Inflation

De flesta känner säkert till att inflation handlar om stigande priser. Men alla prisökningar är inte inflation. Vissa varor stiger i pris för att de blir svårare att få tag på. Exempelvis kan oljepriset stiga i takt med att oljereserverna blir allt knappare. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation. För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka.

Att oljepriset stiger kan bero på att oljan blir en allt knappare resurs, men det kan också vara en del av en allmän prisuppgång och kan således vara en del av en inflationsprocess. Man kan alltså säga att en konsekvens av inflationen är att priset på enskilda varor och tjänster stiger. Men man kan inte titta på hur ett enskilt pris förändras för att avgöra om det är inflation eller om det är förändrade relativpriser.

Man brukar också skilja på engångshöjningar av den allmänna prisnivån och inflation. Om regeringen höjer momsen kommer priserna att stiga. Men vad händer med den allmänna prisnivån? Om det enda som inträffar är att regeringen höjer momsen kommer den allmänna prisnivån att stiga från en nivå till en annan, för att därefter ligga still. En höjning av momssatsen ger alltså upphov till en engångshöjning av den allmänna prisnivån. Men momshöjningen leder inte till att priserna fortsätter att stiga. Man brukar därför inte kalla effekterna av en sådan höjning av momsen för inflation. För att det ska vara inflation ska ökningstakten i den allmänna prisnivån förändras.

Hur uppstår inflation?

Inflation kan uppstå på flera sätt. Ett är om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar. Då stiger priserna och pengarnas värde urholkas.  De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas också av att centralbanker minskat pengarnas värde genom att trycka för stora mängder sedlar.

Ett annat sätt som inflation kan uppstå på är om folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera. Ytterligare ett sätt är om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger. Detta kan till exempel bero på att lönerna har stigit. Företagen kan då behöva höja priserna som kompensation för stigande produktionskostnader. Inflation kan också uppstå om företag och hushåll tror att allt ska bli dyrare. Anställda kräver högre löner för att kunna köpa lika mycket i framtiden. Arbetsgivarna kanske också lättare går med på att höja lönerna. De ser ju möjligheter att höja sina priser. Förväntningar om högre inflation kan alltså bli självuppfyllande.

 

Anthony Boltons investeringsfilosofi

Anthony Bolton föddes i London den 7 mars 1950. Hans far var advokat och hans mor hemmafru. Sin universitetsutbildning gjorde han på Cambridge Trinity College, där han blev ingenjör 1971. Genom vänner till familjen fick han kort därefter plats som aspirant hos Keyser Ullmann, en liten bank mitt i Londons finansiella distrikt. Där började Anthony sin karriär som assistent åt en fondchef som investerade i små och medelstora företag, ofta med fokus på uppköpskandidater.

Fonden hade tre anställda, varav en arbetade med bara teknisk analys, vilket var ovanligt på den tiden. Den tekniske analytikern Arthur Abrahams var en sympatisk brittisk gentleman, vars huvudsakliga intressen i livet var teknisk analys och att samla på viktoriansk konst. Mötet med Abrahams satte sina spår, och Anthony Bolton har trots sin inriktning som värdeinvesterare använt sig av teknisk analys under hela sin karriär. ”Framgångsrik investering är en blandning av olika strategier”, förklarar han.

Efter några år gick Anthony Bolton vidare till Schlesinger 1976, en liten okänd sydafrikansk bank specialiserad på aktiefonder. Men fler hade ögonen på Anthony, och år 1979 värvade Bill Byrnes honom till Fidelity – och nu inleds Anthony Boltons fantastiska historik.

Som ansvarig för Fidelitys Special Situations Fund mellan 1979 och 2007 levererade han under 28 år en avkastning på i medeltal nästan 20 procent per år. Det är en unik prestation, som under denna tid förvandlade en investering på 10 000 kronor till nästan 1,5 miljoner kronor. Enligt teorin om effektiva marknader ska detta helt enkelt inte vara möjligt. Dessutom nådde Bolton dessa resultat utan finansiell hävstång – ingen belåning och inga derivat.

