stagflation

Stagflation innebär att det är lågkonjunktur med hög inflation och hög arbetslöshet.

Nu när inflationen har tagit fart och inflationsförväntningarna stiger är det också bara en tidsfråga innan arbetslösheten kommer att börja ta fart och stagflationen är ett faktum. Många högt uppsatta ekonomer spår att det kommer vara en liten nedgång nu, men sedan kommer det ta fart igen 2009. Jag tror däremot att det här kommer vara en nedgång som varar längre och blir djupare än de flesta verkar tro. Anledningen till detta är att effekterna av stagflationen, och dess bakgrund, stigande pris på olja och livsmedel, sätter igång en snöbollseffekt som påverkar det ena området efter det andra. Antagligen kommer riksbanken höja räntan i Juli 2008, vilket kommer att få högt belånade husägare att konsumera mindre och slutligen tvingas sälja sitt hus. Redan idag ser vi ett ökat utbud på marknaden, och då många fortfarande tjänar bra och är i högkonjunkturens rus finns det köpare som betalar överpriser, men så kommer det inte att vara så länge till. Det sjunkande priset kommer också medföra att folk dras med  och vill betala mindre, på samma sätt som de drogs med och ville betala mer när huspriserna steg år efter år. Vi ser redan dessa effekter i USA och baltikum och den som tror att det inte kommer drabba Sverige är ganska blåögd, vilket de flesta ekonomer mäklare och politiker verkar vara. Eller så är de medvetna, men talar emot nedgången för att fördröja dess effekt, alternativt talar i egna intressen. Stagflationen kommer också göra att många får det riktigt knapert, då många har stora lån, och inte är med i någon a-kassa. Visserligen är det oljepris vi ser nu antagligen lite av en bubbla, men på lång sikt kan oljepriset förväntas ligga högt och även råvarupriser lär stiga.

Skriv säljande texter

För att nå fram idag krävs en annan typ av text jämfört med för 20 år sedan. Det är också så att effekten som uppnås hos mottagaren är olika hos olika mottagare.

Ethos Pathos Logos
Men genom att motivera till vidare handling genom en blandning av fakta som inger förtroende och innehåll som motverkar negativa känslor istället väcker positiva känslor kan man ändå nå fram och få texten att uppnå sitt syfte. Eller som grekerna skulle ha sagt. Ethos, pathos och logos.

Vad syftet är beror naturligtvis på vilken typ av text det är. Syftet med en platsansökan är vanligtvis att få komma på en intervju medan syftet med en webbannons kanske är att locka till klick.

AIDA
För att uppnå detta bör man först och främst väcka en uppmärksamhet t.ex. genom att låta verben komma tidigt i texten och se till att man sätter läsaren i fokus istället för sig själv vilket skapar ett intresse och väcker en önskan. Det är också viktigt att texten har en tydlig struktur och avslutas med en tydlig uppmaning. Allt enligt AIDA-principen (Attention Interest Desire Action).

 

Tipsen kommer från Anna hass språkkonsult i svenska och hennes session på webcoast 2012 om att skriva säljande texter.

 

Jag är med och tävlar om Bineros grymma “surfplatta

 

Ta ledningen eller ta en liten bit av kakan

Även om den bästa affärsiden är en helt ny idé eller uppfinning så är det inte det enda, och inte heller det vanligaste sättet att få inkomster från en verksamhet. Många affärsideer handlar om att uppmärksamma en lyckad verksamhet och sedan ta den till en annan geografisk plats eller tillämpa den inom en helt annan nisch. Eller att göra precis samma sak som någon annan,  lite bättre, med mer kapital eller resurser inom marknadsföring. Många små entreprenörer har blivit omsprungna av storföretag som sett deras ide och sedan bara varit bättre på att marknadsföra och kommersialisera den.

Ett exempel här är blocket. De var varken först  eller snabbast med att erbjuda privatannonser på internet. Men genom ett stort kapital och synlighet har de blivit störst på den svenska marknaden utan att varken vara bäst eller billigast och kan i den positionen både ta ordentligt betalt för sina tjänster och dessutom placera reklam på sidan.

