Vanliga bedrägerier

Vanliga personliga bedrägerier

Olika former av bluffar, blåsningar och bedrägerier har funnits i alla tider. Speciellt vaksam ska man vara då man är ute och reser eftersom man då är extra sårbar då man lanske inte känner till platsen och människorna där, men naturligtvis även på internet eftersom det är omöjligt att veta vem eller vilka som döljer sig bakom en profil eller ett meddelande.

 

Personliga bedrägerier utmärks av att en verklig person tar kontakt eller tar din uppmärksamhet.  Kanske du sedan luras att lämna över något av värde i tron att du skall få något ännu mer värt, eller så luras du att rikta din uppmärksamhet åt ett annat håll medan bedragaren eller en kumpan stjäl eller lurar av dig något.

Bedragare kan vara mycket övertygande i sin roll. Bedragare kan konsten att övertala och påverka människor.

Avledningsbedrägerier
IDE: Att lura dig att fokusera på något annat, så att du inte märker när något stjäls från dig

Ett klassiskt bedrägeri är att avleda din uppmärksamhet för att sedan stjäla något från dig. Kanske någon stöter till dig, spiller något på dig eller tappar något.

Ofta arbetar udda kombinationer av människor i par, t.ex. ung man – äldre man, tonårstjej – liten pojke. Andra avledningsmanövrar kan vara:

  • arrangerade gatuslagsmål
  • person i en bar som spiller öl på dig
  • person som svimmar
  • Kvinna som ber dig hålla ett spädbarn i din famn eller blockerar din väg med en barnvagn
  • ”blind” person som ber om hjälp med något
  • sexuella inviter eller en kram av en främling

Ytterligare andra varianter kan vara:

  • Någon som vill ta en bild på dig med din kamera, medan en kumpan sticker iväg med din väska. Sedan sticker kille nr 1 iväg med kameran.
  • Någon ber om eld till sin cigarett,  och lockar iväg dig från gatuserveringen eller från badhandduken på stranden
  • En galen, glad sportsupporter som kommer fram och ger dig en kram
  • En vuxen person håller fram en bricka med något på t.ex. handgjorda smycken. Brickan skymmer dina fickor medan någon annan – ibland ett barn – undersöker dina jack- och byxfickor.
  • Samma sak kan utföras med en karta, där någon frågar efter vägen eller så lägger de kartan över din mobil som ligger på bordet och stjäl mobilen.

Var särskilt vaksam när du går ifrån en bank, bankomat eller växlingskontor. Då vet eller tror bedragarna att du har en större summa pengar på dig och du blir ett eftertraktat offer.

IDE:Att lura dig till en viss plats i syfte att få dina pengar

Inte fullt lika allvarliga bluffar kan handla om att taxichaufförer, guider, hotellpersonal eller en främling på gatan vill rekomendera eller köra dig till en speciell restaurang eller  hotell. Det kan naturligtvis vara i all välmening men ofta hamnar du på ett dyrare ställe än nödvändigt och ”guiden” har inte sällan provision på kunder som lockas dit.

Du kan bli rekomenderad ett nytt hotell med snarlikt namn som något du känner igen. I värsta fall blir du förd  till något avskillt ställe där du rånas. Det kan också vara någon du blir bekant med och som föreslår att ni ska gå och ta en kopp te eller en öl. Personen tar dig till ett ställe hen är i maskopi med och försvinner just innan det är dags att betala den ganska saltade notan.

Tipset är att hålla sig till sin ursprungliga plan. Verifiera själv. Ta avstånd från självutnämnda hjälpare.

 

Upphittad värdesak.
IDE:Att lura dig att ge en saftig pant och sedan försvinna

En upphittad förmögenhet kan vara utgångspunkten för ett bedrägerier.

Upplägget är så här: Bedragaren och du upptäcker tillsammans – eller någon av er – en väska eller ett brev med massor av pengar.  Du får se en glimt alla sedelbuntar men försiktigt så att inte gatans alla nyfikna ögon får se. Främlingen övertalar dig eller erbjuder dig att ni ska dela på pengarna. Men han behöver hämta hjälp. Du får vakta pengarna under tiden. Men då måste du ge främlingen pengar i pant, så att du inte sticker med kosingen. Så du ger honom ditt pass eller lite av dina egna pengar i pant.  Främlingen försvinner. Tids nog upptäcker du att  pengarna bara är packat papper. Och främlingen har försvunnit med din pant.