Anthony Bolton är helt koncentrerad på investeringar i aktier och erkänner att han känner sig obekväm med att investera utifrån makroekonomisk utveckling eller faktorer som råvarupriser. Här har man som investerare ofta svårt att nå bättre insikt än någon annan, menar han.

Men om man i stället tittar på ett enskilt litet företag kommer det till slut ett tillfälle då man kan komma ut från ett möte med ledningen och säga till sig själv: ”Just nu vet förmodligen jag mer om det här företaget än någon annan.” Med andra ord, ju mindre ett företag är beroende av makrofaktorer, desto bättre är investeringen. Ett räntekänsligt företag är till exempel en sämre investering än ett företag som inte är räntekänsligt.

Låt oss titta mer i detalj på hur Anthony Bolton har lyckats leverera en sådan överavkastning under så lång tid. Hur har han gjort? Det snabba svaret lyder: Genom hårt arbete och att leta efter undervärderade och förbisedda aktier – samt genom att inte följa strömmen. Anthony Bolton delar in sina investeringar i fem huvudsakliga grupper:

1. Vändningskandidater
2. Företag med dold tillväxt
3. Bottenfiske i utvalda industrier
4. Företag med dolda värden i   balansräkningen
5. Uppköpskandidater

Vändningskandidater är den viktigaste gruppen, det vill säga företag som haft problem men som står inför en vändning. Ofta fokuserar marknaden för mycket på företagets historiska problem och mindre på att det lyckats vända utvecklingen och står inför en stark utveckling.
– Dessa typer av företag har varit mina största och bästa investeringar genom åren, berättar Anthony Bolton för mig. En bra investering i ett vändningsföretag involverar nästan alltid en ny ledning, omstruktureringar och ny finansiering.

Nästa grupp investeringar är företag med dold, missförstådd eller förbisedd tillväxt. Som exempel nämner Anthony Bolton irländska banker, som under många år var lägre värderade än övriga europeiska banker, trots Irlands starka tillväxt.

Den tredje investeringsfilosofin bygger på att man letar bland de 20 procent lägst värderade företagen i en viss bransch. I en perfekt fungerande marknad ska dessa företag ha en motiverat låg värdering på grund av olika problem med lönsamhet, tillväxt eller andra orsaker. Men ibland missar marknaden detaljer – eller gör felbedömningar. Genom att noggrant titta på varje företag kan man hitta felprissättningar.

Samma inställning gäller för den fjärde gruppen av investeringar. Fokusera på företagens balansräkningar och leta efter dolda, förbisedda eller missförstådda värden, såsom fastigheter, produktportföljer eller starka varumärken.

Slutligen, i den femte och sista gruppen, letar Anthony Bolton bland företag som kan beskrivas som uppköpskandidater, ett arv han har med sig från sitt första jobb som aspirant hos Keyser Ullmann. I branscher som står inför omstruktureringar, eller konsolidering, letar han upp de företag som har störst sannolikhet att bli uppköpta. Även strukturen i aktieägandet väger in, om företaget till exempel saknar en stark huvudägare. Premien vid ett eventuellt uppköp ger en rejäl uppvärdering i den här typen av investeringar.

Första steget efter det att Anthony Bolton har hittat intressanta företag och möjliga investeringar är att träffa ledningen.

När Anthony Bolton väl har hittat ett företag som inte är alltför -populärt och ska bedöma hur attraktivt det är att investera i utgår han vanligtvis från sex punkter:

1. Företagets affärsmodell. Den ska vara lättbegriplig samt ha något slags konkurrensöverlägsenhet och helst inte vara beroende av makrofaktorer. Anthony Bolton föredrar, liksom Warren Buffett, enkla affärsmodeller.
2. Företagsledningen. De viktigaste egenskaperna är integritet och öppenhet.
3. Den finansiella situationen. Leta efter starka kassaflöden, och undvik företag med svaga balansräkningar. När Anthony Bolton ser tillbaka på sina misstag har det nästan alltid varit investeringar i företag med svaga balansräkningar.
4. Värderingen ska vara så låg som möjligt. Genom att investera i lågt värderade företag har du automatiskt en säkerhetsmarginal.
5. Företag som kan tänkas bli uppköpta är särskilt intressanta.
6. Teknisk analys ger en fingervisning om trendbrott samt underlättar att ta förluster.

