Smart sätt att spara pengar när flera aktörer erbjuder en tjänst

Om du har tänkt börja använda en tjänst där två eller flera aktörer erbjuder en liknande tjänst t.ex. dagstidningsprenumeration, filmstreaming, telefoni, bredband, matkasse eller ljudboksprenumeration etc. så kan det vara en bra ide att först ansluta dig till den aktör som du spontant känner dig minst intresserad av, under förutsättning att det fortfarande är något som i någon grad är intressant för dig.

Detta då många av dessa tjänster har någon form av rabatt- eller gratiserbjudande initialt för att locka kunder.

När rabatterbjudandet löpt ut, säger du upp tjänsten och ansluter du dig till den aktör som du är något mer intresserad av, eller den aktör som du var mest intresserad av om det bara finns två intressanta aktörer. Inte sällan får du ett förlängt gratis eller rabatterbjudande från den första aktören och då kan du ju först utnyttja det ytterligare en tid innan du ansluter dig till nästa aktör.

Till slut kommer du dock att vara framme vid att det är dags att betala fullpris hos den aktör som du var mest intresserad av initialt men innan det har du antagligen fått flera veckor eller månader med en likvärdig tjänst utan kostnad eller till en kraftigt rabatterad kostnad.

Kanske var din initiala känsla rätt och du upplever denna vara den bästa av dem du har testat och då kan du nöjt fortsätta med denna tjänsten.

Naturligtvis kan du med jämna mellanrum även kontakta denna leverantör och meddela att du är mycket nöjd med tjänsten, men att du fått ett konkurrenskraftigt erbjudande av en annan aktör, och undrar om de kan matcha det priset, eller så kan du vid något tillfälle säga upp tjänsten t.ex. om det är en period under året då du inte har så stor användning för den och se om du får något nytt rabatterat erbjudande.

Eller så kanske det visar sig när du testat de olika aktörerna att du var mer nöjd med någon av de tidigare aktörerna och då kan du ju återgå till att använda dem.

Varning för stora lån med bunden ränta på 3 – 10 år

Många frågar sig om man ska välja bunden eller rörlig ränta på t.ex. sitt bostadslån. På lång sikt har det visat sig att rörlig ränta är billigare i genomsnitt medans fördelen med fast ränta är att man vet hur mycket man ska betala varje månad under bindningstiden.
Nackdelen med bunden ränta kan vara att det kan bli dyrt om man behöver lösa ut lånet i förtid, innan bindningstiden löpt ut, t.ex. om man måste sälja bostaden.

Bankerna i Sverige brukar rekommendera en kombination av rörlig och bunden ränta på t.ex. 5 år och hävdar att då ska man kunna sova gott om natten med motiveringen att då kommer inte de totala räntekostnaderna att bli överdrivet höga om räntan skulle sticka iväg uppåt (eftersom man har en del med fast ränta).

Men om man inte har tillräckligt med pengar för att kunna betala tillbaka en stor del av lånet när det bundna lånet löper ut kan man hamna i en besvärlig sits. Visserligen verkar räntan just nu vara låg ytterligare ett antal år, men om man har bundit t.ex. halva lånet på 5 år och inte amorterar särskilt mycket så är ju risken att räntan på den halvan kommer att bli avsevärt högre efter dessa fem år om ränteläget då är högre. Om man då har kvar en stor del av det lånet hamnar man i en dålig sits eftersom man är tvungen att förlänga det till rådande ränteläge.

Om man binder ett lån bör man ha såpass lång löptid att man hinner betala av en stor del av lånet under löptiden. I vissa länder finns det möjlighet att binda ett lån i 10, 20 eller t.o.m. 30 år och man räknar också med att kunna betala av lånet under den tiden.

Men en bunden ränta som är mycket kortare än den tid man väntas behöva ha lånet kan medföra att man antingen kommer stå med mycket högre räntekostnader eller tvingas sälja bostaden när lånet löper ut.
Man har heller inget bra förhandlingsläge om man är tvungen att förlänga ett lån som man är tvingad att ta.

Fördelen är väl att räntan sällan höjs kraftigt över en natt så om man märker att räntan är på väg upp kan man börja spara undan pengar, eftersom man vet vilken ränta man betalar för den bundna delen fram tills att det löper ut.

Så kan du bli lurad genom swish-bedrägerier eller bank-id bluffar

Det finns en mängd olika tillvägagångssätt för bedragare att försöka komma åt individers konton eller pengar.

Tre klassiska varianter har varit dels varianter på s.k. nigeriabrev där man får ett meddelande om att en person har en stor förmögenhet som ska föras ut från ett fjärran land som personen gärna delar med dig, men först krävs en administrativ avgift som du behöver betala in och så fortsätter det och några pengar får man naturligtvis aldrig tillbaka.
Den andra varianten har varit att personer helt enkelt ringer på hemma hos offret och säger sig vara kontrollant eller fastighetsskötare av något slag och stjäl värdesaker vid besöket.
Den tredje varianten handlar om varianter på sol-och-vårare där en person smickrar och låtsas vara intresserad av offret och när man får gensvar så ber man om pengar för att kunna göra en resa eller en livsviktig operation eller liknande.

