Farligt med lönedag

Antalet dödsfall bland ökar markant på lönedagen. Speciellt bland unga och fattiga.
Det visar en studie gjord bland alla offentliganställda mellan åren 1995-2000.
Andelen som dör när de får lön ökar med 23 procent, oavsett på vilken veckodag lönen betalas ut.
Forskarna tror att löneutbetalningen leder till en ökning av hälsofarlig konsumtion och aktivitet.
Hjärtproblem och stroke är de vanligaste lönedagsrelaterade dödsorsakerna.
Mönstret är extra tydligt bland låginkomsttagare och personer i åldern 18 – 35 år.

Studien gjordes av institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Den 25:e smäller det..?

Se upp med prisjämförelsesiter

Att jämföra priser innan man handlar på nätet har blivit en vanesak för många och visst hjälper prisjämförelsesiterna till i jakten på låga priser, men man ska inte glömma bort att även prisjämförelsesiterna är komersiella och deras främsta syfte är naturligtvis som för alla andra företag att själva vara lönsamma.

Jakob Svensson som driver växthusbutiken glashusen.se har tagit reda på en hel del om prisjämförelsesiterna som en vanlig konsument antagligen inte känner till och som det kan vara svårt att själv få reda på.

Här är ett exempel på hur upplägget på prisjämförelsesiterna kan vara.  En grundbult för att kunna vara en bra prisjämförelsetjänst är naturligtvis att ha med så stort urval som möjligt. Därför skriver prisjämförelsesiten, som vi utan att nämna några varumärkesnamn skulle kunna kalla för prisspringaren att man listar butiker utan kostnad.

Låter bra tänkte Jakob och skickade in länken till prisfilen för glashusen.se

Den som söker på prisspringaren kanske känner igen upplägget att det först kommer fram en handfull ”sponrade resultat” som är tydligt markerade som sponsrade och som sällan har de lägsta priserna för produkten.

Sedan kommer en lista med resultat sorterade i prisordning med det lägsta priset först där man kan klicka sig vidare till respektive butik som säljer produkten. Men det många inte vet att även dessa butiker som man kan klicka sig vidare till är sponsorer eller samarbetspartner till prisspringaren. Skillnaden är att de betalar ett fast pris på någon krona, lite beroende på vilken produktkategori det handlar om, medans de markerade sponsrade platserna säljs utifrån budgivning så den som bjudit det högsta klickpriset visas även bland sponsrade länkar.

Den butik som väljer att inte bli sponsor och betala varje gång någon klickar till butikssidan från prisspringaren kan också listas, men får ingen klickbar länk och resultatet visas i ljusgrått bland alla sponsrade resultat så som besökare är det lätt att tro att produkten inte går att köpa i aktuell butik då det dels inte går att klicka sig dit och dels så ser produkten i sökresultatet ut som om den inte var tillgänglig.

Dessutom så måste alla butiker som vill listas skicka in en länk till en fil i ett speciellt format med sina produkter, så det är inte så att prisspringaren av sig själv letar upp butiker med låga priser och hämtar priserna från deras hemsida, såvida man inte väljer att bli sponsor och betala för alla klick man får från prisspringaren.

Och inte nog med det, även om en skickar in länk till sin prisfil så listar prisspringaren inte alla växthus från de som inte är sponsorer utan bara de växthus som sedan tidigare visas i deras kategori ”växthus”. Inga nya modeller tas med vilket gör att det om man söker t.ex. på fyrkantiga växthus så visas inte alla på marknaden tillgängliga alternativ.

Men prisspringaren är ju inte den enda prisjämförelsesiten. Det finns ju fler, t.ex. en som vi utan att nämna några varumärken skulle kunna kalla för prisjagaren.

Om man söker på ordet växthus på den sidan så får man upp ett antal växthus och får uppfattningen att här kan man hitta internets lägsta priser på växthus.

Därför skickade Jakob in länken till sin prisfil med växthus även till prisjagaren, men fick svaret att detta var en produktkategori som man inte listade på prisjagaren. Anledningen till att man fick upp ett antal sökresultat på produkten var att det var från butiker som redan var med på prisjagaren och som hade produkter även i någon annan kategori som man jobbade med på prisjagaren.

Men när man gjorde sökningen så framgick det ingenting om detta att det var ett kraftigt begränsat urval som visades för de produkterna, eftersom nischade butiker inom den kategorin inte listas.

Vad kostar det att försörja ett barn

 Man brukar inte fundera så mycket kring ekonomi när man bestämmer om man vill ha barn eller inte, eller hur många barn man vill ha. Men det kan vara intressant att fråga sig vad det kostar att uppfostra ett barn under 18 år.