Ett ovanligt inslag i Anthony Boltons investeringsfilosofi är, som nämnts, användandet av teknisk analys. Ofta går en skarp gräns mellan värdeinvesterare, som tittar på skillnader mellan pris och värde i investeringen, och korttidshandlare som följer hur marknader trendar eller pendlar mellan överköpta och översålda lägen.

Men Anthony är inte främmande för någon investeringsfilosofi så länge den visar sig fungera. Teknisk analys är ett utmärkt verktyg för att tajma investeringar och för att få bekräftelse på att till exempel ett vändningsföretag har uppvisat ett trendbrott. Bland alla tekniska indikatorer föredrar han RSI (ett index för relativ styrka), men han är öppen: ”Hitta ett system som fungerar för dig och håll dig till det.” Dock använder han inte teknisk analys så mycket på de små och medelstora företagen i fondens portfölj utan huvudsakligen på de större bolagen.
Eftersom det ofta kan ta lång tid innan marknaden uppvärderar missförstådda och undervärderade företag är teknisk analys ett hjälpmedel för att identifiera dessa tidpunkter när det börjar ske. Det finns paralleller till Kristoffer Stensrud, som i sin investeringsfilosofi pratar om utlösande faktorer, något i företaget eller omvärlden som aktiverar en omvärdering. Det räcker inte med att man investerar i undervärderade företag – då kan man få vänta länge på en uppgång.

Vad är en vinnande mental inställning som investerare, och hur ser en framgångsrik personlighet ut? Anthony Bolton ger några enkla förslag. ”Tänk själv”, lyder det första rådet. Det är också viktigt att man tycker om – samt vågar – gå emot strömmen. För att bli riktigt bra gäller det dessutom att man känner till sina egna brister.

– Vet du om att du är en nervös typ så se helt enkelt till att du inte har för hög risk i dina investeringar. Har du för hög risk är det troligt att du agerar förhastat i oroliga tider, säger han.

Rätt temperament kan därför vara betydligt viktigare än en skarp hjärna, menar Anthony. En annan sak, som kanske kan tyckas självklar men som ofta många framgångsrika investerare nämner, är sunt förnuft. Ekot av Warren Buffett är tydligt. Men så har Anthony Bolton också blivit kallad för ”en brittisk Buffett”. Faktum är att Anthony Bolton rekommenderar blivande investerare att läsa allt om och av Warren Buffett.
Starka känslor hör inte ihop med investeringar.

– Jag är inte en speciellt känslosam person, berättar Anthony. Känslomänniskor har nog svårt för att bli skickliga investerare. Ödmjukhet, stark vilja samt en förmåga att ständigt kunna inse att man har fel är också viktiga inslag i en framgångsrik investerares personlighet. En alltför envis personlighet kan dock hindra att man ständigt omprövar sin syn på en viss investering. En professionell investerares arbete består minst lika mycket av att undvika katastrofer som att hitta vinnare. Att vara alltför cynisk kan dock vara ett hinder, man måste kunna se möjligheter. ”Träffar du rätt tre gånger av fem i den här branschen gör du rätt.”

Emellanåt kan Anthony Bolton förenkla sin syn på en investering ytterligare och helt enkelt bara ställa sig själv en mycket enkel fråga: ”Hur stor är sannolikheten för att det här företaget finns kvar om tio år och samtidigt har ett högre värde?