För den lilla företagaren finns det också pengar att tjäna genom att snappa upp existerande affärsideer och genomföra dem. Man behöver kanske inte ens göra det bättre eller synligare än någon annan, för om marknaden är tillräckligt stor kan man lätt skaffa sig ett levebröd genom att helt enkelt ta en liten bit av kakan. Genom att driva det i liten skala kan man hålla nere kostnader för lokaler och personal. Kanske pionjärerna t.o.m. har underlättat genom att göra tjänsten eller varan känd.  Ett exempel är företag inom SEO. För pionjärerna var det antagligen ganska svårt att ringa runt och sälja in sina tjänster i slutet av 90-talet då begreppet var ganska okänt, medan det idag kan finnas företag med en stark säljavdelning som kan sälja tjänsterna utan att ge särskilt mycket mervärde till kunden.

Det bästa exemplet där man kan ta en bit av kakan är annars affiliate. Att få betalt genom att dirigera trafik till ebutiker eller andra webbsidor.  Att med sin affiliatesite synas överst i sökmotorn på konkurrensutsatta ord som lån eller kontantkort är inte lätt, men det går ganska lätt att hitta fraser som inte är lika konkurrensutsatta men som ändå kan ge en inkomst genom att ta en liten bit av den stora kakan som finns.

Investera i jordartsmetaller

De första jordartsmetallerna upptäcktes i Ytterby i Sverige år 1794. Därför har många av dessa fått namn uppkallade efter Ytterby såsom yttrium, terbium, erbium and ytterbium. Ytterby blev och är därmed ett världsnamn i geologiska kretsar.

Jordartsmetallerna är 17 till antalet dessa metaller levde i runt tvåhundra år ett ganska undanskymt liv i skuggan av sina berömda kusiner basmetallerna och ädelmetallerna. Men 1987 belönades de två forskarna Georg Bednorz och Alexander Müller, som upptäckte att ett keramiskt material där yttrium ingick kunde ge supraledande egenskaper, med Nobelpriset i fysik.

Under 1990-talet vaknade intresset för jordartsmetaller och i början av 2000-talet sköt priserna i höjden, med en rusning 2009-2010 bl.a. för att kina införde exportkvoter. De upptrissade priserna var dock överdrivna och under 2011 skönk priserna kraftigt.

Anledningen är att de har unika egenskaper och är oumbärliga i många produkter. Med jordartsmetaller kan man skapa starkare magnetism, hårdare legeringar och lägre motstånd i elektriska kretsar. Kina dominerar handeln med jordartsmetaller.

Med lägre priser lyckades de kinesiska gruvorna slå ut den internationella konkurrensen under 1990- och 00-talet. Kina kontrollerade 2011 i praktiken mer än 95 procent av utbudet. Omkring 2005, när den internationella konkurrensen var utslagen, ändrade Kina plötsligt taktik och började införa exportkvoter på jordartsmetallerna. Kvoterna ströps sedan med 35 procent från 2009 och med ytterligare 40 procent 2010.

Samtidigt skärptes miljökraven i Kina. Många mindre gruvor tvingades stänga och inga nya tilllåts öppna. Det uppstod brist på flera råvaror och priserna har många gånger fyrfaldigats eller mer. Priset på dysprosium, som används bland annat i styrstavar i kärnkraftverk och för datalagringsenheter, har till exempel stigit 20 gånger från 150 till 3000 dollar per kilo.

Kina har en medveten strategi att försöka utveckla sin egen industri från att producera råvaror till att i stället sälja förädlade produkter. De internationella företag som fick problem med försörjningen erbjöds bättre priser på färdiga komponenter från Kina. Ett annat alternativ för dem är att flytta verksamhet till Kina.

Det finns uppskattningsvis 200 projekt runt om på jorden där förhoppningsfulla entreprenörer försöker få igång gruvdrift. Det kanske mest kända är en startup i USA vid namn Molycorp.

Bolaget har köpt loss gruvan Mountain Pass Rare Earth Mine från Chevron. Gruvan var länge den dominerande producenten av jordartsmetaller. Högkonjukturen tycks ha varit under 1960-talet när efterfrågan var stor efter europium som användes till färg-tv-apparater. Gruvan stängdes 2002 sedan ett dräneringsrör läckt ut radioaktivt vatten i öknen vilket fick myndigheterna att kräva stängning.
I juli 2009 gjorde Molycorp  börsdebut på 14 cent per aktie. Första dagen föll kursen 14 procent. Men sedan gick det snabbt uppåt. Aktien ökade med som mest 370 gånger i värde.