 

Eller så dyker en medhjälpare upp och  påstår att han är den rättmätige ägaren till värdeföremålet och vill ha pengarna tillbaka och kanske någon ”kompensation” för att inte gå till polisen.

Värdesaker till specialpris.
IDE:Att lura dig att köpa värdelösa ädelstenar till överpris

Bedragaren presenterar några värdeföremål för dig och kommer med en förklaring till varför han kan sälja dem till dig för kraftiga underpriser. Kanske ska han avsluta sin verksamhet eller flytta eller så berättar han om en marknad med en ”försäljning” som äger rum en gång i veckan, som ”inte turister känner till.” Det är egentligen en service för thailändska utbytesstudenter som får köpa diamanter skattefritt för att finansiera sina studier utomlands. I själva verket köper du antagligen värdelöst krimskrams och betalar snarare dubbelt upp än halva priset.

Falska eller korrupta myndighetspersoner
IDE: Att klä ut sig till en myndighetsperson och lura dig på pengar

Bedragarna kanske tar på sig falska polisuniformer, eller utger sig för att vara civilpoliser, biljettkontrollanter tulltjänsteman eller annan typ av officiell person med rätt att ta ut avgifter eller böter samt att frihetsberöva dig.

Här är en variant: Du är i ett land där svartväxling förekommer. En man kommer fram till dig och förklarar sig villig att svartväxla. Du börjar förhandla med honom. När ni står där som bäst kommer två män fram. De identifierar sig som civilpoliser. Kanske hotar de att gripa dig eller konfiskera dina pengar. Kanske begär de böter eller borgen för att du ska slippa eller så blir du bestulen i tumultet.
En falsk polis kan också försöka  föra dig till någon avsides plats för att råna dig.

Din chans är  att dra ut på tiden och ställa mycket motfrågor. Begär ID och skriv ner vad som står på ID-kortet. Äkta civilpoliser har ofta med sig uniformerade poliser som förstärkning. Förmodligen skulle han fråga dig några frågor eller be dig att komma ned till stationen. Håll utkik efter någon riktig polis eller begär att få gå till närmaste polisstation.

Det är inte bara dina pengar som är åtråvärda. Även ditt pass är hårdvaluta. En bedragare kan be att få se passet, och sedan sticka iväg med det. Andra typer av falska myndighetspersoner kan vara ”tjänstemän” med uppgift att samla in avgifter för av något slag; t.ex. fotografering. Ytterligare en annan ful fisk är den falske biljettkontrollanten på tåg, bussar eller tunnelbanor, som tar ut böter på plats av dig. Eller om han nu är en äkta kontrollant som tar ut extra-böter.

En annan variant är de s.k. vägpiraterna. En person står på motorvägen med en bensindunk eller liknande och säger att hans bil krashat eller att bensinen tagit slut. Tigga pengar vill han inte göra, men han har med sig lite värdefulla smycken som han är redo att sälja. Men naturligtvis är det bara krimskrams.

 

IDE: Att lura dina anhöriga eller vänner att sätta in pengar på ett konto.

Ett annat bedrägeri är att lura av dig eller ta reda på kontaktuppgifter till anhöriga. Sedan tar de kontakt med anhöriga och berättar att du är i knipa och de behöver sätta in pengar på ett konto för att lösa situationen.

Kanske berättar de att du blivit anhållen och nu behövs ett antal tusen kronor inom ett par timmar till advokat eller till borgen.

Den hjälpsamme svensken i Manilla

En svensk bedragare i Manilla lyckades åren 2000 – 2003 lura 22 personer på mellan 1500 kr och 10 000 kr med den här typen av bedrägerier. Först blev han kompis med offren och lirkade ur dem personuppgifter. Därefter kontaktade han släktingar. Han uppgav att de rånats på allt, eller att de insjuknat. Till offren sa han att han arbetade på svenska ambassaden. Pengarna begärde genom budfirmor som Western Union. Tillslut hade mannen lurat så många svenskar i Manilla, att svenska ambassaden kunde identifiera honom. Han greps våren 2003.