Anthony Bolton är en utpräglad motvallsperson (”contrarian” på engelska) – en som inte gör som alla andra. I rakt nedstigande led från John M. Keynes (”om alla gillar ett företag är det för dyrt”) via Benjamin Graham (”aktiemarknaden är mer en rösträknare än en våg”) och Warren Buffett investerar Anthony Bolton helst inte i de företag som alla andra investerar i. ”Han uttrycker det, precis som Buffett: ”Jag gillar företag som inte är populära.”

Vad anser Anthony Bolton om börsläget i dag? Trots att han är förundrad över den kraftiga nedgången och problemen i många branscher tror han ändå att det värsta ligger bakom oss och att en ny uppgångsfas har inletts.

Anthonys passion för investeringar har gjort att arbetet upptagit en stor del av hans liv, men han har också hunnit med att odla ett stort intresse för musik och nämner Benjamin Britten (1913–1976, brittisk tonsättare, dirigent och pianist) som största influens. Han tycker också mycket om att resa. Anthony Bolton lever i dag i Midhurst, West Sussex, med sin fru. Han har tre barn, två söner och en dotter. Han har i dag axlat rollen som mentor hos Fidelity och delar med sig av lärdomar och erfarenheter från ett framgångsrikt liv som fondförvaltare till en ny generation investerare.

Zombieekonomi

En zombie är enligt definitionen en individ vars sinne behärskas av en annan, eller vars viljeförmåga helt försvunnit. Ofta kanske vi tänker på zombies som några blodtörstiga sömngångare som utan att kunna styra över sig själva attackerar andra individer.

Men faktum är att banker, företag, regeringar och konsumenter i en dålig ekonomisk ställning också riskerar att bli en form av zombies, i den meningen att de förlorat förmågan att agera fritt eller att agera normalt.

Dessa ekonomiska zombies skapar tillsammans en ond cirkel som riskerar att motverka en ekonmisk återhämtning.

Många stater befinner sig i ett ekonomiskt zombieliknande tillstånd. Stora budgetunderskott begränsar regeringars möjligheter att kunna stimulera ekonomin.

Begreppet zombies användes om amerikanska banker redan 1987. De beskrevs som levande döda eftersom de hölls vid liv med hjälp av statligt stöd men utan att kunna agera normalt.  Efter en bankkris behöver bankerna bygga upp sina egna balansräkningar och har under denna process reducerade möjligheter att fungera som kreditgivare.

Många konsumenter har genom fallande tillgångspriser och en hög skuldsättningsgrad sämre möjligheter att behålla sin konsumtionsnivå. En kombination av hög bostadsbelåning och fallande huspriser riskerar många att bli stående med lån som är större än bostadens värde. De kan inte flytta utan att bli skuldsatta till en nivå högre än deras tillgångar och de kan vid en situation med stigande räntor kanske inte heller bo kvar då låneräntor och levnadskostnader riskerar att överstiga inkomsterna.

Faktum är att de flesta som sitter i förortens radhus redan är zombies.

Byt högkostnadsskyddet mot rimlighetskostnadsskydd vid sjukdom

Högkostnadsskyddet innebär att den som utnyttjar sjukvården, förutom att varje läkarbesök samt mediciner är kraftigt reducerade, jämfört med vad de egentligen kostar, att patienten betalar ett maxbelopp i patientavgifter under ett år. När patienten uppnått maxbeloppet får denna ett frikort som ger rätt till kostnadsfri vård.

Högkostnadsskyddet innebär alltså att man inte behöver betala mer än ett visst belopp i patientavgifter under ett år.

Till patientavgifter räknas både de avgifter du betalar hos landstingets mottagningar och avgifter hos de privata vårdgivare som har avtal med landstinget. Även besök hos andra landsting kan räknas in.