Molycorps största konkurrent utanför Kina är det australiensiska företaget Lynas Corp som äger gruvan Mount Weld i Australien och även en fyndighet i Malawi i Östafrika.

När Molycorp kommer upp i produktion väntas de nå 20 000 ton per år och det kan kanske dubblas till 40 000 ton. Lynas i Australien beräknas nå 15 000 ton per år 2015. Även med dessa två företag i full produktion kommer Kina att ha handeln med sällsynta jordartsmetaller i ett stadigt grepp.

Kina kontrollerar en tredjedel av världens kända förekomster av sällsynta jordartsmetaller. USA har 13 procent och Australien, Grönland och Kanada har också stora reserver men för närvarande ingen produktion. 2009 var Indien den näst största producenten med en produktion på 2 700 ton, vilket kan jämföras med Kinas 120 000 ton.

De sällsynta jordartsmetallerna är inte så sällsynta. Och eftersom vi talar om så små absoluta tal räcker det med att en gruva kommer i gång så påverkar det hela världsmarknadspriset. Det stora problemet är faktiskt inte att hitta metallerna utan att finna en metod att kemiskt fälla ut dem. Det är inte många som har den kunskapen och det fordras omfattande laboratorieförsök vid alla nya gruvor.

Malmen bryts ner till sand som bearbetas med olika syror som svavel för att anrika fram de sällsynta jordartsmetallerna. Varje metall kan behöva sin egen process och vid varje fyndighet måste processen finjusteras. Även här har Kina en fördel då de har  två nationella laboratorier som enbart sysslar med forskning och utveckling kring detta. Den kinesiska organisationen Chinese Society of Rare Earth har 100 000 registrerade forskare. I Kinas industricenter för sällsynta jordartsmetaller i Baotou i Mongoliet finns i dag 50 västerländska företag verksamma.

Men oavsett om det tar tid att få fram kunskapen i väst så kommer det allt fler nya gruvor.

Den totala efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller uppgick år 2010 till 135 000 ton. Det totala värdet på detta uppgick till 8 miljarder USD. 2015 väntas produktionen uppgå till 215 000 ton.

Hittills har vi talat om jordartsmetallerna som en homogen grupp. Men det finns 17 metaller inom denna grupp och efterfrågan ser helt olika ut för dem.

Grovt sett delas de sällsynta jordartsmetallerna upp i två undergrupper: lätta och tunga. Det finns sex lätta jordartsmetaller, däribland lantan, cerium och praseodym. Dessa används alla för till exempel legeringar, katalysatorer, polering och glas.

Neodym och Samarium används för att göra neodymmagneter och samariumkoboltmagneter, de två starkaste permanentmagneter som finns. Neodymmagneter används till exempel i hårddiskar och andra tillämpningar där man behöver starka men små magneter, men större mängder neodym går åt om man vill göra permanentmagneter för elmotorer och generatorer. Små vindkraftverk behöver till exempel använda neodymmagneter i generatorn för att göra den effektiv i förhållande till sin vikt.
Efterfrågan är stor och det är framför allt här utbudet kommer att växa när Molycorp och Lynas kommer upp i full produktion. Enligt analytikerkåren väntas priserna då falla kraftigt från 2012 års nivåer.

Den andra stora huvudgruppen är de tio tunga jordartsmetallerna såsom yttrium, dysprosium, gadolinium, erbium och europium. Erbium är till exempel nödvändigt för att kunna bygga kostnadseffektiva förstärkare till fiberoptiska system som används i all tyngre data- och telekommunikation.
Terbium, europium och yttrium används till teveskärmar (tjockteve), lysrör och lågenergilampor. Utan dessa ämnen kan man helt enkelt inte tillverka lysrör och lågenergilampor. Liksom för lantan och neodym är världsproduktionen helt koncentrerad till Kina.
Dysprosium används till magneter och yttrium till lågenergilampor.
Dessa ämnen kommer det att råda fortsatt brist på även efter att Molycorp och Lynas fått fart på sin utvinning.