 

 

 

 

 

 

Ge dricks eller inte i Sverige

Rekomendationen från Hotell- och restaurangfacket (HRF) är att inte ge dricks i Sverige.

Även  branschorganisationen Visita uppger att många företag tycker att hanteringen av dricks är krånglig.

Fram till 1920-talet fick inte serveringspersonal och hotellstädare i Sverige lön. Städarna kunde till och med få betala för att jobba, och hålla med egen städutrustning. Allt enligt Hotell- och restaurangfackets goda samtycke. Man räknade istället med att serverings- och städpersonal skulle tjäna sina pengar i form av dricks. Kockar däremot hade vanlig lön, dock en väldigt låg lön.

1938 skedde en övergripande förändring i Sverige då en serveringsavgift lades på notan. Restaurangpersonalen fick därmed lön och dricksen behövdes inte längre.

1988 avskaffades serviceavgiften på notan och bakades in i priset på maten och drycken. Servitriserna får alltså i dagsläget marknadsmässig lön och är inte beroende av dricks.

Kvarlevan av dricks gör dock att serveringspersonal kan ha svårt att förhandla om lönen med sin arbetsgivare eftersom möjligheten att få dricks kan ses som ett sätt för arbetsgivaren att hålla nere lönen.

Dricks frestar också till att inte redovisa dricksen som en inkomst vilket innebär ett skattebrott.
Skatteverket kategoriserar dricks som lön. Om dricksen hanteras av restaurangen ska arbetsgivaravgifter betalas, men om restaurangen inte blandas in kommer man runt det. Dricksen är heller inte momspliktig. Den anställde måste alltså själv  ta upp dricksen i sin deklaration för att inte göra sig skyldig till skattebrott.

Dricks är ett förnedrande sätt att tänka på människor anser Per Persson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket (HRF). Susanne Blom, också ombudsman på Hotell- och restaurangfacket ser också flera problem med dricksen. Dels att den göder ett system med ofta svarta pengar. Själv ger hon just därför aldrig dricks på krogen.

 

 

 

 

Att ge dricks eller inte, eller hur mycket dricks ska man ge i Sverige?

Bakgrunden till dricks i Sverige.

Fram till 1920-talet fick inte serveringspersonal och hotellstädare i Sverige lön. Städarna kunde till och med få betala för att jobba, och hålla med egen städutrustning. Allt enligt Hotell- och restaurangfackets goda samtycke. Man räknade istället med att serverings- och städpersonal skulle tjäna sina pengar i form av dricks. Kockar däremot hade vanlig lön, dock en väldigt låg lön.

Rika amerikaner som hade råd att resa till Europa efter inbördeskriget tog sedan med sig vanan från Europa till USA. Att ge dricks var dock länge kontroversiellt. Det underströk klasskillnader enligt kritiker och vissa delstater stiftade till och med lagar för att förbjuda dricks, men började sedan utnyttjas av restaurangägare som ett argument för lägre löner till serveringspersonalen i USA.

Det finns även länder där dricks kan uppfattas som en förolämpning, t.ex. i Kina och Japan. Där är dricks ovanligt och kan i vissa fall ses som en förolämpning.

1938 skedde en övergripande förändring i Sverige då en serveringsavgift lades på notan. Restaurangpersonalen fick därmed lön och dricksen behövdes inte längre.

1988 avskaffades serviceavgiften på notan och bakades in i priset på maten och drycken. Med den minskade kontanthanteringen har också argumentet att avrunda upp till närmaste tiotal eller hundralapp tappat sin funktion.

I många andra länder, USA t.ex. är det fortfarande så att serveringspersonalen väntas få en stor del av sin inkomst genom dricks och inte skulle tjäna särskilt mycket utan dricks. Men även i andra länder går man ifrån systemet med dricks. New Yorks Times kända matkritiker Pete Wells säger i en krönika att dricks är irrationellt, föråldrat, ineffektivt, förvirrande, missbruksbefrämjande och diskriminerande.