I en uträkning från Swedbank har man räknat ut att de nödvändigaste kostnaderna för ett barn från födseln till 18-årsdagen ligger på ca 859.000 kronor. Då har man räknat med mat och förbrukningsvaror men även kostnad för barnomsorg samt inkomstbortfallet vid föräldraledighet.

Räknar man även med fritidsaktiviteter, fickpengar, presenter, kostnaden för ett extra rum och kostnaden för en större bil ökar kostnaden för ett barn till 1.565.000 kronor fram tills att de blir myndiga.

Men naturligtvis kan man räkna på olika sätt. Man behöver inte köpa allting nytt, och visst kan man behöva större boende och bil när man får barn, men inte så att man behöver byta upp sig i storlek för varje barn man får.

Konsumentverket har räknat ut att en medeldyr basutrustning för ett barn t.ex barnvagn, barnsäng etc kostar ca 20.000 kronor om allt köps nytt. Då ingår inte kläder och leksaker. Genom att köpa begagnat kan man ofta komma ner i häften av den summan och om man kan ärva från tidigare barn eller från släktingar så blir det naturligtvis ännu billigare.

De löpande kostnaderna för sådant som mat, kläder och blöjor beräknas till 22.000 kronor för det första året, men även här går det att komma billigare undan om man t.ex använder tygblöjor eller använder tips från fyndtips.se för att komma billigare undan.

Att räkna med inkomstbortfall under föräldraledigheten är inte heller självklart. Faktum är ju att man som föräldrar får pengar för att vara hemma med sitt barn, sammanlagt 390 dagar på sjukpenningnivå  (ca 80% av SGI upp till ett tak på 37.333 kronor i månaden vilket ger en högsta ersättning på 29.010 kronor i månaden.) och 90 dagar på lägstanivån 180 kronor per dag.  Av dagarna på sjukpenningnivå är 90 dagar per förälder knutna till var och en och fryser inne om de inte tas ut.

Många arbetsgivare eller fackföreningars kollektivavtal betalar dessutom ut extra pengar till föräldralediga. Ersättningen brukar vara runt 10 procent av lönen i ett antal månader.

 

Dessutom får man barnbidrag för sitt barn. 1250kr från den 1 mars 2018.   Bidraget betalas ut automatiskt från månaden efter den månad barnet föddes och delas mellan föräldrarna om de har gemensam vårdnad. Föräldrar till fler barn än ett får dessutom flerbarnstillägg.

 

Tomt på kontot

Det finns flera händelser som kan göra att man helt plötsligt står utan några pengar på kontot. Det vanligaste är nog att man t.ex. blir sjuk eller arbetslös och ersättning från t.ex. försäkringskassan blir försenad eller uteblir.

Det finns dock en hel del saker man kan göra i det akuta skedet för att klara av en sådan situation, men det finns framförallt några saker man kan göra gör för att drastiskt minska risken att man ska hamna där.

Om vi tittar på förebyggande åtgärder så är a och o att bygga upp en sparbuffert. Ett konto där man sätter av en summa varje månad och att en del av denna summan inte är bunden i t.ex. fonder eller bundet sparande.

Då kan man låna från sitt sparkonto i den akuta situationen och när ersättningen kommer eller man åter får en inkomst så sätter man tillbaka pengar på sparkontot. Det gäller dock att inte ta för vana att tömma bufferten varje gång det börjar kännas lite tomt på lönekontot några dagar innan lön, utan då är det bättre att man drar ner på kostnaderna några dagar tills lönen kommer.

Om man det blir tomt på både sparkontot och lönekontot så gäller det att ha framförhållning inför en sådan situation. Det är mycket lättare att få fram lite extra pengar om man har någon vecka på sig än om man står med tomt kylskåp och tomt konto och det dröjer innan man får pengar på kontot.

Om man märker att pengarna inte kommer att räcka till nästa lön eller insättning så börja med att titta vad du har hemma som du kan sälja. Om du har någon vecka på dig behöver du inte ha press att sälja till första möjliga köpare utan kan få lite mer betalt för dina saker.  Får du inte in pengar kan det vara ide att kontakta de som man ska betala till och se om det går att skjuta fram förfallodatum för en faktura, eller dela upp den på ett par betalningstillfällen. Det brukar gå bra om det är någon enstaka gång. Gör det dock inte till en vana. Nästa steg om det inte finns mer att sälja kan vara att låna från någon närstående. Om du verkligen vet att det kommer pengar ett visst datum kan man också låna från banken eller något kreditinstitut men eftersom man antagligen inte är särskilt kreditvärdig i en sådan situation blir det ofta dyra räntor. Om  man äger sitt boende och har lite framförhållning kan man dock se om det går att låna mer med fastigheten som säkerhet vilket ger mycket lägre ränta än t.ex. ett snabbt sms-lån.