Men med swish och bank-id så har uppfinningsrikedomen hos bedragarna blivit större. Här är några sätt som bedragarna försöker luras på. Blir du uppringd och ombeds logga in med ditt bank-id eller skicka tillbaka pengar som betalats in fel, så lägg på luren.

Betaltjänsten. Bedragaren ­säger sig ringa från Swish, Paypal eller Klarna. Ärendet gäller en obe­tald ­faktura alternativt att det saknas ­täckning för den senaste betalningen. Syftet med samtalet är att lura av dig inloggningsuppgifterna och plundra kontot. Lägg på!
▪ Polisen. Först ringer en person som utger sig för att vara polis och ­säger att det skett ett bedrägeri. ­Sedan säger sig en annan person ringa från banken angående detta. Banken jobbar inte så. Lägg på.
▪ Banken. Bedragaren säger sig ringa från banken. Ärendet kan ­variera, men det är alltid bråttom och kräver att den uppringde loggar in på banken så snart som möjligt. Det kan exempelvis gälla utbyte av bankdosan eller ett påstått bedrägeri. Detta är klassi­kern bland telefonbedragarnas tillvägagångssätt. Men som sagt, ­banken ­jobbar inte så. Lägg på.
▪ Mäklaren. Bedragarna utger sig för att vara mäklare när de ringer till personer som har ­bostäder till salu. Under våren har polisen fått in ett ­antal anmälningar om bedrägeriförsök med detta till­vägagångssätt. Lägg på.
▪ Välkänd butik. Bedragaren säger sig ringa från en välkänd butik angående betalningen för en påhittad beställning. Återigen handlar det bara om att förmå den uppringde att logga in på sin bank. Lägg på.
▪ Skatteverket. Bedragaren säger sig ringa från Skatteverket. Leder samtalet till att den uppringde ombeds ­logga in på sitt bankkonto är det bara att lägga på. Här gäller det dock att ­vara vaksam. Det ­förekommer att Skatteverkets hand­läggare ringer upp om det finns kompletterande frågor kring deklarationen.
▪ Teleoperatör. Bedragarna ­säger sig ringa från telefonbolaget och ­er­bjuder pensionärsrabatt. Som ­vanligt ombeds den uppringde logga in på sin bank. Nyligen åtalades ett ­kriminellt nätverk i Linköping för en rad bedrägerier mot 80- och 90-åringar där ­detta var tillvägagångssättet. Lägg på.
▪ Postkodlotteriet. Bedragaren ­säger sig ringa från lotteriet och frågar efter kortnummer alternativt kontouppgifter för att kunna föra över en storvinst. Lägg på.
▪ Spärrservice. Personen säger sig ringa från ”spärrservice” angående ett pågående bedrägeri riktat mot ditt bankkort. Men det är bara att lägga på. Banken ringer inte upp för att ­spärra kort.

Jämför priser på tandvård

Efter långdragna förseningar är nu tandpriskollen.se där man kan jämföra priser på tandvård lanserad.

Många men inte alla aktörer har med priser på sidan utan för en del så hänvisas man till att kontakta mottagningen för prisuppgift.

Vad man kan se så verkar folktandvården inom en region ha samma priser men det är inte alltid som folktandvården ligger lägst i pris, även om de ofta ligger i det lägre intervallet, iallafall om man jämför grundläggande undersökningar och behandlingar, men det kan ju vara en strategi hos vissa privata tandläkare att ha relativt låga priser på undersökningar för att få nya kunder.

Investera i det som motsvarar dina stora utgiftsposter

Många funderar över hur de ska investera sitt kapital. Och svaret på den frågan blir naturligtvis vad man har för syfte med sin investering.

En strategi kan vara att titta på vad man har för stora utgiftsposter i sin budget och investera i sådant som ökar i värde om priset på motsvarande varor går upp.

Om man t.ex. pendlar långa sträckor med bil, kommer utgifterna öka ganska kraftigt om bensinpriset stiger kraftigt. Då kan man investera i något som ökar i värde om oljepriset går upp.

Är maten den stora utgiftsposten i familjen kan man investera i råvaror som vete eller majs.

Det kan vara svårt att hitta enkla sätt att investera i olika tillgångsslag, men ofta finns det fonder eller liknande som följer ett visst tillgångsslag.

Reser man ofta utomlands eller handlar mycket från utlandet kanske man vill investera i utländska fonder som ökar mer i värde jämfört med svenska fonder om den svenska kronan försvagas, eller så kanske man helt enkelt vill investera i utländsk valuta t.ex. dollar eller euro.

Slutligen kan sägas att det kanske kan vara en bra ide för alla att ha en del av sina tillgångar i silver eller guld. För om ekonomin kollapsar totalt och pengarna förlorar sitt värde är det stor sannolikhet att det förutom reala tillgångar som bostäder, verktyg och mat, kommer vara silver och guld som kan användas för värdeöverföring.