Sverige är ju jordartsmetallernas vagga. Men produktionen har upphört. Ingången till Ytterby gruva är igenmurad.

Men det finns fler intressanta orter i Sverige. Cirka 1,5 mil nordost om Gränna, hittills mest känt för sina polkagrisar, ligger Norra Kärr. Redan 1906 gjorde Statens geologiska undersökningar en beskrivning av fyndplatsen med de speciella bergarterna, som går under samlingsnamnet nefelinsyenit. En döptes till grännait, en annan till kaxtorpit efter gården Kaxtorp.

Under några år efter kriget försökte Boliden utvinna zirkonium, men utan större ekonomisk framgång. På 1970-talet gjorde man ett nytt försök med nefelinsyenit som glasråvara, men inte heller det var lyckat. Intresset för Norra Kärr somnade åter in och Boliden släppte rättigheterna. Men med de senaste årens prisutveckling har Norra Kärr åter blivit intressant. Först på plats var det kanadensiska bolaget Tasman Metals som 2009 intecknade området genom det svenska bolaget Tasmet AB, registrerat i Boden.

Strax före jul 2009 började bolaget borra för att undersöka förekomsten av sällsynta jordartsmetaller. Det blev 26 hål och det visade sig finnas höga halter av yttrium och dysprosium. I dag räknas Norra Kärr som världens fjärde största fyndighet av tunga jordartsmetaller efter Nechalacho i norra Kanada, Kvanefjeld på södra Grönland och Strange Lake, också i Kanada.

Ser man även till koncentrationen ligger Norra Kärr högst i klassen internationellt, vad gäller tunga jordartsmetaller. I Norra Kärr utgör de tunga metallerna 52 procent. Närmast kommer projekten Strange Lake med 42 procent och Kutessay II med 46 procent i Kirgizistan.

– Den fördel vi har är att vi etablerar oss i ett land med befintlig infrastruktur. Det finns el, vägar, järnväg och det är inte mer än nio mil till hamnen i Norrköping, säger Mark Saxon, vd för Tasman Metals.

Den totala tillgången i Norra Kärr bedöms vara minst 60,5 miljoner ton. Förmodligen kommer Tasman Metals endast att bryta malmen och koncentrera den i Norra Kärr, men företaget undersöker också möjligheten till vidareförädling. Eudialyten har fördelen att den löser upp sig tämligen enkelt vid rumstemperatur och tillsats av svavelsyra. Själva anrikningen och renframställningen kan göras i Estland där det redan finns en anläggning som ägs av Molycorp.

Just nu studeras genomförbarheten av projekten och förbereds för tillstånd. Arbetet med att ansöka om en så kallad bearbetningskoncession har påbörjats. En sådan ger ensamrätt till fyndigheten i 25 år. Bara underlaget för detta tillstånd tar minst ett år att ta fram då till exempel vattenprov från alla säsonger ska samlas in och analyseras. Tidigast 2016 kan Norra Kärr vara i produktion.

Om Norra Kärr ger 60 miljoner ton totalt kan man leka med tanken att 1,5 miljoner ton per år produceras.

Förutom Norra Kärr har Tasman Metals även säkrat rättigheter i andra kända nordiska fyndigheter som i Särna, Alnön (utanför Sundsvall), Biggejavri i Norge och Korsnäs och Otanmaki i Finland.

Även LKAB har möjlighet att utvinna sällsynta jordartsmetaller från sina slagghögar. Dessa innehåller höga halter av apatit ur vilket flera tunga jordartsmetaller kan utvinnas.

Hur länge nedgången som inleddes 2011 kommer att pågå är svårt att avgöra men som alltid kommer priserna att gå upp och ner i takt med att tillgången och efterfrågan ändras.

Exempel på företag att investara i som är relaterade till jordartsmetaller (rare earth metals):

avalon rare metals
molycorp inc
rare elements resources ltd
quest rare minerals
great western minerals

Walter schloss investerade i företag med rabatt på eget kapital

Walter J. Schloss föddes den 11 oktober 1915 i New York och växte upp under svåra förhållanden i 1930-talets depression. Familjen hade det knapert, och Walters pappa förlorade jobbet som många andra under dessa svåra år.

