kanske man binder upp sig på en viss tid t.ex. ett år. Välj ett abonnemang som verkar bra. Skriv upp en påminnelse i din kalender om att förnya eller säga upp abonnemanget någon dryg månad innan bindningstiden löper ut. När det datumet är inne går du igen ut och jämför priserna för olika abonnemang. Ta också reda på vad priset på ditt abonnemang kommer att bli om du fortsätter med den tjänsten efter att bindningstiden gått ut. Kanske kommer det bli lite dyrare om du haft en rabatt under det första året. Fundera över om du är nöjd med tjänsten eller om du gärna testar någon annan aktör. Oavsett vilket så ringer du upp din leverantör och säger att du är nöjd med tjänsten (eller vad du inte är nöjd med) och att du gärna skulle vara kvar som kund, men att du har fått ett erbjudande från någon annan aktör som är mycket billigare. Kanske kan de då matcha det priset eller åtminstone ge dig en förlängning med ditt rabatterade pris. Fundera över om du vill acceptera erbjudandet eller om det är värt besväret att byta till en annan aktör.
Om det gäller ett mobilabbonemang så kan man ju välja en ny aktör men behålla numret, men det är ju alltid lite jobb med att man kanske får en ny pin-kod och röstbrevlåda etc.
När det gäller elavtal så är det inte alls mycket jobb med att byta leverantör, men man måste ange anläggnings-id och områdes-id till den nya aktören. Det viktiga är att man gör ett aktivt val, för annars så placeras man med ett tillsvidare pris som är avsevärt mycket högre än både det fasta och rörliga priset.
När det gäller försäkringar kan det finnas en poäng med att vara en trogen kund, speciellt om man kan visa på flera år utan några större skador, men priserna tenderas att höjas med åren för trogna kunder, så be om ett prisförslag från några andra aktörer och kontakta sedan din leverantör och fråga om det går att få en billigare premie.

Den andra typen av abonnemang är t.ex. tidningsprenumerationer, ljudböcker, streamingtjänster etc. Dessa är ofta inte nödvändiga då det finns mycket gratis material att ta del av, men om man inte har ekonomisk kris kan dessa ge mycket nöje för en ganska billig peng.

Ofta finns det flera konkurrerande aktörer t.ex. ett antal olika streamingtjänster. Ofta har de också ett billigt eller t.o.m gratis introduktionserbjudande t.ex. den första månaden. Här kan man t.ex. börja med den tjänst som verkar vara bra men, inte den som verkar vara den allra bästa. När provperioden är slut kan man låta den förfalla. Kanske vänta några veckor med att betala för nästa tjänst, då det antagligen tillkommit en del nytt som man inte har hunnit titta på på gratistjänsterna. Sedan kan man testa nästa tjänst. Efter ett tag kanske man har sin favorit som man vill betala för ett par månader t.ex. för att följa någon serie eller liknande. Men låt inte prenumerationen löpa på bara av slentrian. Speciellt inte om du betalar för flera tjänster.
Fundera över hur mycket tid du kommer ha kommande månad att titta eller läsa. Om du kommer vara mycket upptagen är det ofta lätt att pausa eller säga upp tjänsten. Och kanske du sedan får ett erbjudande med ett rabatterat pris för att börja prenumerera igen.

Spara pengar på spolarvätska

Spolarvätska är vanligtvis inte den största utgiften för en bilägare, men om man åker mycket bil går det att spara in en del på kostnaden för spolarvätska.

Dels naturligtvis genom att använda spolarvätska sparsamt och bara vid behov. Genom att tvätta av rutorna med tvättsvamp vid macken när man tankar kan man minska behovet.

Men det går också att spara in på den spolarvätska man använder. Genom att köpa koncentrerad spolarvätska och blanda efter behov och temperatur kan man spara in en hel del. Genom att köpa koncentrerad spolarvätska i storpack på någon lågprishandel som biltema, jula eller Ö&B kan man komma undan med 1/3 av priset mot vad en dunk färdigblandad spolarvätska kostar på macken.

På sommaren behövs inget frostskydd (alkohol) alls i spolarvätskan vilket gör att den då blir mycket billig.

Det går faktiskt att komma ner ännu mer i pris än att köpa koncentrerad spolarvätska och det är att blanda sin egen spolarvätska.

På sommaren behöver man bara blanda ett par liter vatten med några droppar diskmedel eller bilschampo och så är det klart. På vintern behöver man tillsätta en del alkohol t.ex. t-sprit per 9 delar vatten (mer om man det är mycket kallt) för att spolarvätskan inte ska frysa.

