Med tjänsterna frilansfinans, gigger, firmify pay2me eller coolcompany kan man fakturera som privatperson utan att ha eget företag.
Det fungerar så att man i praktiken blir anställd av frilansföretaget men enbart för de uppdrag man har och så sköter frilansföretaget all administration och tar någon procent för besväret.
Inflation innebär att pengarnas köpkraft minskar med tiden. En hundralapp för 50 år sedan räckte till att köpa väldigt mycket mer varor än vad man får för 100 kr idag.
Även inflationen växer med ränta-på-ränta effekten, vilket gör att även den kan öka ganska snabbt om inflationen är hög under en längre period.
Det betyder att den avkastning man har på sina investeringar, dels i form av värdeökning men även utdelning och utdelningstillväxt i utdelningsmaskinen måste överstiga inflationen för att man realt sett ska få mer köpkraft för sina pengar i framtiden.
Vill du veta hur mycket 1000 kronor från 1930 motsvarar i dagens penningvärde eller hur mycket 10 000 kronor 1990 motsvarade 1940? Med inflationssnurran
Inflationssnurran kan du räkna både framåt och bakåt i tiden, inom valt tidsintervall.
Förr i tiden så var valuta kopplad till en reel tillgång. Den amerikanska dollarn var länge kopplad till fysiskt guld och man kunde gå och byta ut en dollar mot en viss mängd guld – den så kallade guldmyntfoten. Ett liknande system fanns i Sverige där man år 1873 bestämde att 1 kg guld skulle motsvara 2480 svenska riksdaler. Och fram till år 1968 innehöll de svenska enkronorna riktigt silver. Fram fram till 1942 innehöll myntet 6 g silver av myntets totala vikt på 7.5 g. 1942 sänktes det till 2 g silver och 1968 avkaffades silvret helt och hållet i mynten och ersattes med nickel och koppar.
Och sedan man övergav valutornas koppling till en reel tillgång så är det enbart förtroendet för ett lands valuta som ger den något inneboende värde. Man trycker mer och mer pengar för varje månad. I USA införde man under finanskrisen det som kallas för QE (”Quantitative Easing”) vilket gör att pengarnas värde urholkas. Frågan blir då; hur skyddar man sina tillgångar om inflationen ökar och pengarna blir mindre värda?
Ett sätt är att äga riktiga tillgångar. Riktiga tillgångar har ju den egenskapen att de inte går att duplicera genom att trycka fler av dem som t.ex. med papperspengar. Riktiga tillgångar kan vara fastigheter, företag eller fysiska tillgångar som t.ex. guld, silver och andra ädelmetaller. Dessa finns i en begränsad mängd vilket gör att de kommer sannolikt att bevara någon form av värde, även om värdet kan variera. Visst finns det andra tillgångar också som finns i begränsad mängd, men ädelmetallernas långa tradition av värdehållare och dess tidigare koppling till valuta gör att det ligger nära till hands att återgå till dessa tillgångar när ett konstgjort ekonomiskt system brakar ihop.
För att göra en jämförelse:
Idag är 1 gram guld lika mycket fysiskt guld i vikt som det var för 100 år sedan. 1 gram kommer fortfarande vara 1 gram även om 100 år.
100 kr 1910 motsvarade däremot 100 år senare (2010) 4 683.78 kr.
Med motsvarande ökningstakt på inflationen kommer samma 100 kr 2010 om 100 år 2110 vara värd flera hundra gånger mindre (det vill säga att det kommer motsvara ända upp till 50.000 kr enligt vissa beräkningar).
Det ter sig då ganska självklart att det är ju inte 100-lappen du vill äga om 100 år, utan det är ju det idag motsvarande mängden reall tillgång t.ex. silver eller guldvärdet som man vill äga för att ha möjlighet att bevara värdet.