Man kan också se om det går att få lite extrainkomster. Att panta returglas kan ge några välbehövliga kronor direkt, medans andra former av extrainkomster ofta tar lite längre tid att få, så som sagt, framförhållning och en sparbuffert är a och o.

 

Spara på att göra egen fudge

Detta är en beräkning i serien kring prisskillnader mellan hemlagat/hembakat och färdigköpt. Priserna varierar naturligtvis över tid, men generellt följer både priset på ingredienserna och den färdiglagade produkten den allmänna inflationen så beräkningen kan anses stämma över tid. Om man har möjlighet att köpa antingen den färdiga produkten eller någon huvudingrediens till kraftigt rabatterat pris påverkar det naturligtvis beräkningen.
Ingen kostnad för arbetet har beräknats utan man får själv avgöra om den beräknade tidsåtgången och kontrollen över ingredienserna som man får när man lagar själv är värt prisskillnaden.

Fördelen med att göra sitt eget godis är inte bara att man får full kontroll på vad godiset innehåller, utan även att man kan spara en hel del på att göra sitt godis själv.

Fudge

Ingredienser

  • 2 dl vispgrädde   (3 dl kostar 15kr och 2 dl kostar därmed ca 10kr)
  • 3 dl (300g) strösocker   (2kg kostar ca24 kr och 3 dl kostar därmed ca 3,5kr)
  • 50 g smör (500g kostar ca 45kr och 50 g kostar därmed ca 4,5kr)
  • 0.5 dl (20g) kakao (200g kostar 25kr och 20g kostar därmed 2,5kr)
  • 1 msk (15g) vaniljsocker  (150 g kostar 15kr och 15 g kostar därmed 1,5kr)

 

Med en sats smet får man ca 500g färdig fudge till priset av ca 22kr eller 4,4 kr per hekto. Utöver det tillkommer priset för bakplåtspapper och el på maximalt ytterligare någon krona och tidsåtgången är ca 30 minuter. Priset på färdig fudge i affären varierar men kan vara 6,9kr per hekto vilket innebär att ingredienserna till den hemmalagade fudgen kostar ca 2/3 av den färdigköpta eller man sparar 11 kr på att laga en sats fudge jämfört med att köpa färdiga.
Om man vill göra fudge med någon speciell smak tillkommer dock smaktillsats som t.ex. lakritspulver

Utförande:

Rör ihop grädde och strösocker och koka upp. Rör regelbundet medans det kokar.
Smörj eller klä en form ca 15×20 cm med bakplåtspapper.

Sänk värmen och fortsätt koka till smeten är 122°C. Om du inte har passande termometer kan du kontrollera temperaturen genom att göra kulprovet. Droppa lite av smeten i ett glas kallt vatten. Om kulan som bildas på botten har en fin konsistens som man vill ha som slutresultat har det kokat färdigt.

Ta av kastrullen från värmen och rör ner smör, kakao och vaniljsocker tills smöret smält.

Häll smeten i formen. Låt stelna. Ställ gärna kallt så går det fortare.

Ta upp den stela massan från smörpappret och lägg på en skärbräda.

Skär i bitar. Lägg bitarna i en burk och förvara i kylskåp.

Samla dina lån

Samla dina lån hos lendify och få lägre ränta.

Har du obetalda krediter och dyra blancolån?
Samla alla dina lån utan säkerhet hos lendify och få en individuell ränta långt under 10%

Ansök på 2 minuter och få svar direkt. Uppstår det några problem finns hjälp att få både på kvällar och helger på telefon, chat eller e-post.

Genom att kapa bort mellanhänder kan lendify genom p2p-lending erbjuda konkurrenskraftiga räntor.

Blir din ansökan godkänd får pengarna utbetalda direkt.

Minimikrav för att få ett lån:

– Inga betalningsanmärkningar
– Ingen skuld hos Kronofogden
– Inkomst på minst 180 000 kr/år
– Folkbokförd i Sverige
– Ålder minst 18 år

Ansök nu.

Betala inte överpris för begravningen

Den som ska ordna en begravning är ofta i en ganska utsatt situation och det kan kännas ovärdigt mot den avlidna att diskutera priser och välja ett billigare alternativ.

Men det går att ordna en riktigt vacker och värdig begravning utan att betala överpriser.

Anledningen till att begravningar historiskt har kostat mycket är ofta låg konkurrens och dålig insyn i priser och vad man får för pengarna.

Men med internet så har både processen kring begravningen förenklats och priserna har pressats.

Och det är en stor marknad. ca 91000 personer avled i Sverige under 2016 och alla ska begravas vilket innebär att branschens totala omsättning ligger på 2,5 miljarder kronor.