Om du söker vård i annat landsting ingår även dessa patientavgifter i högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet gäller i hela landet. Det betyder att du kan få stämplar i ditt högkostnadskort och att frikortet gäller i alla andra landsting. Avgifterna i andra landsting regleras av respektive landstings bestämmelser.
Högkostnadsbelopp

* Öppen sjukvård, sjukvårdande behandling och viss tandvård: 900 kronor
* Läkemedel: 1 800 kronor
* Tekniska hjälpmedel: 2 000 kronor
* Sjukresor: 1 400 kronor

Detta innebär att många snabbt kommer över dessa belopp, vilket naturligtvis blir en stor kostnad för den offentliga sektorn. Speciellt kostnaden för läkemedel blir i många fall extremt hög, då läkemedelsföretagen kan sätta i princip vilket pris de vill på en medicin.
Rimligare vore att införa ett rimlighetskostnadsskydd vid sjukdom. Det skulle t.ex. kunna vara att den offentliga sektorn betalar kostnader mellan 2000kr och 200 000kr per år. Den övre gränsen skulle kunna variera beroende på om sjukdomen kan motverkas genom en alternativ livsstil, t.ex. genom undvika rökning eller övervikt, eller genom en ändrad kosthållning. I dessa fall skulle den övre gränsen vara lägre om patienten inte genomför den önskade förändringen, alternativt att man i dessa fall betalar en viss procent av kostnaden på hela beloppet, förslagsvis 20 procent.

En medicin som skulle beröras av en sådan förändring är medicinen för personer med pku, en sjukdom som även utan medicin kan vara symptomfri med en speciell kosthållning.

Många skulle naturligtvis tycka att en sådan förändring skulle vara inhuman, men faktum är att genom att t.ex. lägga de inbesparade pengar på bistånd till andra länder skulle väldigt många människoliv istället kunna räddas eller göras drägligare. I ett annat land. Så frågan är vad som är mest humant.

Länder som är nära konkurs.

Raset på finansmarknaden 2008 och 2009 har lett till att världens länder tvingats pumpa in enorma belopp i sina respektive banker. Detta har lett till att flera länder kan få problem med finansieringen.

Risken att ett land ska ställa in sina betalningar kan mätas med hjälp av priset på CDS-kontrakt (”Credit Default Swaps”), vilket kan beskrivas som en form av kreditförsäkring.Sett till priset på CDS-instrument är det farligast att låna ut pengar till Ukraina, Argentina och Venezuela. På Även tre västländer finns på tio i topp-listan; Lettland, Island och Grekland.

”En statsbankrutt i ett utvecklat industriland är alltså ingen omöjlighet. Inte ens inom den europeiska valutaunionen”.

Lägst risk för statsbankrutt är det i Norge, Tyskland, Finland, Danmark och Holland. Risken är låg även i Sverige, som ligger på tolfte plats från slutet mellan länder som Belgien och Schweiz.

Stormakter som USA, Japan och Storbritannien kan låna pengar till mycket låg ränta från sina egna centralbanker, så kallad ”kvantitativ lättnad”. Detta kommer dock inte att fungera i längden. Förr eller senare höjs räntan och de försvagade offentliga finanserna kan komma som en chock för många finansministrar.

Japan har idag industrivärldens högsta skuldkvot, där statsskulden snart är lika stor som hela BNP. Även i USA närmar sig statsskulden 100 procent av BNP.

Men varken Japan eller USA har trots detta i dagsläget några bekymmer med kreditvärdigheten. Japan har start bytesbalans och USA kan låna pengar i egen dollar – en valuta som fortfarande lockar investerare på den globala finansmarknaden. Om förtroendet för dollarn minskar och dess värde jämfört med andra valutor minskar, vilket det redan har funnits tendenser till, kan situation snabbt förvärras även för USA, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser.

Att vara fattig fast man är rik

Många i Sverige känner sig ganska fattiga. Då kanske det kan vara en tröst att veta att om man har pengar över efter att mat och boende är betalt så tillhör man den lyckligast lottade femtedelen på jorden. Endast 20% av jordens befolkning har pengar över när mat och boende är betalt.