Walter började 18 år gammal, fick börja som springpojke på aktiemäklarfirman Carl M. Loeb & Co. En av delägarna, Armand Erpf, fick upp ögonen för unge Walter och föreslog att han skulle läsa den då just utgivna boken Security Analysis, av Benjamin Graham och David Dodd.

Walter leddes in på värdeinvestering och började gå  kvällskurser i aktieanalys för Benjamin Graham.

1946 började Walter Schloss, 31 år gammal, som analytiker hos Graham Newman. Där fick han dela kontor med Warren Buffett och lära sig Grahams konservativa investeringsstil, som i enkelhet gick ut på att köpa företag som värderades till högst två tredjedelar av rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder). När Graham pensionerade sig nio år senare, 1956, blev Schloss tillfrågad av en av delägarna om han ville starta en egen förvaltningsverksamhet. Vilket han också gjorde.

Schloss investerade i företag som handlades under eget kapital. Speciellt intresserad var han av familjeägda företag. Affärsmodellen är viktig, det vill säga hur företaget tjänar pengar. Schloss föredrog tråkiga och impopulära företag.  Helst skulle företaget, enligt Grahams modell, värderas under rörelsekapitalet. Samtidigt erkände Schloss i slutet av sin karriär att det inte längre var lätt att hitta dessa typer av investeringar.

Precis som många andra framgångsrika investerare levde Schloss ett enkelt och tämligen anspråkslöst liv och hans fond drevs mycket kostnadseffektivt.

Några kvalitativa regler Walter Schloss levde efter var följande:

• Investera i företag med reala tillgångar och som har en aktiekurs betydligt under sitt inneboende värde.
• Helst ska företaget värderas med 20 procents rabatt av bokfört värde på eget kapital.
• Direktavkastningen ska vara ”god”.
• Ledningen ska helst äga aktier i företaget.
• Ledningen ska vara hederlig och inte betala sig själv för stora ersättningar.
• Var inte rädd för att sitta på kontanter.
• Köp efter att utdelning har avskilts. Marknaden brukar överreagera.
• Sälj inte på dåliga nyheter.
• Köp hellre aktier som är billiga än att betala dyrt för företag som gör stora vinster. Vinsterna kan snabbt minska, men tillgångarna förändras långsammare.

Terracycle betalar för skräp som de sedan återvinner

Som registrerad användare på Terracycle kan du delta i insamling av skräp som återvinns och få en viss ersättning för insamlat skräp.

Terracycles idé är att leta upp avfallskategorier som inte passar in i det vanliga återvinningssystemet och sedan återvinna det.  Konsumenter kan sedan registrera sig på bolagets hemsida och börja skicka in sitt skräp till bolagets lagerlokaler. Tillbaka får de ett mindre kontantbidrag.  Bolaget har insamlingsprogram i 19 länder, där chipspåsar, pennor, juicepaket och barnmatsförpackningar förvandlas till nya material och råvaror, som sedan säljs tillbaka till industrin. Och man fokuiserar på material som inte kan återvinnas på traditionellt sätt. Med västvärldens mått blir man inte rik som insamlare men genom att Terracycle betalar för t.ex. chipspåsar i brasilien har det gett fattiga skräpplockare en helt ny intäktskälla men även i Sverige kan det fungera för organisationer eller föreningar där medlemmarna gemensamt samlar in.

Terracycle har lockat över 25 miljoner registrerade skräpsamlare världen över. I Sverige finns runt 60 000 registrerade användare, Grundaren Tom Szaky hoppade av Princeton, ett av USA:s toppuniversitet, för att helt ägna sig åt sitt företag. Kontorets kopieringsrum blev hans hem, och det första riskkapitalet vann han i en tävling för affärsplaner. Bolaget omsätter drygt 100 miljoner kronor, med en ”modest” lönsamhet.

Glädjelotten

En ny skraplott på den svenska marknaden är glädjelotten från kombispel. En lott som gjord för att ge bort. Man kan skriva dit en personlig hälsning på lotten och över det hjärtformade fältet som ska skrapas står ”Du är värd en miljon” En miljon är också högsta vinsten på glädjelotten som kostar 20 kronor. Sannolikheten att vinna en miljon är dock väldigt liten då det bara är 2 miljonvinster på 4 miljoner lotter.  Även den totala vinstandelen ligger väldigt lågt på 40,8 %  så med en vinstchans på 1 av 4 lotter är det givet att de flesta vinster blir 20kr eller en ny lott.