Man skulle kunna investera i värdepapper som investerar i guld eller silver och på så sätt kommer tillgångarna att öka i värde om priset på guld eller silver ökar i värde. Men om det blir en total kollaps i det ekonomiska systemet finns en risk att de banker eller kreditinstitut som ger ut värdepappren kanske inte kan infria sitt löfte och genomföra sina utbetalningar eller så är de pappers- eller digitala pengar som man får ut inte värda något alls om förtroendet för valutan inte finns.
Då kanske det är de som äger reella tillgångar i form av fysiskt guld eller silver som är de som har någon form av köpkraft.
Anledningen till att man införde pengar var ju av den anledningen att det blev väldigt opraktiskt att byta reella tillgångar mellan varandra. Men om det ekonomiska systemet kollapsar finns det mycket som talar för att man skulle återgå till att utbyta varor kopplat till just guld eller silver.
Så ett sätt att gardera sig skulle kunna vara att äga fysiskt guld eller silver. Antingen i form av guld eller silvertackor, eller guld eller silvermynt. Guld och silvermynten har den fördelen att de ofta även är vackra att se på och många samlar ju den här typen av föremål t.ex. frimärken, mynt och porslin, oberoende av materialet.
För den som vill investera i guld eller silvermynt så kan men antingen köpa gamla svenska mynt från före år 1942 (eller 1968 men med lägre silverhalt). Ett annat alternativ är att köpa riksbankens s.k. minnesmynt eller jubileumsmynt som man gett ut vid olika jubileer t.ex. kungabrölopp, eller till minne av olika kända personer. Dessa jubileumsmynt har vanligen haft valören 50, 100 eller 200kr och innehållit silver även efter år 1968.
Det kommer dock inte att bli lika vanligt med dessa silverinnehållande jubileumsmynt i framtiden. Riksbanken har sedan 1721 präglat 65 olika jubileums- och minnesmynt för att fira stora händelser för landet, eller för att uppmärksamma viktiga jubileer. Tidigare har det ofta handlar om guld eller silvermynt i olika valörer.
Från och med 2009 har man på riksbanken istället framförallt börjat med specialversioner av bruksmynt istället för minnesmynt i ädelmetaller i begränsad upplaga. T.ex. så gav man 2009 ut en enkrona med vågig baksida som uppmärksammar att det är 200 år sedan Finland skiljdes från Sverige.
Minnesmynt kommer fortfarande att ges ut för att manifestera händelser av särskild nationell vikt, men sådan utgivning ska alltså ske betydligt mer restriktivt. Alla minnesmynt och jubileumsmynt kan lösas in till nominellt värde hos riksbanken, men kontrollera först om metallvärdet eller samlarvärdet överstiger myntens nominella värde.
Även andra länder har den här typen av silver och guldmynt och vissa länder har även internationellt gångbara guld och silvermynt t.ex. usa:s silver eagle och kanadas silvermaple
Priset på dessa varierar naturligtvis med silver och guldpriset men man kan också komma undan billigare genom att köpa från privatpersoner istället för handlare eller från handlare utomlands t.ex. i baltikum eller tyskland eftersom det i vissa länder är ingen eller väldigt låg moms på den här typen av samlarmynt.
Nackdelar med fysiska tillgångar är naturligtvis att det är stöldbegärligt och det kan vara vissa kostnader med att förvara säkert, men för den som verkligen vill sprida riskerna kan fysiskt guld eller silver vara värt att ha en liten del av sina tillgångar i.
Antalet dödsfall bland ökar markant på lönedagen. Speciellt bland unga och fattiga.
Det visar en studie gjord bland alla offentliganställda mellan åren 1995-2000.
Andelen som dör när de får lön ökar med 23 procent, oavsett på vilken veckodag lönen betalas ut.
Forskarna tror att löneutbetalningen leder till en ökning av hälsofarlig konsumtion och aktivitet.
Hjärtproblem och stroke är de vanligaste lönedagsrelaterade dödsorsakerna.
Mönstret är extra tydligt bland låginkomsttagare och personer i åldern 18 – 35 år.