Med uppsvinget för restaurangbranschen och ett ökat resande är det dock många som tror att man förväntas ge dricks även i Sverige.

Men det finns problem med ett sådant upplägg också. Det naturliga är ju att förutsätta att anställd personal har skäliga löner. De som ger dricks ger normalt inte heller dricks på andra ställen t.ex. snabbmatsrestauranger pizzerior, personalmatsalar, mataffärer eller vårdpersonal eller städare för den delen. Det är ett föråldrat ersättningssystem. Dricks är ett förnedrande sätt att tänka på människor. Branschen måste istället ta sitt ansvar anser Per Persson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket (HRF). Susanne Blom, också ombudsman på Hotell- och restaurangfacket ser också flera problem med dricksen. Dels att den göder ett system med ofta svarta pengar, dels att den används som argument av arbetsgivaren för att hålla nere lönerna. Och själv ger hon just därför aldrig dricks på krogen.

Många företag tycker att hanteringen av dricks är krånglig, säger branschutvecklingschefen på branschorganisationen Visita.

Skatteverket kategoriserar dricks som lön. Om dricksen hanteras av restaurangen ska arbetsgivaravgifter betalas, men om restaurangen inte blandas in kommer man runt det. Dricksen är heller inte momspliktig. Den anställde måste dock ta upp dricks i sin deklaration. Det är dock inte ovanligt att personal inom restaurangbranschen låter bli att skatta för sin dricks. Med ökad korthantering blir det dock lättare att spåra dricksen och Conny Svensson på Skatteverket säger i ett uttalande till SvD 2016 att man kommer att ha ökat fokus på beskattning av dricks i framtiden.

Spara på försäkringar

 

Försäkringar är ovärderliga när de väl kommer till användning. Men många betalar för mycket för sina försäkringar och det kan vara svårt att jämföra försäkringar mellan bolag eftersom olika saker kan ingå i en försäkring som heter likadant t.ex. en hemförsäkring eller olycksfallsförsäkring, men det kan ändå vara värt att jämföra olika försäkringsbolag.

Jämför olika försäkringsbolag enkelt med insplanet.

 

Några saker kan man dock tänka på för att få ner sina kostnader för försäkringar.
Ett tips är att samla så många försäkringar som möjligt i samma bolag. Då kan man ofta få mängdrabatt. Försäkringsbolaget ser också att du t.ex. inte har några skador via övriga försäkringar när du behöver använda en försäkring.

Vidare är det bra att utnyttja kollektivförsäkringar som man ibland kan teckna genom t.ex. sitt fackförbund. Eftersom försäkringsbolaget tecknar försäkring med ett större antal personer i kollektiv är kostnaden ofta lägre än om man skulle teckna motsvarande försäkring själv eftersom försäkringsbolaget kan ge mängdrabatt samt att risken för försäkringsbolaget minskar i ett större kollektiv.

Tänk dock på att alltid vara ärlig i kontakten med försäkringsbolaget. Om det framkommer att du lämnat felaktiga uppgifter kan försäkringsersättningen minska eller helt utgå. De stora försäkringsbolagen delar också viss information för att minska risken för försäkringsbedrägerier så om du har haft en skada i ett bolag kan det hända att det är känt för andra bolag under en period av 10 år från skadan.

Slutligen kan man säga att det ofta kostar onödigt mycket att överförsäkra sig. Att ta extra försäkringar för enskilda elektronikprylar kostar ofta mer än det smakar och att försäkra sig mot enskilda diagnoser eller sjukdomar är inte heller särskilt ofta en bra affär utan det är isåfall bättre att utöka sitt generella skydd i hemförsäkringen eller sjukförsäkringen.