Vad det gäller utformningen så ser lotten trevlig ut men det är det lite oklart har många sifferfält det finns under det hjärtformade området och var de är. Även valet av namn känns lite konstigt då det kan associeras med det visserligen inte så vanligt förekommande ordet glädjeflickor och med såpass få högvinster kanske spänning är mer relevant än glädje.

Så visst kan lotten ge spänning och glädje och speciellt när man får en gratis lott och ska man ge bort något så klart att det är roligare att ge en lott som kostar 20kr än att ge 8kr kontant även om det är vad mottagaren i snitt får tillbaka.

Tjäna pengar på dina filmklipp

Genom YouTubes Partner-program kan man få lite avkastning på sina filmklipp, under förutsättning att den eller de videos du laddat upp följer YouTubes regler och krav, t.ex. att materialet inte är kopierat någon annan stans ifrån.

Man får dock inte mycket i ersättning, så det gäller att klippen blir en viral succe eller att man lyckas med marknadsföra klippet till en stor målgrupp på annat sätt.
Genom att youtube lägger till annonser i anslutning till klippet kan anslutna partner tjäna mellan $12,000 till  $160,000 om klippet får tillräckligt många visningar. Det finns olika ersättningsmodeller i YouTubes Partner-program
Ersättningen kan vara 60p ($0.95) per 1,000 visningar, eller en betalningsmodell baserat på hur många som klickar på annonser på klippet. Ersättningen är inte hög men då youtube är en så populär kanal kan det ändå vara värt att lägga till klippen där då du kan få extra exponering t.ex. efter att en användare tittat på liknande filmer och därefter kan lockas att titta även på din. Det är också lätt att infoga klipp i t.ex. bloggar.
Några tips för att lyckas är också att tipsa sidor som länkar till roliga videos, t.ex. dagligen eller cuzz om målgruppen är svenskar. Om du skapar ett klipp på engelska eller där man inte behöver kunna något speciellt språk för att förstå klippet är chansen naturligtvis större att nå en stor publik.
Sprid också till dina vänner och bekanta, chansen är mycket större att de vill se klippet om de känner till dig som ligger bakom. Om man nått en viss framgång kan även övriga massmedier nappa på att skriva om hur du lyckats vilket bidrar till ytterligare spridning.
Det är inte lätt att nå en så stor publik att man tjänar några pengar att tala om på sina klipp, men genom hårt arbete och genom att jobba med marknadsföringen och även skapa relaterat material och synlighet även i andra kanaler, t.ex. twitter, facebook etc. så ökar chansen till spridning och få dem som gillar dina klipp att återkomma.
Några som lyckats med detta är Charlies föräldrar som började med att lägga upp klippet ”Charlie bit my finger”. Två syskon i en fåtölj där den yngre brodern charlie biter den andra i fingret. Inte så extremt kul men videon har blivit extremt viral och  fått långt över 300 miljoner visningar och dragit in 190 000 dollar till familjen.  Videon blev så populär att den till och med fick en egen Wikipedia-sida
Familjen har också byggt vidare på succen och skapade bl.a. ett haloween klipp där Charlie, nu några år äldre, inte bara använder tänderna utan även en leksaksmotorsåg för spä på våldsamheterna.
Om man är övertygad om att ett klipp kommer nå framgång kan man naturligtvis även använda klippet för att få andra inkomstkällor, t.ex. produktplacera  webbsidor eller produkter du vill marknadsföra själv eller ta betalt för att produktplacera andras produkter.
Andelen människor som får en betydande inkomst enbart från egna filmklipp är naturligtvis extremt få men det kan vara ett roligt att bra komplement till andra inkomstkällor på webben, t.ex. affiliate.