Studien gjordes av institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Att jämföra priser innan man handlar på nätet har blivit en vanesak för många och visst hjälper prisjämförelsesiterna till i jakten på låga priser, men man ska inte glömma bort att även prisjämförelsesiterna är komersiella och deras främsta syfte är naturligtvis som för alla andra företag att själva vara lönsamma.
Jakob Svensson som driver växthusbutiken glashusen.se har tagit reda på en hel del om prisjämförelsesiterna som en vanlig konsument antagligen inte känner till och som det kan vara svårt att själv få reda på.
Här är ett exempel på hur upplägget på prisjämförelsesiterna kan vara. En grundbult för att kunna vara en bra prisjämförelsetjänst är naturligtvis att ha med så stort urval som möjligt. Därför skriver prisjämförelsesiten, som vi utan att nämna några varumärkesnamn skulle kunna kalla för prisspringaren att man listar butiker utan kostnad.
Låter bra tänkte Jakob och skickade in länken till prisfilen för glashusen.se
Den som söker på prisspringaren kanske känner igen upplägget att det först kommer fram en handfull ”sponrade resultat” som är tydligt markerade som sponsrade och som sällan har de lägsta priserna för produkten.
Sedan kommer en lista med resultat sorterade i prisordning med det lägsta priset först där man kan klicka sig vidare till respektive butik som säljer produkten. Men det många inte vet att även dessa butiker som man kan klicka sig vidare till är sponsorer eller samarbetspartner till prisspringaren. Skillnaden är att de betalar ett fast pris på någon krona, lite beroende på vilken produktkategori det handlar om, medans de markerade sponsrade platserna säljs utifrån budgivning så den som bjudit det högsta klickpriset visas även bland sponsrade länkar.
Den butik som väljer att inte bli sponsor och betala varje gång någon klickar till butikssidan från prisspringaren kan också listas, men får ingen klickbar länk och resultatet visas i ljusgrått bland alla sponsrade resultat så som besökare är det lätt att tro att produkten inte går att köpa i aktuell butik då det dels inte går att klicka sig dit och dels så ser produkten i sökresultatet ut som om den inte var tillgänglig.
Dessutom så måste alla butiker som vill listas skicka in en länk till en fil i ett speciellt format med sina produkter, så det är inte så att prisspringaren av sig själv letar upp butiker med låga priser och hämtar priserna från deras hemsida, såvida man inte väljer att bli sponsor och betala för alla klick man får från prisspringaren.
Och inte nog med det, även om en skickar in länk till sin prisfil så listar prisspringaren inte alla växthus från de som inte är sponsorer utan bara de växthus som sedan tidigare visas i deras kategori ”växthus”. Inga nya modeller tas med vilket gör att det om man söker t.ex. på fyrkantiga växthus så visas inte alla på marknaden tillgängliga alternativ.
Men prisspringaren är ju inte den enda prisjämförelsesiten. Det finns ju fler, t.ex. en som vi utan att nämna några varumärken skulle kunna kalla för prisjagaren.
Om man söker på ordet växthus på den sidan så får man upp ett antal växthus och får uppfattningen att här kan man hitta internets lägsta priser på växthus.
Därför skickade Jakob in länken till sin prisfil med växthus även till prisjagaren, men fick svaret att detta var en produktkategori som man inte listade på prisjagaren. Anledningen till att man fick upp ett antal sökresultat på produkten var att det var från butiker som redan var med på prisjagaren och som hade produkter även i någon annan kategori som man jobbade med på prisjagaren.
Men när man gjorde sökningen så framgick det ingenting om detta att det var ett kraftigt begränsat urval som visades för de produkterna, eftersom nischade butiker inom den kategorin inte listas.
Man brukar inte fundera så mycket kring ekonomi när man bestämmer om man vill ha barn eller inte, eller hur många barn man vill ha. Men det kan vara intressant att fråga sig vad det kostar att uppfostra ett barn under 18 år.