Framöver kommer det finnas en risk att även om inkomsterna i Sverige ökar, kommer en del högavlönade att ha mycket lite kvar när mat och boende är betalda. Vi har vant oss vid att mat, el och nu också bolån är så billigt att det blir en ganska liten andel av lönen som behöver gå till detta. Många har glömt början av nittiotalet när boräntan var över 10%  och blundar för en kommande inflation som kommer höja priset på mat och el. Då kommer en stor del av en familjs inkomster att behöva gå till mat och boende. Speciellt om man har tagit lån som överstiger 70% av husets marknadsvärde. Så trots att de tjänar mycket pengar kommer de inte ha mycket över att spendera.

Regelbunden inkomst med utdelningsaktier

En strategi vid investering i aktier är att investera i företag som ger hög direktavkastning och som har haft en bra utdelningstillväxt. Aktieutdelning innebär alltså att företaget istället för att återinvestera hela bolagets vinst, delar ut en del av vinsten till aktieägarna.

Om man som investerare dessutom återinvesterar utdelningarna genom att köpa nya aktier kommer aktieinkomsterna att stiga exponentiellt.
Efter att ha återinvesterat utdelningen så har man fler antal aktier och därmed kommer nästa utdelning öka automatisk. Om man dessutom investerar i företag som har en ökande utdelningstillväxt så kommer effekten bli större. Om summan som delas ut är liten kan det naturligtvis vara ide att vänta med att återinvestera tills man har ett lite större belopp för att undvika onödigt höga courtageavgifter.

Till skillnad från att investera i aktier som man tror kommer att ha en kommande värdeökning där man först får tillgång till pengarna vid en försäljning, så ger utdelningarna ett löpande kassaflöde, d.v.s. regelbundna utbetalningar, en form av passiv inkomst, eller pengar som kan återinvesteras i samma eller andra investeringar.

En annan fördel med utdelningsaktier är att de företag som betalar ut stabila växande utdelningar lockar många investerare och fondförvaltare som söker lite säkrare vinster och trygghet. Därför är det en säkrare investering med lite lägre risk än många andra aktier.

Man mäter hur stor del av en investering som man får tillbaka varje år genom att ange direktavkastningen. Om man köpt aktier i ett företag för 1000kr och får 50kr i årlig utdelning så är direktavkastningen 5%.

Hög och stabil direktavkastning kan ses som en kvalitetsstämpel eftersom det indikerar att en god balansräkning och att bolaget tror på en god framtida intjäningsförmåga.

En bra utdelningsaktie måste ha stabilt kassaflöde och balansräkning. Utdelningstillväxt och utdelningsandel är ett bra tecken om man vill hitta ett bra bolag. Man brukar säga att ”utdelningen ljuger inte”. Eftersom utdelningar är pengar som betalas ut till aktieägare vilket gör att det inte går att manipulera lika lätt som vinster och andra finansiella siffror. Det vill säga pappers vinster kan lura men verkliga kontanter går inte förfalska.

Det är lättare vara långsiktigt – Fokusering på den årliga- och kvartalsutdelningarna gör att man värderar utdelningsaktier. Eftersom man tänker mer som företagsägare och inte som kortsiktig spekulant. Vilket gör att man inte faller för kortsiktig tänkande. Utdelningsaktier kan behållas under lång tid vilket gör att man inte behöver betala regelbundet courtage som man måste göra om man köper och säljer aktier ofta.

Utdelningsinvestering ger stor avkastningen över en längre period. Många som har investerat för 30-40 år sedan har fått lika mycket eller mer varje år genom utdelningar, än vad de har investerat.

En vanlig frågeställning är ju om företag verkligen ska  dela ut till aktieägarna?

Teoretisk så är det alltid bättre om bolaget kan klara att förvalta vinsterna själva istället att dela ut till aktieägarna. Eftersom då slipper man utdelningsbeskattningen och samtidigt finns det bra anledning varför man har valt att investera i företaget som förmodligen har högra avkastning på eget kapital.

Till exempel Warren Buffet investerar främst i bolag som inte delar ut till aktieägarna och de bolag där Warren Buffet är en aktiv ägare delar heller inte ut till aktieägarna, utan återinvesterar vinsten själva.