Med egengjord spolarvätska kan du komma ner i halva priset jämfört med om du köper färdig spolarvätska.

Läs mer om hur du gör din egen spolarvätska.

Tjäna på att tjäna över gränsen för inkomstskatt vid sommarjobb eller helgarbete

Den som tjänar under 22 208kr under ett år (2023) t.ex. en student som sommarjobbar eller jobbar extra på helgerna behöver inte deklarera eller betala någon skatt på inkomsten.

Därför är det många som tänker att det kan vara en bra ide att jobba så lite att man hamnar strax under gränsen för inkomstskatt t.ex. vid sommarjobb.

Men faktum är att om man tjänar mer än gränsen för inkomstskatt under ett år så tjänar man in pension för hela den intjänade summan. Men man betalar bara skatt på den del av lönen som överstiger gränsen för inkomstskatt.

Så den 16-åring som sommarjobbar och får ihop en årsinkomst på 22 208 kronor tjänar samtidigt automatiskt ihop en inkomstpension och premiepension på 660 kronor per år från pensionsåldern och livet ut.

Den som sommarjobbar och får en inkomst under året på minst 22 208 kronor före skatt får också en pensionsrätt. Det är den årliga deklarerade inkomsten som ligger till grund för hur mycket som tjänas in till den allmänna pensionen.

Den som sommarjobbar och får en årsinkomst på minst 22 208 kronor får alltså en pensionsrätt på 17,21 procent av lönen.

Varje krona i pensionsrätt utvecklas under hela tiden fram tills man börjar ta ut sin pension. Inkomstpensionen påverkas av den allmänna inkomstutvecklingen i samhället medan premiepensionen påverkas av fondernas värdeutveckling.  

Vinn presentkort Gekås Ullared

Tävlingen är avslutad och vinnaren är kontaktad via epost och på instagtram

Gekås Ullared fyller 60 år 2023 och i samband med det tävlar vi ut ett presentkort 100kr på Gekås Ullared.

*Följ ekonomitips.se på instagram
*tagga två vänner i kommentarsfältet till tävlingsinlägget
och
*maila till sitetips@sitetips.nu ditt användarnamn på instagram och en motivering till varför du vill vinna.

Sista tävlingsdag är 24/7 2023 och vinnaren meddelas därefter här och på instagram.

Tävlingen är inte sponsrad av instagram eller Gekås Ullared

Sparar man pengar på att göra egen fläderblomssaft?

Man kan göra egen fläderblomssaft med enbart socker, vatten, fläderblommor och eventuellt citron och/eller lime.
Fläderblommor kan man hitta förvildad eller i övergivna trädgårdar under juni månad. Om man känner någon som har en fläderbuske brukar man kunna fråga om man kan få plocka några klasar då buskarna ofta är ganska stora och räcker till många. Kontrollera först att det är äkta fläder (Sambucus Nigra) och inte någon annan liknande art. Om man får tag på fläderblommor gratis så blir kostnaden för att göra 1 liter ekologisk koncentrerad saft 1 kg socker (27kr) och 3 citroner (15kr). Totalt 42kr. Denna spädes efter smak t.ex. 1:4 vilket gör att man får 5 liter färdigblandad saft för 8,4 kr/liter. Om man istället köper billigare socker i 2kg förpackning blir kostnaden för 1kg socker 19kr och priset för den färdigblandade saften 6,8kr/ liter. Ännu lite billigare om man minskar ner på antalet citroner.
Om man istället skulle välja ekologiska varor skulle priset istället bli högre.

Att köpa 95cl koncentrerad fläderblomssaft som efter spädning ger 7,6 l färdigblandad saft kostar för närvarande 48kr eller 6,3 kr per liter färdigblandad saft.

Så slutsatsen är att man sparar i normalfallet inte pengar på att göra egen fläderblomssaft, det blir snarare ofta lite billigare att köpa färdig fläderblomssaft om man inte väljer någon exklusiv sort, men man slipper konserveringsmedlen i saften och visst är det lite extra roligt att bjuda på saften när man har gjort den själv. Den egna saften utan konserveringsmedel håller sig dock inte särskilt länge så ska man spara den mer än några dagar får man frysa koncentratet.

Ekonomi i att ta jägarexamen och jaga eget kött

En del tänker att det är en bra ide att ta jägarexamen och börja jaga för att få tag på billigt kött. Det går att spara pengar på att jaga vilt men det kostar också speciellt i början.