Högfrekvent robothandel med aktier

 

Datorhandel, högfrekvent handel, algoritmhandel och robothandel är olika namn för högfrekvent handel på börsen. Huvudsakligen handlar det om market making och arbitrage. En market maker utställer priser, och tjänar pengar på skillnaden mellan köp- och säljkurs. En arbitragör ­köper och säljer samma eller likartade värdepapper på två marknader och låser på så sätt in en liten prisskillnad. De två verksamheterna flyter ofta in i varandra utan tydliga gränser. För en arbitragör gäller det att vara så snabb som möjligt – ­annars kommer någon annan att ­göra affären i stället. En market ­maker måste vara lika snabb, annars blir han eller hon ­utnyttjad av arbitragören. Vinstmarginalerna är små – ofta i storleksordningen hundradels procent.

Arbitrage har alltid handlat om att snabbt flytta och behandla ­information. Fram till 1800-talet ­användes brevduvor och beridna ­kurirer. Så småningom kom ång­båten, telegrafen och telefonen. De första bärbara datorerna började ­användas för arbitrage på 1970-talets golvhandel i USA. Varje gång ny teknik har tagits i bruk har äldre, långsammare konkurrenter gått i taket och krävt förbud och reglering. Och med snabbare datorer så har antalet postitioner som kan tas ökat markant, därav namnet högfrekvenhandel.

Högfrekvenshandeln har fått skulden för att fungera som en förstärkare av  kurssvängningar och därmed skapa en mer volatil börs. Kritiker harockså hävdat att robothandlare lägger snabba orders som snabbt dras tillbaka när någon vill handla och att kurserna därmed skulle manipuleras.

Men förespråkarna hävadar att så inte alls är fallet och att man inte kan skylla de stora kurssvängningarna på robothandeln.

Det finns heller inga konkreta bevis för att robothandlarna manipulerar kurserna eller ägnar sig åt olaglig ”frontrunning”, det vill säga att man med lägger in och tar bort ordrar för att rigga en kurs som man själv vill ha.

Försvararna för robothandeln säger att den gjuter olja i maskineriet. Motståndarna säger att den kastar grus i maskineriet.

Den dyraste investeringen för en robothandlare är själva programmeringen – att skapa en egen algoritm för automatisk högfrekvenshandel som kan kosta flera miljoner kronor. Själva datorn kanske kostar  100 000 kronor och medlemskapet på börsen mindre än 50 000 kronor per år.

Robothandeln på Stockholmsbörsen började i liten skala efter att börsen 2009 installerade större och snabbare datorer i Stockholm. Samtidigt tog man bort kravet på att bara köpa och sälja hela börsposter, alltså 100-200 aktier, och tillät hur små ordrar som helst.

En annan förändring som bäddade för robothandeln var att spreaden, det vill säga skillnaden mellan köp och säljkurs sänktes till 5 öre för aktier under 100 kronor och till 10 öre för aktier över 100 kronor. Det gynnar robothandeln som blixtsnabbt kan jobba med så små prisskillnader.

Högfrekvenshandlarna har sina datorer i börsens datahall för att ha så korta sladdar som möjligt och tjäna mikrosekunder på det. 2011 var mellan Mellan 15-20 robothandlare aktiva på Stockholmsbörsen bl.a. världens största högfrekvensfirmor Getco, Spire Europe, Citadel, IMC Trading, Optiver, Knight capital, International algorithmic Trading och Flow traders finns representerade på stockholmsbörsen men även svenska aktörer som Pan capital.

Tjäna pengar på nedgång med blankning

Blankning innebär att man säljer en aktie eller annan vara som man inte äger. Detta kan göras genom att man lånar en aktie och säljer den vidare på börsen för att köpa tillbaka den vid en senare tidpunkt, då aktien ska återlämnas. Den som lånar ut aktien eller varan, oftast en fond eller ett finansinstitutet tar ut en avgift för detta och kan på så vis tjäna extrapengar på aktier som den ändå hade tänkt behålla. På så sätt kan de tjäna pengar på en aktie även om värdet på tillgången förblir oförändrat.

Om aktien eller varan faller i pris gör blankaren en vinst, men om den skulle ha stigit i värde när han eller hon måste köpa tillbaka den kan det medföra stora förluster.

Ett annat namn för att blanka en aktie är att ”gå kort” i aktien.

Så kallad naken blankning innebär att man säljer aktier utan att man vare sig äger eller lånar dem.