I en uträkning från Swedbank har man räknat ut att de nödvändigaste kostnaderna för ett barn från födseln till 18-årsdagen ligger på ca 859.000 kronor. Då har man räknat med mat och förbrukningsvaror men även kostnad för barnomsorg samt inkomstbortfallet vid föräldraledighet.
Räknar man även med fritidsaktiviteter, fickpengar, presenter, kostnaden för ett extra rum och kostnaden för en större bil ökar kostnaden för ett barn till 1.565.000 kronor fram tills att de blir myndiga.
Men naturligtvis kan man räkna på olika sätt. Man behöver inte köpa allting nytt, och visst kan man behöva större boende och bil när man får barn, men inte så att man behöver byta upp sig i storlek för varje barn man får.
Konsumentverket har räknat ut att en medeldyr basutrustning för ett barn t.ex barnvagn, barnsäng etc kostar ca 20.000 kronor om allt köps nytt. Då ingår inte kläder och leksaker. Genom att köpa begagnat kan man ofta komma ner i häften av den summan och om man kan ärva från tidigare barn eller från släktingar så blir det naturligtvis ännu billigare.
De löpande kostnaderna för sådant som mat, kläder och blöjor beräknas till 22.000 kronor för det första året, men även här går det att komma billigare undan om man t.ex använder tygblöjor eller använder tips från fyndtips.se för att komma billigare undan.
Att räkna med inkomstbortfall under föräldraledigheten är inte heller självklart. Faktum är ju att man som föräldrar får pengar för att vara hemma med sitt barn, sammanlagt 390 dagar på sjukpenningnivå (ca 80% av SGI upp till ett tak på 37.333 kronor i månaden vilket ger en högsta ersättning på 29.010 kronor i månaden.) och 90 dagar på lägstanivån 180 kronor per dag. Av dagarna på sjukpenningnivå är 90 dagar per förälder knutna till var och en och fryser inne om de inte tas ut.
Många arbetsgivare eller fackföreningars kollektivavtal betalar dessutom ut extra pengar till föräldralediga. Ersättningen brukar vara runt 10 procent av lönen i ett antal månader.
Dessutom får man barnbidrag för sitt barn. 1250kr från den 1 mars 2018. Bidraget betalas ut automatiskt från månaden efter den månad barnet föddes och delas mellan föräldrarna om de har gemensam vårdnad. Föräldrar till fler barn än ett får dessutom flerbarnstillägg.
Det finns flera händelser som kan göra att man helt plötsligt står utan några pengar på kontot. Det vanligaste är nog att man t.ex. blir sjuk eller arbetslös och ersättning från t.ex. försäkringskassan blir försenad eller uteblir.
Det finns dock en hel del saker man kan göra i det akuta skedet för att klara av en sådan situation, men det finns framförallt några saker man kan göra gör för att drastiskt minska risken att man ska hamna där.
Om vi tittar på förebyggande åtgärder så är a och o att bygga upp en sparbuffert. Ett konto där man sätter av en summa varje månad och att en del av denna summan inte är bunden i t.ex. fonder eller bundet sparande.
Då kan man låna från sitt sparkonto i den akuta situationen och när ersättningen kommer eller man åter får en inkomst så sätter man tillbaka pengar på sparkontot. Det gäller dock att inte ta för vana att tömma bufferten varje gång det börjar kännas lite tomt på lönekontot några dagar innan lön, utan då är det bättre att man drar ner på kostnaderna några dagar tills lönen kommer.
Om man det blir tomt på både sparkontot och lönekontot så gäller det att ha framförhållning inför en sådan situation. Det är mycket lättare att få fram lite extra pengar om man har någon vecka på sig än om man står med tomt kylskåp och tomt konto och det dröjer innan man får pengar på kontot.
