Förr i tiden så var valuta kopplad till en reel tillgång. Den amerikanska dollarn var länge kopplad till fysiskt guld och man kunde gå och byta ut en dollar mot en viss mängd guld – den så kallade guldmyntfoten. Ett liknande system fanns i Sverige där man år 1873 bestämde att 1 kg guld skulle motsvara 2480 svenska riksdaler. Och fram till år 1968 innehöll de svenska enkronorna riktigt silver. Fram fram till 1942 innehöll myntet 6 g silver av myntets totala vikt på 7.5 g. 1942 sänktes det till 2 g silver och 1968 avkaffades silvret helt och hållet i mynten och ersattes med nickel och koppar.
Och sedan man övergav valutornas koppling till en reel tillgång så är det enbart förtroendet för ett lands valuta som ger den något inneboende värde. Man trycker mer och mer pengar för varje månad. I USA införde man under finanskrisen det som kallas för QE (”Quantitative Easing”) vilket gör att pengarnas värde urholkas. Frågan blir då; hur skyddar man sina tillgångar om inflationen ökar och pengarna blir mindre värda?
Ett sätt är att äga riktiga tillgångar. Riktiga tillgångar har ju den egenskapen att de inte går att duplicera genom att trycka fler av dem som t.ex. med papperspengar. Riktiga tillgångar kan vara fastigheter, företag eller fysiska tillgångar som t.ex. guld, silver och andra ädelmetaller. Dessa finns i en begränsad mängd vilket gör att de kommer sannolikt att bevara någon form av värde, även om värdet kan variera. Visst finns det andra tillgångar också som finns i begränsad mängd, men ädelmetallernas långa tradition av värdehållare och dess tidigare koppling till valuta gör att det ligger nära till hands att återgå till dessa tillgångar när ett konstgjort ekonomiskt system brakar ihop.
För att göra en jämförelse:
Idag är 1 gram guld lika mycket fysiskt guld i vikt som det var för 100 år sedan. 1 gram kommer fortfarande vara 1 gram även om 100 år.
100 kr 1910 motsvarade däremot 100 år senare (2010) 4 683.78 kr.
Med motsvarande ökningstakt på inflationen kommer samma 100 kr 2010 om 100 år 2110 vara värd flera hundra gånger mindre (det vill säga att det kommer motsvara ända upp till 50.000 kr enligt vissa beräkningar).
Det ter sig då ganska självklart att det är ju inte 100-lappen du vill äga om 100 år, utan det är ju det idag motsvarande mängden reall tillgång t.ex. silver eller guldvärdet som man vill äga för att ha möjlighet att bevara värdet.
Man skulle kunna investera i värdepapper som investerar i guld eller silver och på så sätt kommer tillgångarna att öka i värde om priset på guld eller silver ökar i värde. Men om det blir en total kollaps i det ekonomiska systemet finns en risk att de banker eller kreditinstitut som ger ut värdepappren kanske inte kan infria sitt löfte och genomföra sina utbetalningar eller så är de pappers- eller digitala pengar som man får ut inte värda något alls om förtroendet för valutan inte finns.
Då kanske det är de som äger reella tillgångar i form av fysiskt guld eller silver som är de som har någon form av köpkraft.
Anledningen till att man införde pengar var ju av den anledningen att det blev väldigt opraktiskt att byta reella tillgångar mellan varandra. Men om det ekonomiska systemet kollapsar finns det mycket som talar för att man skulle återgå till att utbyta varor kopplat till just guld eller silver.
Så ett sätt att gardera sig skulle kunna vara att äga fysiskt guld eller silver. Antingen i form av guld eller silvertackor, eller guld eller silvermynt. Guld och silvermynten har den fördelen att de ofta även är vackra att se på och många samlar ju den här typen av föremål t.ex. frimärken, mynt och porslin, oberoende av materialet.
För den som vill investera i guld eller silvermynt så kan men antingen köpa gamla svenska mynt från före år 1942 (eller 1968 men med lägre silverhalt). Ett annat alternativ är att köpa riksbankens s.k. minnesmynt eller jubileumsmynt som man gett ut vid olika jubileer t.ex. kungabrölopp, eller till minne av olika kända personer. Dessa jubileumsmynt har vanligen haft valören 50, 100 eller 200kr och innehållit silver även efter år 1968.
Det kommer dock inte att bli lika vanligt med dessa silverinnehållande jubileumsmynt i framtiden. Riksbanken har sedan 1721 präglat 65 olika jubileums- och minnesmynt för att fira stora händelser för landet, eller för att uppmärksamma viktiga jubileer. Tidigare har det ofta handlar om guld eller silvermynt i olika valörer.
Från och med 2009 har man på riksbanken istället framförallt börjat med specialversioner av bruksmynt istället för minnesmynt i ädelmetaller i begränsad upplaga. T.ex. så gav man 2009 ut en enkrona med vågig baksida som uppmärksammar att det är 200 år sedan Finland skiljdes från Sverige.
Minnesmynt kommer fortfarande att ges ut för att manifestera händelser av särskild nationell vikt, men sådan utgivning ska alltså ske betydligt mer restriktivt. Alla minnesmynt och jubileumsmynt kan lösas in till nominellt värde hos riksbanken, men kontrollera först om metallvärdet eller samlarvärdet överstiger myntens nominella värde.
Även andra länder har den här typen av silver och guldmynt och vissa länder har även internationellt gångbara guld och silvermynt t.ex. usa:s silver eagle och kanadas silvermaple
Priset på dessa varierar naturligtvis med silver och guldpriset men man kan också komma undan billigare genom att köpa från privatpersoner istället för handlare eller från handlare utomlands t.ex. i baltikum eller tyskland eftersom det i vissa länder är ingen eller väldigt låg moms på den här typen av samlarmynt.
Nackdelar med fysiska tillgångar är naturligtvis att det är stöldbegärligt och det kan vara vissa kostnader med att förvara säkert, men för den som verkligen vill sprida riskerna kan fysiskt guld eller silver vara värt att ha en liten del av sina tillgångar i.