Är du intresserad över att ta jägarexamen och börja jaga. Men osäker på ekonomin?Du är inte ensam och det är många faktorer som spelar in.

Det finns många olika sätt att jaga och beroende på vilken typ du väljer så kommer det såklart att kosta olika mycket.

Därför ska vi reda ut vilka olika sorters jakt det finns. Vad som krävs för varje typ och vad det kostar.

Det går definitivt att komma ut i skogen med jaktlicens och vapen för runt 10 000 kr eller ännu lägre, men om man vill handla lite dyrare utrustning blir prislappen ofta över 30 000kr

Generella kostnader

Jägarexamen

En intensivkurs för att få jägarexamen kostar vanligtvis ca 3-4000 kr.

Om du anmäler dig till en kurs så kan du i princip räkna med att du kommer klara den. Om du bara är intresserad och motiverad så brukar det gå bra att ta examen. Men det är klart det tar också lite tid i anspråk.

Ammunition till träningstillfällena brukar kursdeltagaren få betala själv så räkna med ytterligare några hundralappar för det. Övning ger färdighet.

När kursen är klar tillkommer kostnader för prov. Ett teoriprov och tre praktiska. Sammanlagt så går de på ca 1000 kr.

Sammanlagd kostnad för utbildningen: Ca 5000 kr.

Vapen

Du behöver faktiskt inte vapen för att ta jägarexamen. Du kan låna vapen på plats.

Men utan vapen blir det inte mycket jagat. Så efter avklarad jägarexamen är det dags att bestämma sig för vilket eller vilka vapen du vill ha och skicka in en ansökan till polisen om vapenlicens.

Beroende på vilken sorts jakt du tänker utöva så behövs olika vapen. Men det går att lite förenklat dela in dom i tre olika kategorier. Kategorier som likna de praktiska proven på jägarexamen.

Klass 1 kulvapen

För så kallat högvilt behövs ett kulgevär av klass 1. Ofta kallad studsare eller älgstudsare. Det skulle lika gärna kunna kallats björnstudsare eller grisstudsare men men.

Klass 1 vapen är de med högst kraft och dödlig verkan. För att klassas som klass 1 ska kulan väga 9 gram och ha en anslagsenergi vid 100 m på 2700 joule. Eller väga 10 gram och ha en anslagsenergi på 2000 joule.

Alla vilt är tillåtna att jaga med ett klass 1 vapen, men det vanligaste är älg, gris, björn och kronvilt. Skjuter du mindre djur med ett klass 1 vapen är det risk att mycket av köttet eller skinnet blir förstört.

Begagnade klass 1 viltvapen går att hitta för några tusenlappar. Och ofta skjuter de nästan lika bra som dyrare och nya vapen. Klassiska modeller som går att hitta billiga är Carl Gustav, Tikka och Sako. 

Se upp med gamla kikarsikten bara. Nog fungerar de bra men det har hänt extremt mycket det senaste åren och det går att få en mycket bättre upplevelse med nya kikarsikten som dessutom inte behöver kosta allt för mycket.

Vill du ha den senaste tekniken och alla bekvämligheter så passar nyare modeller bättre. Bra klass 1 vapen i butik börja på runt 8-10 000 kr och dyrare modeller hamnar upp mot 25 000 kr.. Håll utkik för kampanj på paket med kikarsikte och ljuddämpare.

Klass 2 kulvapen

Klass 2 vapen är mindre än Klass 1 vapen och är generellt sett billigare.

Dessa kulgevär har lägre anslagsenergi än Klass 1 vapen. Därför är de inte tillåtna att jaga de största viltet. Allt förutom följande är tillåtet: älg, vildsvin, björn, hjort, visent, myskoxe, mufflonfår och varg.

Begagnade klass 2 vapen kostar i runda slängar samma som äldre begagnade klass 1 vapen. Men när man jämför nya modeller så blir skillnaden tydligare att klass 2 är billigare så mellan 5 – 10000kr om man ska handla nytt.

Klass 3 kulvapen

Klass 3 vapen är för ännu mindre vilt, te x räv och toppfågel.

Dessa vapen kostar ungefär lika mycket om klass 2 vapen.

Hagelgevär

Det viktigaste med ett hagelgevär är att det passar bra för just din kropp. Din armlängd, axelbredd och längd. 