 

Länkkataloger för inlänkar

Generalla länkkataloger:

 

Nischade länkkataloger:

 

Länkkataloger som kräver tillbakalänk:
Länkkataloger som tar betalt

 

Gamla länkkataloger Uppdateras ej med nya länkar):

  • http://www.1000lankar.com/
  • http://www.addlinks.se/
  • http://www.svenskasajter.com
  • E-Gallerian
  • http://www.pum.se

 

Skatt på inkomster från brottslig verksamhet och prostitution (försäljning av sex)

Sedan år 2011 är det bekräftat att man i Sverige är skyldig att betala skatt även från inkomster från ren brottslig verksamhet. 2011 kom nämligen en ny dom från HFD  (HFD 2011 ref. 80)  som fastslog att det inte finns något belägg i inkomstskattelagen att inte beskatta inkomster från brottslig verksamhet oavsett om de härrör från en ren brottslig verksamhet eller brottslig verksamhet som är en del av legal verksamhet. All inkomst från brottslig verksamhet är således beskattningsbar.

Tidigare fanns ett rättsfall från 1991 som också behandlade frågan och då gjorde man skillnad på pengar som influtit på grund av ren brottslig verksamhet och pengar som influtit genom en brottslig verksamhet som är en del av en legal. ( RÅ 1991 ref. 6).

Fram till 2011 ansåg alltså domstolen att pengar som man anskaffar genom ren brottslig verksamhet inte var beskattningsbara. Detta då verksamheten inte kan betraktas som en förvärvskälla och ansågs då inte resultera i beskattning. Anledningen härtill är bland annat att man inte  såg rent brottsliga förvärv som en vinst, då de i regel ska förverkas enligt Brottsbalken. Vidare bygger skattskyldigheten på bokföring och bokföring sker vanligtvis inte vid brottslig verksamhet. Vad som räknas som ren brottslig verksamhet är t.ex. tillgreppsbrott.

Även innan 2011 framhöll dock Regeringsrätten att brottslig verksamhet som är en del av en legal bör medföra skattskyldighet. Som exempel nämns vissa narkotikainnehav som faktiskt är legala genom t.ex. recept, och den brottsliga verksamheten utgörs då av illegal försäljning av narkotikan.

Men sedan 2011 kan alltså inkomster från all brottslig verksamhet beskattas.

Inkomst från försäljning av sexuella tjänster är att betrakta som en näringsverksamhet och är således en förvärvsinkomst som är skattepliktig. Detta har fastslagits i ett rättsfallet från 1982 (KamR Sthlm mål nr.  2231-06 19/3-07) och är således gällande praxis.

I Sverige är ju försäljning av sexuella tjänster inte straffbart, medans det är straffbart att köpa sexuella tjänster.

Ersättning till upphovsrättsinnehavare vid uppspelning av verk.

Den som har skapat ett musikstycke, film eller filmklipp kan tjäna pengar på det dels direkt, men även indirekt när andra visar eller spelar upp verket.

Om det är en ljudinspelning kan man t.ex. försöka få med den på ljuddelningstjänster som soundcloud tencent, kugou och spotify.

Visserligen behöver man väldigt många lyssningar för att tjäna pengar direkt via tjänsten. T.ex. så betalar spotify 1,2 öre varje gång en betalande användare lyssnar på en låt (i minst 30 s) och 0,16 öre när en gratisanvändare lyssnar.

Men eftersom t.ex. spotify har bra system för att rekomendera musik till användare kan man få en större publik genom att spotify rekommenderar din musik för någon som har gillat liknande verk.

Ljud och rörlig bild kan också laddas upp på tjänster som youtube.  Youtube betalar t.ex. 0,15 öre till upphovsrättsinnehvaren varje gång ett verk spelas minst 30 sekunder.

Man kan tjäna mer på youtube genom att skapa ett konto och själv ladda upp olika klipp och välja att annonser ska visas i samband med klippet. Dock måste kanalen ha minst 1000 prenumeranter och 10 000 visningar innan man kan ansöka om ett tjäna pengar på annonsvisningar på sin kanal.

Även när det gäller youtube är en nyckel för att få många visningar att hamna bland rekommenderade klipp. Vad youtube rekomenderar bestämms av youtubes algoritm, men det är naturligtvis bra att ha ett klipp som många lyssnar klart på och gillar.
Man kan också försöka få fler visningar och prenumeranter genom att följa andra kanaler och länka till sina klipp i andra sociala medier och webbplatser.