Några av uppstickarna och utmanarna till den tidigare branschledaren Fonus som hade en omsättning på 946 M kr under 2016. Funera, Lavendla och Fenix begravning.

Funera grundades 2013 av Dennis Jillvert, tidigare affärsutvecklare på tyska Rocket Internet med Kinnevik som delägare och Håkan Ramsin, tidigare vice vd på Bonnier och som även är funeras arbetande ordförande.  Under 2016 växte nettoomsättningen med drygt 80% till 21 miljoner kronor.

Lavendla grundades 2014 och omsättningen ökade från en dryg miljon 2015 till 7,2 miljoner under 2016.

Fenix begravning grundades 2014 av Charlotte Runius en bakgrund på private equity bolaget 3i samt managementkonsulterna Johannes Ekblad och Mikael Nowak. Bolaget omsatte 12 miljoner kronor under räkenskapsåret som avslutades mars 2017.

Receptfritt billigast på internet

Det kan vara stor prisskillnad på receptfria läkemedel som t.ex. värktabletter och allergimediciner.

Dels skillnad i pris mellan olika apotekskedjor och dels så kan priset skilja inom en kedja beroende på om man köper i nätbutiken eller köper i butik.

Ofta kan det skilja ca 50% mellan det dyraste och det billigaste alternativet av samma produkt.

Apotea är den aktör som inte har någon fysisk butik och det är svårt att hitta någon aktör som har ett lägre pris än apotea på en motsvarande produkt.

Apotek Hjärtat, apoteket och kronans apotek har överlag lägre pris på receptfria läkemedel i sina nätbutiker än i sina fysiska butiker. Deras motivering är att online-handeln har mindre omkostnader men den främsta anledningen är antagligen att det är lättare att jämföra priser online och för näthandeln skiljer sig ofta inte priset mellan dessa aktörer och apotea eller apomera på de vanligaste produkerna.

Apoteksgruppen består av franchiseföretagare, men man har rekommenderade priser som är samma som man har i sin nätbutik. Man kan i dagsläget också bara beställa online för att hämta ut i närmaste apoteksgruppsbutik.

Ett exempel är nezeril nässprej som för närvarande kostar 27 kronor på apotea,  och de flesta andra apotekskedjors nätbutiker, 33kr på apomera, men 42 kronor i de flesta apoteks fysiska butiker,  45 kronor hos apoteksgruppen och dyrast är Lloyds apotek som tar 47 kronor både i nätbutik och fysisk butik.

Ett annat exempel är allergitabletten Clarityn. En ask med 14 tabletter kostar 69kr i apotek hjärtats och kronans apoteks nätbutiker, 66kr hos apomera, 71kr på apotea,  92,50 hos apoteket samt i hjärtats och kronans fysiska butiker, 95kr hos apoteksgruppen och 99kr hos Lloyds apotek.

Apotea apomera och apotek hjärtat har fri frakt i hela Sverige medans apoteket och kronans apotek endast har fri frakt för sina medlemmar. Apoteket har också fri frakt om man beställer för över 295kr. Annars är frakten 29kr och hos apotek kronan är frakten 19kr om man inte är medlem.

Om man inte har extremt bråttom kan det alltså löna sig att beställa receptfri medicin online.  Om man går med i refunder får man dessutom några procents återbäring på sitt köp och kan spara ännu mer.

 

 

 

 

Krav på bolån

Kraven på de som vill ta lån till en bostad har skärpts en del. Låntagare skall kunna klara åtminstone 6% – 8 % ränta.  De låga räntorna är nämligen bara tillfälliga. På lång sikt ligger genomsnittsräntan på mellan 5 – 7 procent.

Därför räknar bankerna med att bolånetagarna ska klara av betydligt tuffare tider och i beräkningarna på inkomster och möjlig lånesumma kräver man att låntagaren ska klara av en viss räntenivå med aktuell inkomst, bankerna brukar kalla detta räntekrav för kalkylränta.

Lägst krav har Danske Bank, som räknar med att låntagaren ska klara en bolåneränta på 6 procent SBAB, SEB och Swedbank räknar med att kunden klarar 7 procent i ränta medan Handelsbanken kräver 7,5 procent.
Nordea kräver att bolånetagaren klarar 8 procent i ränta.

Lagen säger dessutom att man skall kunna stoppa in 15 % av bostadens pris i egen kontantinsats. Resterande 85 % kan man få bolån för.

Men många kanske väljer att inte spara ihop till kontantinsatsen utan tar blancolån eller privatlån, eller låter någon släkting stå på lånet.

Det trissar upp bostadspriserna ytterligare och ger en osund konkurrens mot de som väljer säkrare alternativ som att spara ihop till kontantinsatsen.