Ett motargument till detta är att företaget bör fokusera på det de är duktiga på, sin egen verksamhet och inte att förvalta vinsterna för aktieägarna. Risken är också stort att pengarna förvaltas mediokert under en längre tid.
Om det är ett mindre bolag som behöver kapitalet för att växa kan det naturligtvis vara motiverat att dela ut väldigt lite eller nästan ingenting av vinsten, men dessa bolag har också betydligt högre risk.

En fördel med utdelningsaktier är att du vet när du får dina utbetalningar. De flesta svenska aktier betalar ut en gång per år, men det finns amerikanska aktier som betalar ut varje månad. Genom att kombinera olika aktier kan man få regelbundna utdelningar under året. Här finns en utdelningskalender där man kan se när olika aktier ger utdelning.

Boken ”The single Best Investment” handlar om aktieutdelning och framför allt fördelen med utdelningstillväxten. Boken är skriven av författaren Lovell Miller.

Det är viktigt att titta på utdelningshistoriken och utdelningstillväxt innan du köper en aktie. Även om man vill ha en hög utdelning så vill man inte att alltför stor andel av bolagets vinst avsätts till utdelning eftersom risken då finns att bolaget tvingas sänka utdelningen i framtiden om resultatet blir sämre. En utdelning på mellan 30-70 procent kan vara motiverat.

Det kan också vara intressant att titta på bolagets kassaflöde. Kassaflödet visar summan av bolagets in- och utbetalningar under en viss tid. Det man bör kontrollera är att bolaget har större kassaflöden efter investeringar än vad bolaget ger i utdelning.

Genom att titta på balansräkningen kan man också se hur stor del av bolagets tillgångar som har finansierats med lån respektive med eget kapital. Minst 30 procent av bolagets tillgångar bör vara finansierade med eget kapital, d.v.s. en soliditet på 30%. En svag soliditet ökar risken att bolagets pengar tar slut och man kan då behöva minska eller helt ta bort utdelningen i framtiden.

Här kan du läsa om fler saker som är viktigt att tänka på vid köp av utdelningsaktier.

God Jul och ett grått nytt år

Naturligtvis önskar jag er en God Jul, och det är nog många som kommer att få det. Åtminstone om man tittar på den ekonomiska situationen. Många har varit med på en ordentlig börsuppgång under året, även om folkaktierna inte stigit riktigt lika mycket som generalindex. Räntor och elpriser och många andra kostnader för villaägare är rekordlåga, även om elpriset på nordpool börsen hickade upp med flera 1000 procent häromdagen när kylan slog till innan de stoppade kärnkraftsverken startat upp. En komplott från elbolagen tror en del. Visserligen var priserna nere på mer normala priser dagen efter, men det gav en liten varningssignal för vad som kan hända. Även mat- och konsumentpriser är relativt låga då ökade priser på råvaror inte påverkat konsumentpriserna så mycket.

Risken är dock att det inte blir ett så gott nytt år nästa år som många förväntar sig. Även om regeringen backat lite för kritiken och gett långtidssjukskrivna som ska slussas in i arbetslivet förbättrade ekonomiska villkor, så kommer en del av dessa inte lika enkelt kunna sitta i sin bostadsrätt och få sina tusenlappar för att de känner sig lite utbrända. En del kommer få försämrad ekonomi vilket kan ge minskad konsumtion. Även företagare har fått statiliga subventioner genom att de fått uppskov med skatter och arbetsgivaravgifter, som regeringen i all hast beslutade om i början av 2009 i spåren av finanskrisen. Uppskovet eller undantagsregeln gäller i ett år och hittills handlar det om drygt 5 miljarder kronor. Därför kommer det bli riktigt jobbigt för många företag även nästa år.

Dessutom så ökar både företagens och hushållens skulder lavinartat vilket kommer att ge ökat antal företagaskonkurser, vilket även drabbar andra företag som inte får betalt, samt att många kommer att behöva lämna sina hem när räntorna börjar stiga, vilket ger ett fall på bostadsmarknaden.