Man kan också lyckas med att sitt verk spelas i olika radio och tv-kanaler.

I t.ex. SVT 1 får en låts upphovsrättsinnehavare 370,89 kr och i SVT 2 107,25 kr  per spelad minut  av verket. En uppspelning i TV3 ger 38,33 kr/min och TV4 397,56kr/ min.
I t.ex. kunskapskanalen och tv4 fakta är beloppen lägre med 2,24 kr/ min i kunskapskanalen, 3,72 kr/min i tv4 fakta, 1,44kr/min i animal planet och 10,79kr/min  i discovery.

Uppspelning i radio ger upphovsrättsinnehavaren 103,85kr/min i P1, 68,57kr/min i P3 och 7,61kr/min i P4.
Uppspelning i de kommerisella kanalerna mix megapol, NRJ och rockklassiker ger t.ex. 1,15kr/min,  0,68kr/min  respektive 0,37kr/min vardera.

Avtalen förhandlas om med jämna mellanrum. Ovan siffror gäller december 2017.

 

 

 

 

Inflationssnurran – räkna på inflationen

Inflation innebär att pengarnas köpkraft minskar med tiden. En hundralapp för 50 år sedan räckte till att köpa väldigt mycket mer varor än vad man får för 100 kr idag.

Även inflationen växer med ränta-på-ränta effekten, vilket gör att även den kan öka ganska snabbt om inflationen är hög under en längre period.
Det betyder att den avkastning man har på sina investeringar, dels i form av värdeökning men även utdelning och utdelningstillväxt i utdelningsmaskinen måste överstiga inflationen för att man realt sett ska få mer köpkraft för sina pengar i framtiden.

Vill du veta hur mycket 1000 kronor från 1930 motsvarar i dagens penningvärde eller hur mycket 10 000 kronor 1990 motsvarade 1940? Med inflationssnurran
Inflationssnurran kan du räkna både framåt och bakåt i tiden, inom valt tidsintervall.

investera i ädelmetaller med gamla mynt, minnesmynt eller jubileumsmynt

Förr i tiden så var valuta kopplad till en reel tillgång. Den amerikanska dollarn var länge kopplad till fysiskt guld och man kunde gå och byta ut en dollar mot en viss mängd guld – den så kallade guldmyntfoten. Ett liknande system fanns i Sverige där man år 1873 bestämde att 1 kg guld skulle motsvara 2480 svenska riksdaler. Och fram till år 1968 innehöll de svenska enkronorna riktigt silver. Fram fram till 1942 innehöll myntet 6 g silver av myntets totala vikt på 7.5 g. 1942 sänktes det till 2 g silver och 1968 avkaffades silvret helt och hållet i mynten och ersattes med nickel och koppar.

Och sedan man övergav valutornas koppling till en reel tillgång så är det enbart förtroendet för ett lands valuta som ger den något inneboende värde. Man trycker mer och mer pengar för varje månad. I USA införde man under finanskrisen det som kallas för QE (”Quantitative Easing”) vilket gör att pengarnas värde urholkas. Frågan blir då; hur skyddar man sina tillgångar om inflationen ökar och pengarna blir mindre värda?
Ett sätt är att äga riktiga tillgångar. Riktiga tillgångar har ju den egenskapen att de inte går att duplicera genom att trycka fler av dem som t.ex. med papperspengar. Riktiga tillgångar kan vara fastigheter, företag eller fysiska tillgångar som t.ex. guld, silver och andra ädelmetaller. Dessa finns i en begränsad mängd vilket gör att de kommer sannolikt att bevara någon form av värde, även om värdet kan variera. Visst finns det andra tillgångar också som finns i begränsad mängd, men ädelmetallernas långa tradition av värdehållare och dess tidigare koppling till valuta gör att det ligger nära till hands att återgå till dessa tillgångar när ett konstgjort ekonomiskt system brakar ihop.