Om man märker att pengarna inte kommer att räcka till nästa lön eller insättning så börja med att titta vad du har hemma som du kan sälja. Om du har någon vecka på dig behöver du inte ha press att sälja till första möjliga köpare utan kan få lite mer betalt för dina saker. Får du inte in pengar kan det vara ide att kontakta de som man ska betala till och se om det går att skjuta fram förfallodatum för en faktura, eller dela upp den på ett par betalningstillfällen. Det brukar gå bra om det är någon enstaka gång. Gör det dock inte till en vana. Nästa steg om det inte finns mer att sälja kan vara att låna från någon närstående. Om du verkligen vet att det kommer pengar ett visst datum kan man också låna från banken eller något kreditinstitut men eftersom man antagligen inte är särskilt kreditvärdig i en sådan situation blir det ofta dyra räntor. Om man äger sitt boende och har lite framförhållning kan man dock se om det går att låna mer med fastigheten som säkerhet vilket ger mycket lägre ränta än t.ex. ett snabbt sms-lån.
Man kan också se om det går att få lite extrainkomster. Att panta returglas kan ge några välbehövliga kronor direkt, medans andra former av extrainkomster ofta tar lite längre tid att få, så som sagt, framförhållning och en sparbuffert är a och o.
Detta är en beräkning i serien kring prisskillnader mellan hemlagat/hembakat och färdigköpt. Priserna varierar naturligtvis över tid, men generellt följer både priset på ingredienserna och den färdiglagade produkten den allmänna inflationen så beräkningen kan anses stämma över tid. Om man har möjlighet att köpa antingen den färdiga produkten eller någon huvudingrediens till kraftigt rabatterat pris påverkar det naturligtvis beräkningen.
Ingen kostnad för arbetet har beräknats utan man får själv avgöra om den beräknade tidsåtgången och kontrollen över ingredienserna som man får när man lagar själv är värt prisskillnaden.
Fördelen med att göra sitt eget godis är inte bara att man får full kontroll på vad godiset innehåller, utan även att man kan spara en hel del på att göra sitt godis själv.
Fudge
Ingredienser
Med en sats smet får man ca 500g färdig fudge till priset av ca 22kr eller 4,4 kr per hekto. Utöver det tillkommer priset för bakplåtspapper och el på maximalt ytterligare någon krona och tidsåtgången är ca 30 minuter. Priset på färdig fudge i affären varierar men kan vara 6,9kr per hekto vilket innebär att ingredienserna till den hemmalagade fudgen kostar ca 2/3 av den färdigköpta eller man sparar 11 kr på att laga en sats fudge jämfört med att köpa färdiga.
Om man vill göra fudge med någon speciell smak tillkommer dock smaktillsats som t.ex. lakritspulver
Utförande:
Rör ihop grädde och strösocker och koka upp. Rör regelbundet medans det kokar.
Smörj eller klä en form ca 15×20 cm med bakplåtspapper.
Sänk värmen och fortsätt koka till smeten är 122°C. Om du inte har passande termometer kan du kontrollera temperaturen genom att göra kulprovet. Droppa lite av smeten i ett glas kallt vatten. Om kulan som bildas på botten har en fin konsistens som man vill ha som slutresultat har det kokat färdigt.
Ta av kastrullen från värmen och rör ner smör, kakao och vaniljsocker tills smöret smält.
Häll smeten i formen. Låt stelna. Ställ gärna kallt så går det fortare.
Ta upp den stela massan från smörpappret och lägg på en skärbräda.
Skär i bitar. Lägg bitarna i en burk och förvara i kylskåp.
Samla dina lån hos lendify och få lägre ränta.
Har du obetalda krediter och dyra blancolån?
Samla alla dina lån utan säkerhet hos lendify och få en individuell ränta långt under 10%
Ansök på 2 minuter och få svar direkt. Uppstår det några problem finns hjälp att få både på kvällar och helger på telefon, chat eller e-post.
Genom att kapa bort mellanhänder kan lendify genom p2p-lending erbjuda konkurrenskraftiga räntor.
Blir din ansökan godkänd får pengarna utbetalda direkt.
Minimikrav för att få ett lån:
– Inga betalningsanmärkningar
– Ingen skuld hos Kronofogden
– Inkomst på minst 180 000 kr/år
– Folkbokförd i Sverige
– Ålder minst 18 år