Fixa en bucklig pingisboll

Har du en pingisboll som blivit bucklig så behöver du inte slänga den. Testa istället att lägga den i hett, men inte kokande vatten. Tryck ner den under vattenytan med t.ex. en sked eller liknande. Vänta någon minut eller tills du kan se att bucklorna är borta.

Det som händer är att luften inne i pingisbollen värms upp och molekylerna rör sig därmed snabbare och trycker väggarna på pingisbollen utåt, mer än den ljumna luften utanför trycker inåt och bucklorna kan då tryckas ut.

Ta upp pingisbollen med en skeden och låt den svalna hängande i en servett eller liknande då undersidan riskerar att bli tillplattad om den svalnar, liggande på ett hårt underlag.

Fräscha upp kardborreband som inte fäster ordentligt

De flesta har nog varit med om kardborreband som efter en tid inte fäster lika bra längre. Det kan t.ex. bero på att det fastnat skräp i den mjuka ytan som ytan med ”krokarna” ska haka fast i.

Genom att ta en stålborste, t.ex. en katthårsborste kan man försöka få bort skräp som fastnat i kardborrebandet och förhoppningsvis kommer kardborrebandet därefter fästa bättre. Det kan iallfall vara ide att testa. Och har du ingen stålborste kan du säkert låna en av någon du känner som har en katt.

Laga trasig dragkedja

Många har nog slängt ett plagg bara för att dragkedjan gått sönder och inte går att stänga längre.
Men det är ett problem som vanligtvis går att fixa på några sekunder.

Många tror att det är piggarna som ska haka i varandra som har blivit utslitna men det är i själva verket nederdelen av draget som med tiden öppnats upp lite för mycket så att piggarna på dragkejdan inte helt förs ihop.

Det kan man vanligtvis åtgärda genom att med hjälp av en tång trycka ihop nederdelen av det rörliga draget på dragkedjan.

Sedan är det bara att knäppa dragkejdan igen och har man tryckt till lagom hårt så håller sig dragkedjan stängd.

Se video

Låt utgiftskategorier bli inkomstkällor

Den som har gjort en traditionell budget eller som har tittat på tv-programmet lyxfällan har antagligen bilden av att inkomsterna består av lön eller möjligen inkomst från eget företagande eller liknande. Medans utgifterna i tv-programmet lyxfällan består av boende, mat, transport, kläder, nöjen och lån (räntor och amorteringar).

Om man vill ha en bättre budget så är rekommendationen att jobba mer eller att minska ner på utgifterna i de olika kategorierna.

Men faktum är att man kan få en balanserad budget genom att se vilka möjligheter man kan ha för att få inkomster från alla olika kategorier. På så sätt kan utgifterna i de olika kategorierna bli mindre eller helt enkelt vändas till en inkomst.

Utöver inkomster från lön eller företagande kan man ju t.ex. hyra ut en del av sin bostad till en inneboende. Proffsnivån här skulle innebära att man utöver sitt eget boende ägde ytterligare ett boende som man kunde hyra ut helt eller delvis och budgeten för boende skulle på så sätt kunna ge ett positivt nettoresultat.

Mat kan vara svårt att få till en inkomstkategori om man inte driver ett jordbruk eller liknande, men man kan absolut minska kostnaderna utan att nagga på kvalitén genom att odla en del själv, i trädgården, på balkongen eller i fönstret och genom att plocka bär och svamp.

Transport är också vanligtvis en nettoutgift, men kanske kan man få inkomster även här t.ex. genom att sälja reklamutrymme på sin bil, hyra ut den när man själv inte använder den eller tjäna lite extra som chaufför. Eller så kanske man inte behöver äga en egen bil utan kan vara en del i en bilpool. Alternativt kan man titta på möjligheten att cykla istället för att åka bil.

Nöjen är en stor utgiftskategori för många, men även det man älskar att göra kan man tjäna pengar på. Har du under många år tränat någon sport, aerobic eller liknande kanske du kan börja som instruktör under en del av dina pass. Och få en liten inkomst samtidigt som du utöver din hobby. Eller så kanske du kan hitta en hobby där du tillverkar saker, som du sedan kan sälja, t.ex. någon form av handarbete eller liknande.

Den sista budgetposten, lån är den som verkligen gör skillnad mellan de som fastnat i lyxfällan och de som är på väg mot finansiell frihet.

Att inte köpa resor och konsumtionsvaror för pengar som man inte har är en grundbult i en sund ekonomi. Lyckas man dessutom spara ihop ett kapital så kan denna kategori bli en avsevärd inkomstpost i budgeten genom att man lånar ut pengar t.ex. via någon form av crowdlending eller att man investerar pengarna t.ex. i aktier eller fonder.

Så om du lyckas få tillräckligt många av dessa traditionella utgiftskategorier att bli till inkomstkategorier är du inte beroende av din en anställning som inkomstkategori.