Ofta tittar man bara på avkastningen som en fond har. Men även fondavgiften har stor betydelse för den slutliga värdeförändringen av ett investerat kapital.
Låt oss ta ett exempel på hur fondavgiften kan påverka avkastningen.
Om Stockholmsbörsen stiger med 5 procent per år i snitt över tio år och du har en Sverigefond med en avgift på 1,5 procent, så tar avgiften 30 procent av avkastningen, förutsatt att fonden följer börsindex.
En motsvarande fond med avgift på 0,5 procent tar 10 procent av avkastningen.
Och differensen mellan de båda fonderna efter tio år? Den dyrare fonden har stigit 41 procent medan den billigare stigit med 55 procent. Efter 20 år är skillnaden 99 procent mot 141 procent.
Utgångspunkten för en genomsnittlig fondsparare är alltså ofta att välja en fond med låg avgift, då aktivt förvaltade fonder har svårt att överprestera så mycket som krävs för att ge en bättre avkastning än en indexfond som oftast är de fonder som har lägst avgift.
Även om avgiften spelar en viktig roll för hur en aktiefond går på sikt är den helt avgörande när det gäller räntefonder. I princip kan man säga att en räntefond med låg förvaltningsavgift alltid är bättre än en dyr.
Orsaken är att alla de stora räntefonderna placerar i mer eller mindre samma räntepapper och förvaltarens möjlighet att kompensera för en högre avgift med bättre placeringar är minimal.
Även börshandlade fonder, ETF:er har en årlig avgift och även här gäller det att hitta den som har lägst avgift eftersom de följer ett givet index.
Den kanske mest kända börshandlade fonden med hävstång är XACT Bull och Bear. Dessa har i dagsläget en årlig avgift på 0,6% HQ har en motsvarande fon kallad OMXS30 Double short respektive long ETF. Här är den årliga avgiften istället för närvarande 0,4%
De båda fonderna borde bortsett från fondavgiften ha samma värdeutveckling, då de följer samma index.