För att göra en jämförelse:

Idag är 1 gram guld lika mycket fysiskt guld i vikt som det var för 100 år sedan. 1 gram kommer fortfarande vara 1 gram även om 100 år.
100 kr 1910 motsvarade däremot 100 år senare (2010) 4 683.78 kr.
Med motsvarande ökningstakt på inflationen kommer samma 100 kr 2010 om 100 år 2110 vara värd flera hundra gånger mindre (det vill säga att det kommer motsvara ända upp till 50.000 kr enligt vissa beräkningar).

Det ter sig då ganska självklart att det är ju inte 100-lappen du vill äga om 100 år, utan det är ju det idag motsvarande mängden reall tillgång t.ex. silver eller guldvärdet som man vill äga för att ha möjlighet att bevara värdet.

Man skulle kunna investera i värdepapper som investerar i guld eller silver och på så sätt kommer tillgångarna att öka i värde om priset på guld eller silver ökar i värde. Men om det blir en total kollaps i det ekonomiska systemet finns en risk att de banker eller kreditinstitut som ger ut värdepappren kanske inte kan infria sitt löfte och genomföra sina utbetalningar eller så är de pappers- eller digitala pengar som man får ut inte värda något alls om förtroendet för valutan inte finns.

Då kanske det är de som äger reella tillgångar i form av fysiskt guld eller silver som är de som har någon form av köpkraft.

Anledningen till att man införde pengar var ju av den anledningen att det blev väldigt opraktiskt att byta reella tillgångar mellan varandra. Men om det ekonomiska systemet kollapsar finns det mycket som talar för att man skulle återgå till att utbyta varor kopplat till just guld eller silver.

Så ett sätt att gardera sig skulle kunna vara att äga fysiskt guld eller silver. Antingen i form av guld eller silvertackor, eller guld eller silvermynt. Guld och silvermynten har den fördelen att de ofta även är vackra att se på och många samlar ju den här typen av föremål t.ex. frimärken, mynt och porslin, oberoende av materialet.

För den som vill investera i guld eller silvermynt så kan men antingen köpa gamla svenska mynt från före år 1942 (eller 1968 men med lägre silverhalt). Ett annat alternativ är att köpa riksbankens s.k. minnesmynt eller jubileumsmynt som man gett ut vid olika jubileer t.ex. kungabrölopp, eller till minne av olika kända personer. Dessa jubileumsmynt har vanligen haft valören 50, 100 eller 200kr och innehållit silver även efter år 1968.
Det kommer dock inte att bli lika vanligt med dessa silverinnehållande jubileumsmynt i framtiden. Riksbanken har sedan 1721 präglat 65 olika jubileums- och minnesmynt för att fira stora händelser för landet, eller för att uppmärksamma viktiga jubileer. Tidigare har det ofta handlar om guld eller silvermynt i olika valörer.

Från och med 2009 har man på riksbanken istället framförallt börjat med specialversioner av bruksmynt istället för minnesmynt i ädelmetaller i begränsad upplaga. T.ex. så gav man 2009 ut en enkrona med vågig baksida som uppmärksammar att det är 200 år sedan Finland skiljdes från Sverige.

Minnesmynt kommer fortfarande att ges ut för att manifestera händelser av särskild nationell vikt, men sådan utgivning ska alltså ske betydligt mer restriktivt. Alla minnesmynt och jubileumsmynt kan lösas in till nominellt värde hos riksbanken, men kontrollera först om metallvärdet eller samlarvärdet överstiger myntens nominella värde.

Även andra länder har den här typen av silver och guldmynt och vissa länder har även internationellt gångbara guld och silvermynt t.ex. usa:s silver eagle och kanadas silvermaple

Priset på dessa varierar naturligtvis med silver och guldpriset men man kan också komma undan billigare genom att köpa från privatpersoner istället för handlare eller från handlare utomlands t.ex. i baltikum eller tyskland eftersom det i vissa länder är ingen eller väldigt låg moms på den här typen av samlarmynt.

Nackdelar med fysiska tillgångar är naturligtvis att det är stöldbegärligt och det kan vara vissa kostnader med att förvara säkert, men för den som verkligen vill sprida riskerna kan fysiskt guld eller silver vara värt att ha en liten del av sina tillgångar i.