Men som sagt, ha en God Jul

Försäkring mot boprisfall

Snart kan man kunna försäkra sig mot prisfall i sitt bostadsområde. Och i framtiden kommer man även kunna spekulera i en fallande bostadsmarknad.

Det är försäkringsbolaget Valueguard som i samarbete med KTH och Stockholmsbörsen tagit fram ett nytt boprisindex. Till detta index kopplas en rad produkter. Till exempel kommer oroliga bostadköpare kunna köpa en försäkring som ger ekonomisk kompensation om värdet på bostäder där du bor faller mellan ditt köp- och säljtillfälle.

Så småningom kommer man även kunna köpa olika former av derivat och därmed kunna spekulera i en fallande bostadsmarknad, precis som man i dag kan spela på en fallande aktiekurs genom att köpa säljoptioner.

Det nya boprisindexet kommer heta ”Nasdaq OMX Valueguard KTH Housing Index” ( HOX ).

Olika sätt att bli rik

Den som enbart byter sin tid mot pengar (lönearbete) kan bli rik, men det kommer ta lång tid. Några andra sätt för att komplettera eller helt ersätta denna inkomst med är:

• Hyr ut boende
Om man har pengar över kan en möjlighet vara att köpa ett hyreshus. Detta kräver en kapitalinsats och är också till viss del riskfyllt då värdet på fastigheten kan sjunka i värde eller kräva omfattande renoveringsarbete. Enklare kan vara  att hyra ut ett rum eller en del av sitt hem.

• Skapa en ny produkt eller starta något annat företag
Granska vilka behov du själv och dina närstående har. Kontrollera om det inte finns en rad andra människor som har samma behov. Leta upp en enkel lösning på problemet och ta reda på hur du kan tjäna pengar på den.

• Köp billigt – sälj dyrt
Här gäller det att använda fantasin; från att köpa läsk på Ica som du sedan säljer dyrt på stranden till att köpa lägenheter i dåligt skick för att rusta upp dem och sälja dyrt. Tillgång och efterfrågan är nyckelorden.

• Starta en uthyrning
Att köpa in något för att sedan hyra ut det är ett smart sätt att skaffa sig passiva inkomster. Det kan vara allt från cyklar, släpvagnar, maskeradkostymer till golvslipar och mässmöbler. Eller någonting helt annat.

• Handla med aktier
Den som har brist på kunskap inom området kan gå med i en investerarklubb. Ta reda på vad du får när du blir medlem och om det är värt pengarna. Att handla med aktier är alltid en risk, men kan på längre sikt ge passiva inkomster.

• Låna till låg ränta och investera i något som ger högre avkastning
Självklart ska man vara försiktig med att låna pengar. Men säg ändå att du har ett obelånat hus. Om du då får ett lån med låg ränta kan det vara möjligt att finna en investering som ger en högre avkastning än räntan. Det kan t.ex. vara aktier eller andra investeringar. Ibland kan man t.o.m. hitta säkra sparformer som ger mer i ränta än bottenlånet på bostaden om man binder pengarna under en längre tid.

• Slå mynt av ditt nätverk
Mot provision tar du på dig rollen som sälj- och marknadsavdelning av ett företags produkter och tjänster. Du säljer framför allt inom ditt eget kontaktnät. När dina kontakter blir återförsäljare får du provision på deras arbete.

Arbitrage
Arbitrage beskriver utnyttjandet av obalanser mellan två eller fler marknader, en kombination av matchande handelsmöjligheter utnyttjas för att utnyttja obalansen mellan marknaderna, som består av skillnader i marknadspriser. När termen används av akademiker så refererar den till en transaktion som inte involverar något negativt kassaflöde och i något läge skapar ett positivt kassaflöde, enkelt uttryckt en riskfri vinst.

Det kan handla om valutor, betting eller online marknadsföring