Om du vill betala så lite som möjligt. Vilket är naturligt om du känner att det blir väldigt många kostnader som läggs på. Då kan det vara värt att utforska det begagnade sortimentet på vapenhandlarna som finns i din omnejd.

Eftersom det viktigaste är passningen mellan dig och hagelgeväret så rekommenderar jag inte att köpa något begagnat utan att först få känna på det och prova att lägga an.

Ett billigare begagnat hagelgevär kostar ca 2000-5000 beroende på märke och skick.

En nackdel med att köpa ett äldre billigare begagnat hagelgevär är att det inte är provtryck för stålhagel. För på den tiden så användes inte stålhagel.

Om du vet att du vill köpa ett nytt hagelgevär från början så är såklart valmöjligheterna väldigt stora. Det finns hagelgevär från 6000-8000 kr

Så kostnaden för vapen för nybörjaren hamnar ofta mellan 2000 kr till 10 000kr

Vapenlicens kostar 700 kr för det första vapnet. 250 kr för nästföljande.

    Utrustning

    Kläder

    Det är helt klart en del kläder som behövs köpas. Men det behöver inte vara så dyrt.

    Billiga jaktställ går att hitta för 2000-4000 kr. Självklart går att välja premiummärken eller dyrare varianter för bättre kvalitet.

    Beroende på vilken säsong du tänkt jaga eller vid vilka breddgrader du bor så duger det gott med ett par gummistövlar eller ett par fodra gummistövlar i början.

    Så räkna med att lägga ca 3000kr på kläder.

    Utrustning

    Det räcker inte med bara kläder och vapen. Vissa saker underlättar verkligen jakten och kan dessutom utgöra en säkerhetsfaktor eller vara lagstadgat.

    Det första som behövs innan du ens funderar på att köpa vapen är att skaffa ett godkänt vapenskåp. Och förankra det på rätt sätt.

    Ett vapenskåp kan kosta från runt tusenlappen upp mot 10 000 kr.

    För all samordnad jakt behövs en jaktradio. Dessa kan kosta allt ifrån 500kr upp till ett par tusen.

    För att behålla hörseln behövs hörselkåpor. Allt från billiga hörselkåpor för någon hundralapp till bekvämare varianter med medhörning och inkopplingsbar jaktradio för några tusenlappar. Båda alternativen fungerar även om det bekvämare alternativet kostar lite mer.

    En kikare är något som många rekommenderar och det är absolut bra att ha. Men det är inget måste i början. Bättre att satsa på det som är väsentligt och sedan när du känner behovet för en kikare, så kommer även utgiften att kännas värd det.

    En vettig kikare börjar på runt 1000-2000 kr och de allra finaste har nog ingen övre gräns.

    Så räkna med minst 12 000kr i kringutrustning om du inte har ett godkänt vapenskåp sedan tidigare.

    För att få jaga i Sverige måste även viltvårdsavgift (jaktkort) betalas.
    Avgiften är 300kr per jaktår (1 juli − 30 juni).

    Sammanfattning

    Så kostnaden för att komma igång att jaga hamnar ofta på mellan 15 000kr – 30 000kr om man inte har någon utrustning sedan tidigare och skulle kunna se ut såhär om man handlar nytt:

    • Jägarexamen (5000 kr)
    • Vapen (10000kr)
      • Vapenskåp 10000 kr
      • Jaktställ 3000kr
      • Jaktradio: 1000 kr
      • Hörselkåpor: 1000 kr

    Kostnader för kött

    Som jägare med licens kan det vara lätt att tro att du kan gå ut i skog och mark och jaga hur som helst. Och när du väl fällt ditt byte ta hem det. Men så är det faktiskt inte. Även jägare måste betala för sitt kött, även om de jagat och dräpt djuret själva. Priserna varierar lite men i regel ser det ut så här:

    • Älgkött 1 kg – 50 kronor. Delas upp mellan jägarna under jakttillfället genom lottningsprincip.
    • Vildsvin 1 kg – 50 kronor. Köttet köps av jägaren som fällt vildsvinet.
    • Rådjur 1 kg – 50 kronor. Skytten som fällt djuret köper köttet eller hänvisar till annan person som vill köpa köttet.

    Det blir naturligtvis billigare än att köpa i butik då priset där ofta är mellan 4 – 10 gånger så dyrt, men med tanke på alla kringkostnader så tar det många år innan man går plus på sin hobby.

    Men om man gillar jakt och att vara ute i skog och mark med ett jaktlag så får man ju många positiva upplevelser på köpet.